Första operan avklarad

Så, då har man haft The Met i huset också. Riktigt trevligt med att rivstarta med Rhenguldet, och även om vi inte ska visa alla operor så känns det som en riktigt bra start. Och inte ligger man på latsidan, redan nu på torsdag fortsätter de digitala evenemangen med teater från London, National Theatres uppsättning av A Disappearing Number. Till skillnad från operorna så ska vi visa alla föreställningar från National Theatre, så här blir en del att göra framöver.

Teknikmässigt har det blivit en hel del nya sladdar. Det eviga ormboet växer sig allt större vill jag lova. Fast på bilden är det värre än det kommer att bli, för nu när allt är testat både en och två gånger samt första skarpa föreställningen är avklarad ska det buntas ihop i snyggare härvor än så här. Det som är nytt är för övrigt en scaler/presenationsswitch, fullHD-skärm, dubbla satellitmottagare, extern hårddisk och en ny ljuddekoder: ECI-60;

Den lilla saken överst i bilden. Smart liten pryl som avkodar AC3 från optisk- eller coax-ingång och matar ut 6-kanalig analog output som ljudprocessorn tar in som externt 6-kanaligt ljud. Skarpögda noterar att den verkar vara inkopplad på DTS:ens kanal, och så är det. Den sitter mellan DTS och ljudprocessorn, och när den inte används bara matas DTS-ljudet vidare. Riktigt smart att den också är modern och har USB-port, så att konfigurera var ju en dröm, bara att plugga in den till min netbook (med drivrutiner installerade givetvis) och säga åt den hur den ska bete sig vid uppstart. Trevligt.

Dagens FAIL

...är att få en film till Trelleborg, längst ner i södra Sverige. Avsändare är Motala. Men den riktige adressaten är Forsa, utanför Hudiksvall. Kolla upp dessa tre orter på en Sverigekarta så ska ni få se på något mycket märkligt... Det är liksom inte ens rätt riktning som filmen gått i.

Tyvärr så är det så att vi skulle ha en film från just Motala, men jag kan alltså ge mig fan på att den numera befinner sig i Norrland.

Ny trycksvärta

Nu inför premiären av operavisningar från The Metropolitan Opera på lördag. Vilket ju är trevligt.

Servicebesök

Så, lite service beställd och lite service levererad.

Först ut var att få ordning på speglarna, eftersom åtminstone den i salong 2 råkade bli flyttad en aningens, aningens liten bit när jag bytte kolvar förra måndagen. Så då trollar man fram lite laser/led-pekare som monteras i objektivrevolvern. Lite fix, lite trix och sedan fick man ganska tydligt svar på vad som var felet... och jomenvisst, spegeln satt inte så hårt fast som den borde utan rubbades väldigt lätt. Lite ytterligare fix och trix senare var det löst. Sen flyttade vi lamphuset lite bara eftersom det också visade sig att det nybyggda golvet under projektorn satt sig något under det år som salong 2 varit igång.

I övrigt byttes det olja, här synes ny och fin olja till vänster. Och en 0,8 l som vispats runt i ett bra tag i projektor 2.

Och då vill jag inte visa hur tre år gammal olja, som rullat rejält över tiden ser ut, eftersom den i projektor 1 var... hur ska jag uttrycka saken? Grumlig är ett bra ord. Lägg därtill att jag skriver det här med oljedoftande små fingrar, eftersom givetvis hoppade slangen av när jag skulle tömma projektorn, så det rann ut lite... *host*

Och så fixades SR-D läsaren som varit släckt i strax under en vecka. LED:en lös inte längre. Tre saker uppdagades, att det var en säkring - som fanns att köpa ny på Clas Ohlson (fantastisk butik). Och att nätaggregatet börjar ge med sig eftersom det numera bara matar ut ca. 1,75 V till LED:en, inte långt kvar till panik-nivån. Och att den film som jag fått köra med Dolby SR ändå inte går att köra digitalt, eftersom möget ligger och läser på 7,5-8/F hela tiden...

Vad som händer när man sänker garden för bara ett ögonblick...

Hoppsan... Igår la SR-D läsaren av så jag har bara Dolby SR på trailers och en av filmerna i salong 1 den kommande veckan. Och idag händer det här.

Nåja, fixades snabbt medelst ett klipp i trailern ovan och snabbt börja dra och peta i ormboet. Tog faktiskt inte mer än 10 minuter så var det fixat och klart, och filmen kunde rulla vidare. Tur i oturen var det bara en provkörning av Dumma mig för ljudets skull, alltså ingen publik närvarande.

Varde ljus...

Så, redan tidigt i somras konstaterades att kolvarna började bli slitna, ettan hade svårt att tända och tvåan började också visa upp ålderstecken. Sagt och gjort, dags att beställa nya kolvar.

Som dröjde lite... och lite till... sen så gick jag på semester. Men när jag kom tillbaka stod där två nya saker i maskinrummet och väntade på mig.

Så idag var det dags att få tummarna ur och byta kolvar. Vilket jag ogillar att göra, tycker det är lätt obehagligt att hantera något som kan explodera. Så det åker på skyddshandskar och visir för ansiktet. Sen så...

Nämen hoppsan... saftig sotfläck.

Ettans kolv var också riktigt sliten, en rejäl sotfläck på insidan av glaset. Och så var monteringsröret lite för trångt i den änden som skulle träs över kolven så det blev ett jäkla gnidande och trixande innan det gick över glasbiten. Men därefter gick det som smort.

Skruva ut, packa ner, dammsuga lamphuset, torka av spegeln och sedan montera dit den nya. Till salong 1 har vi också kört med en Philips-kolv, och dessa har sladden till anoden löstagbar så det är mycket enklare att byta kolv utan att man behöver skruva av denna sladd från fästet i lamphuset också. Men det var inte så speciellt mycket jobbigare att montera ut den gamla Osram-kolven från tvåan heller.

Så långt var det frid och fröjd. Tills man slår på kolvarna och ska fokusera om dem. Oj oj... här var det problem deluxe i salong 2. Ingen fokus nån stans. Tills man förstår varför efter ett supportsamtal: spegeln är rubbad. Och jodå, utan objektiv hade jag bara ljus överst och underst på duken och inte ett smack syntes rakt över mitten.  Men att peta på spegeln hjälpte inte mycket, först andra försöket att få den på bättre tankar lyckades.

Utan objektiv i projektorn.

Och slutligen så fick man ju kasta de gamla kolvarna i golvet, ja fast med dem liggandes i monteringsrören och i kartongerna de kom i. Samt skarvarna i kartongerna igentejpade. Fast det hindrade inte ett snyggt regn av glasskärvor från Osram-lådan att leta sig ut. Så dammsugaren blev mätt.

Men Philipskolven är en seg jävel. Tre försök i gradvis tilltagande styrka att kasta den i golvet misslyckades. Så den får leva en dag till, eftersom felsökningen med spegeln tog lite tid så helt plötsligt så var det dags att visa film...

Full $#"!@ rulle

• 18:27 - Eftertexterna till Nanny McPhee och den magiska skrällen är slut. Innan dess har jag hunnit kolla av salongen och ta bort det lilla som publiken råkat spilla på golvet.
• 18:33 - Eftertexterna till Toy Story 3 börjar, fast... det förekommer ju roliga scener tillsammans med texten en stund så...
• 18:37 ... är tidigast som det går att gå in och städa efter de något fler, och något mera nedskräpande besökarna på denna film.
• 18:39 - Reklamen startar till Vampyrer suger... och jag hinner precis öppna dörrarna och börja insläppet samtidigt som SF Media vinjetten tar vid på duken.
• 18:47 - Ännu med några reklamfilmer kvar är det dags att stänga dörren till salong 2 och rusa till maskinrummet, förhoppningsvis kommer inga fler till Vampyrerna. Men nu ska Wall Street: Money Never Sleeps laddas.
• 18:49 - Släpper man Wall Street för att titta till så att starten av Vampyrer gick bra, ser bra ut så långt...
• 18:53 - Wall Street är laddad och klar, men... DTS:en till Vampyrer suger vill inte starta. Skivan är laddad men nej då, lådan vill inte veta av den. Start av film med analogljud således. Skivan åker ut och in. Inget händer.
• 18:55 - Reklamen till salong 1 rullar men utan publik, för DTS:en till salong 2 bråkar fortfarande. Dock är det dags att släppa in till Wall Street.
• 19:06 - Wall Street rullar igång, och dts-lådan till salong 2 får sig en omstart via huvudströmbrytaren på framsidan. Och äntligen fattar den galoppen... och slår över till digitalljud mitt i en scen. Nåja, huvudparten av filmen får ju digital ljud.
• 19:15 - Lördagens och söndagens föreställningar av Vampyrer suger flyttas obönhörligen till 19:00 de med, även om det i praktiken är rörigt som fan att släppa in till två filmer samtidigt i vår foajé. Men av två onda ting väljer jag det mindre onda.

Det här jobbet är fan inte för veklingar...

Kopieringsfel deluxe...

Ursäkta, men vad håller labben på med idag? Det här är andra gången en Fox-film har denna, väldigt irriterande, defekt på en akt. Sist var det en kort sekvens i slutet av Knight and day och här är det i första akten av Wall Street: Money Never Sleeps. Inte går det att klippa bort heller, eftersom det varar i ett par sekunder. Med dialog. SUCK!

En jäkla tur att jag har DTS och skivorna medföljde kopian, eftersom SR-D spåret till synes spårar ur helt innan skarven.

To pause, or not to pause...

Det här med pauser i filmer är en evig fråga. En del frågar efter det, filmerna är inte förberedda på pauser och pauser genererar mer pengar i kiosken (vilket ett nödstopp i New Moon förra hösten gjorde med råge, 800 kr sålt för under det ca. 10 min långa stoppet).

Själv är jag av åsikten att pauser skall endast till när filmskaparen antingen har avsett detta, med paus och entr'acte på själva kopian, eller när så ändå är lämpligt i dramaturgin. T.ex. pauser i Titanic ligger ju alltid mellan den imaginära del 1 och del 2 av filmen, så lämpligt placerat i ett aktskifte ändå (för er som inte har Titanic på näthinnan är det scenen där kapten Edward yttrar de ödesmättade orden "I believe you may get your headlines mr. Ismay").

Men den regel utan undantag finnes ej: idag står man med en dokumentär på dvd, ingen mindre än La danse. 2 timmar och 39 minuter lång. Och till råga på allt så hade två av kunderna sett att man kör filmen med paus i Malmö. Sagt och gjort, det blev till att imrovisera till en paus. Som tur är så har jag redan sett filmen själv, så vid 1:15 snåret fanns en naturlig brytpunkt som passade utmärkt för en fem minuters paus. Eftersom det är dvd så fick bilden ligga kvar på duken under tiden med en paus-ikon i övre högra hörnet, men men...

Samtidigt är det kul att improvisera paus, eftersom det är lite finka fingrar som behövs, från pausknappen till ljuspanelen och tända upp i salongen, och därefter knata ner till salongsdörrarna och öppna upp.

Men kunderna verkar nöjda med tilltaget, även de som inte frågade efter pausen (fast jag informerade alla i publiken före filmstart så det var ju ingen överraskning precis). Och ja, det såldes en mellan popcorn, och en daimchoklad.

Semesterhighlights

Så... vad har man nu lyckats med under semestern. Let's take a look, shall we?

• Fantastiskt väder hela resan. Irland har fan aldrig sett så mycket solljus på så kort tid förr - känns det som. Regn bara en morgon och en eftermiddag/kväll i Dublin, och inte mycket till regn heller för den delen. Paraplyet åkte i alla fall inte fram.
• Skådat "världens åttonde underverk", Afsluitdijk, denna enorma 3,2 mil långa av människan skapade vall som stänger ute Nordsjön från Inselmeer. Mäktigt.
• Fick finfina bilder på en styck helikopter som hämtade upp lotsen från M/S Princess of Norway en timme ut från hamnen i IJmuiden. Dånade som fan men fina bilder fick man där ute på däck.
• Återsåg en gammal trotjänare i M/S Princess of Norway, som faktiskt gick på rutten Trelleborg - Travemünde mellan 1986 och 1993. Så den hade man ju åkt med förr. Kvällen bjöd på bl.a. Abba-medley medans man sippade på en pint Carlsberg samtidigt som Nordsjön blåste upp till 17 sekundmeter. Svinkul!
• Lyckades med konsttycket att bli tagen åt sidan i gränskontrollen i Newcastle / Port of Tyne, för de sedvanliga frågorna om jag packat väskorna själv, och om jag känner till införselregler för alkohol, tobak och vapen. Samt vad mitt ärende i The United Kingdom var. Lustigt nog tog de inte en kotte av alla andra pensionärspar, men uppenbarligen sticker man ut som yngre, ensamresande och med ryggsäck och litet handbagage... samt Mohikan-frisyr. Hihi...
• Prickade in live-musik på två pubar, en i Cork och en i Galway. Båda tillfällena till en pint Bulmers Irish Cider. Rekommenderar starkt The Corner House, Cork samt The King's Head, Galway och The Crane, Galway. Mysfaktorn högre än max utlovas.
• Samplade allt möjligt i alkoholväg, Bulmers, Guinness, Carlsberg, Smithwicks, Heiniken. 568 mL i taget då alltså... Hittade faktiskt den Engelska motsvarigheten till Bulmers Cider på systembolaget, blir till att beställa imorgon.
• Var en av endast två i gruppen som vågade sig på att pussa Stenen... The Blarney Stone alltså. Bildbevis finnes ifall någon tvivlar. Kostade €10 men det var det värt.
• Åkt runt hela Ring of Kerry. 17,9 mil. Absolutely awesome from start to finish. Landskap att vara stolt över, synd man inte är Irländare...
• Stått vid kanten på Cliffs of Moher och tittat 214 meter ner... eller tja, jag höll mig på rätt sida staketet. En del andra sket i det.
• Ätit Phad Thai från ett gatukök på ett torg i Cambridge som alla andra "locals". Take that mainstream turism!
• Springa igenom en hyttkorridor ombord på M/S Dana Sirena när det gungar och står i med över 20 sekundmeter där ute på däck... ena sekunden väger man en cementsäck extra, och i nästa sekund flyger man fram lättare än en pappersdrake. Fy fan vad roligt! (Tyckte iofs. inte merparten av resenärerna den här dagen eftersom det var ganska tomt i matsalen vid frukosten).
• Kom hem med 3102 bilder, 60 videoklipp på en total summa av 79,3 GB data... shit. Lär tar lika lång som semestern att göra något snyggt av. Återkommer således med eventuella bilder.

Nu när man väl är hemma så ville jag mjukstarta med lite jobb då och då. Icke. Av någon outgrundlig anledning ska det visst alltid hända så satans mycket när jag är borta att jag blir matt. Men det är mer för ett annat inlägg. Innan jag eventuellt spricker av ren och skär ilska. Men notera alltså att ovanstående, tillsammans med allt annat man sett och gjort under 11 dagar ska alltså väga upp för allt skit man varit med om i fyra år, och troligen lika lång tid framöver.

Är det konstigt man funderar på att totalt skita i det här jobbet snart?

Semester

Så... har redan varit ledig två dagar. Lokal festival i stan och jag har annars ställt upp dessa dagar i flera års tid och kört film för de få som trots allt dyker upp. Men inte i år. Var ärligt talat för trött - fick i snälla ordalag "dra i nödbromsen" för två veckor sedan, då jag gick från bion på lördagkväll, omedelbart ordnade ersättare till och med torsdag kväll och satte inte min fot på bygget förrän på torsdagen för ett mindre ärende. Men men...

Och imorgon går bussen mot Irland. Borta 11 dagar. Finns bara ett ord som kan beskriva det.... MYS!

Hastighetsrekord

Igår lyckades jag med en bedrift till. Att spola upp en hel film, samt spola ner en annan. På under 79 minuter.

Referenspunkten är nämligen soundtracket till spelet Mirror's Edge som jag har på CD i maskinrummet. Vilket jag drar på just när jag ska spola film, eller möjligen om jag har något att göra i salongen som tar lite längre tid. Och dessa 12 spår tar just 79 minuter. Och otaliga är de gånger jag startat om skivan när jag har mer kvar att göra.

Men inte igår. Då hann jag som sagt få upp Som hund och katt - Kitty Galores hämnd, flytta över den till tvåans stolpe och sedan spola ner hela Bröderna Flopp - öhm... menar Karlsson. Och jag stressade inte ens...

Lite lagom loco

Med två dagar kvar till den där semestern så är det kanske inte konstigt att man blir lite galen i maskinrummet...

Men nu vet jag i alla fall att det går att spola film för handkraft.

Ja, du läste rätt. Frikopplad tallrik, och dra i centrumringen så går det utmärkt. Tar lite tid bara... inte något jag tänker göra om snart heller. Men nu fick jag i alla fall upp Toy Story 3 till A-tallriken i salong 1, dit man normalt sätt inte kan spola film. Och detta samtidigt som resten av föreställningarna gick vidare. Vilket gör att jag bara har två filmer att spola ikväll, en upp och en ner. Underbart.

Diska tallrikar - bilderna!

Eftersom någon önskade bilder så får jag väl leverera också...

Tallrik B före rengöring

Till saken hör att åtminstone B-tallriken blir skitig över tid, eftersom jag i 95% av fallen kör från B till A, eftersom det är mycket lättare att ta av filmerna från den översta tallriken - annars måste jag sitta på huk och trixa ut kopian. Eftersom stolpen till salong 2 också bara har två tallrikar och är lägre än vanligt så sitter B också mycket närmare golvet än på en "vanlig" non-rewind.

Men därmed så är det också trängre mellan tallrikarna också, så att lägga in kopiorna på B är oftast lite tidsödande, och man får ibland leta efter hålen i tallriken med fingrarna.

Lägg därtill att nu i sommar har det varit upp mot 46 grader varmt, vilket ju inte alls gör en svettig. Inte det minsta... så givetvis så har man fläckat ner tallriken gång på gång utan att man tänkt på det.

Tallrik A efter rengöring

"Diskvattnet"

Tyvärr så ville kopiorna ändå åka karusell efter detta... antingen jävlas de bara med mig, eller så är undersidan av kakorna så skitiga att de glider ändå.

Nåväl, har ett specialtrick som låter mig ladda felfritt trots detta - utnyttjar bara det faktumet att jag inte trycker på reset innan jag laddar, utan aktiverar upptagningsarmen så att kontrollenheten tror att film ska rulla. Och eftersom utmatningstallriken då är inställd på den hastighet som körs när föregående film är slut så snurrar den rätt så sakta när jag drar ut startsladden från den. Tar inte mycket längre tid att ladda, men jag får absolut inte glömma trycka på reset efter att jag är färdig med laddningen...

Diska tallrikar

Det behövs ju ibland, att få tallrikarna skinande rena, speciellt när så mycket skit fastnat på dem att varmt vatten och lite skrubb inte räcker för att få kopian av Beck - Levande begravd att ligga kvar efter filmstart... jomenvisst. Filmen ville åka karusell på riktigt och flyttade sig några centimeter av bara gas/broms-rörelserna efter filmstart...

Så det var jag, svinto, vatten så varmt att man bränner fingrarna, en trasa och papper. Sen gick man loss på skiten. Blöta upp svinton och sedan köra tallriken samtidigt som man långsamt flyttar stålullen långsamt ut från mitten. Några strategiska stopp för att sköja av svinto och torka upp resterna av det man slipar bort. Tidvis såg aluminiumskivan ut som ett utegångsfår, men när den väl blev avtorkad... ojoj. Som en ny kastrull.

Fast det kan man inte säga om vattnet jag hade i spannen... såg nästan ut som kvicksilver. Så proppfullt med minimalt aluminiumflis att det glittrade fint. För att inte säga mina fingrar såg ut som metallpinnar, speciellt naglarna var helt aluminiumgråa.

Och det var bara tallrik A, den översta i salong 2. Det var bara att byta vatten, ta en ny bit stålull och klämma in sig mellan A och B för att rengöra B-tallriken också.

Allt som allt ungefär 20 minuter per tallrik tog det. Men det var värt det. Idag ska vi se om filmerna håller med.

Suck

Nä lilla vän, du får inte åka karusell när jag ska ladda dig... och när jag trycker tillbaka dig till mitten så för fan förbli rund för h-lvete... Men jag är inte förvånad. Måste använda mina klämmor för att överhuvudtaget kunna hantera Killers, höll på att tappa kopian när jag skulle lägga på den till andra föreställningen, förbannade ÅL!

Och som den dammar ner i filmfönstret gång efter gång. Skitig ål!

Dagens citat: - Inte riktigt...

Det är ingen riktig tv, jag kände på den och det var bara plast.

Hördes strax innan Shrek - nu och för alltid i salong 2 härom dagen. Så gulligt...

Skrytskyltar: Monterade (äntligen)

Tja, det tog bara 6 månader, 3 veckor och 3 dagar innan skyltarna kom upp. Men nu sitter de där så fint.

Och så fixades även monteringen av salongsnummer "2". Den var bara skruvad med skruv rakt in i gipsskivan... Måste ju plugga sådant, inte undra på att den höll på att ramla ner stup i kvarten.

Ladda om

Igår hade jag visst för mycket att tänka på... för jag noterade att efter start av Trollkarlens lärling att tallriken inte ville bromsa trots att det fanns mycket film som tryckte på tungan i spindeln. Märkligt, tills jag noterade varför...

What's wrong with this picture?

Oops... missat två valsar i spindeln.

Eftersom jag tröttnade att sitta barnvakt åt filmen efter ett par minuter var det bara att sätta på pannlampan och trycka sig in mellan tallrikarna och fixa laddningen... det var ett par nervösa sekunder men filmen höll sig kvar utan att jag utlöste polyesterbrytaren heller, tack och lov. Nu var det så trevligt att filmen låg aldrig emot någonstans och repades heller, men att sitta kvar i 42 gradig värme och bromsa tallriken manuellt i 1,5 timme till... NEJ tack.

Och innan ni frågar, varför jag inte stannade och fixade felet och startade om... har ni sett vad en Ernemann 15 maskin gör med filmen när man nödstoppar och startar igen? Nej, just det. Hade en incident för någon vecka sedan med sjukdomsfall i salongen som förordade nödstopp... just det stället vid stoppet såg ut som kriget vid nästa visning med nötrepor, om än bara för några sekunder.

Normalt brukar jag alltid kontrollera spindel, valsar på stolpen, laddning och framförallt att filmen ligger i dts-läsaren som den ska - och att jag har helbild - innan insläpp/start. Men av någon anledning gjorde jag det inte igår. Och det sket sig direkt... Där ser man vad några år utan semester kan göra...

Ironi

Shrek - nu och för alltid har gått fyra veckor i salong 1 (förutom en föreställning). Inte speciellt imponerade siffror, bra väder troligen orsaken.

Idag kom regnet, salongen är full, fast... just det ja; nu har filmen flyttat ner till vår lilla salong.

Hur man skapar ett litet "monster".

Det började med en Microsoft Access-databas i vilken jag fyllde i alla föreställningar sedan 1997 för rent statistiskt syfte. Eftersom jag dessutom har utbildat i databaser och MSSQL så var jag åtminstone i början noga med allt vad normalisering heter.

Efter ett tag var det lättare att mata in allt via ett webbgränssnitt, även om det kördes lokalt på en dator i maskinrummet, som sedermera kom i nätverk med kassan och därifrån matades uppgifterna in dagligen.

Sen ville fler ha tillgång till uppgifterna, så en större flytt över till MySQL gjordes i samband med att hemsidan för biografen bytte webbhotell. Därefter flyttade den nu avsevärt större databasen över till hotellservern också. Sedan dess har det rullat på och rullat på.

Fram till högst nyligen har jag uppdaterat biografens hemsida manuellt, dvs. arbetat med HTML-koden i editor och laddat upp via FTP... take that 2010... är ju bara så 1995 typ...

Och eftersom jag då är den enda som kan fixa hemsidan var det dags, och har varit planerat länge, att flytta över uppdateringarna till det lite modernare stuket med att generera sidorna automatiskt. Och en bidragande orsak är min stundande semester som ska spenderas utomlands.

Men sen är det inte slut där, för varför nöja sig med att hålla reda på filmer, ljudformat, föreställningar när man även kan hantera informationen till maskinisterna om trailers och automatikprogrammering. Tabellerna trailers och filminfo är de senaste tillskotten, varav trailers gick "live" igår.

Nu har jag i och för sig koll på allt i databasen och (nästan) allt i den tillhörande högen av php-script (61 st, 8 javascript, 8 css), men det var inte förrän jag importerade databasen i MySQL Workbench och tittade på databasen grafiskt som den totala omfattningen av detta ursprungliga hobby-projekt blir tydlig. Finns garanterat värre och större exempel på projekt, men jag är rätt stolt över mitt lilla "monster".

Vilket också är nästa problem, för det enda som saknas är dokumentation. Och jag vet inte riktigt i vilken ända jag ska börja...

Ett år med Non-Rewind

Oj då, vad tiden går fort. Tittar i arkivet och noterar att 23/7-2009 var sista visningen med skifteskörning. Alltså var första non-rewind visningen 24/7-2009. Och nu är det samma datum ett år senare.

Vad kan jag säga? Uppvuxen med skifteskörning, och även skolad i konsten att köra helt manuellt - även om det numera är en avlägsen erfarenhet - har detta år varit riktigt roligt. Mängden film som visats har formligen exploderat med salong 2, och hanteringen av filmerna har underlättats betydligt med stolparna.

Incidenter... jo tack. Jag och centrumringar går visst inte ihop har jag märkt. Endast en gång har jag haft en trilskande tallrik som slutade mata ut, fast jag har kommit på i efterhand vad som orsakade detta, en spindel som jag numera har i bruk igen visade sig kunna fastna i gasläget även om filmen ville annat; vilket slutade i brainwrap och nödstopp.

I övrigt är anläggningen precis likadan som när den installerades, så när som på en liten mothållarvals som jag flyttat 2 cm. Visade sig nämligen att denna lilla vals på väggen som bryter av filmen från stolpen mot projektorn kunde orsaka löprepor genom hela kopior längst ut till höger i bilden under vissa gynnsamma förhållanden, nämligen när filmen kördes från A-tallriken och därmed inte blev lika spänd som från B eller C. Då kunde filmen dras förbi denna mothållarvals och få repan. Numera är det alltid ett par millimeter extra mellan film och mothållarvalsen, även om vid körning från A-tallriken så drar sig filmen nära, men inga repor alltså.

Året i siffror då... Salong 1: 696 föreställningar med total speltid för alla visningar 54 dagar, 10 timmar, 43 minuter. Salong 2 (öppnade 16/9) har kört 614 föreställningar; 46 dagar, 16 timmar, 14 minuter. Totalt för båda salongerna är siffran 145618 minuter, det är liksom bara 14,44 veckor... Vad det skulle bli i meter film som passerat har jag inte vågat räkna på...

Allt som allt 89 unika filmer, med i snitt 14,7 föreställningar var. Intressant, för då kan jag med säkerhet säga att jag stått vid spolbordet 170 gånger...

Noterar att samma period från 2008 till 2009 hade vi bara 56 filmer, fast de låg i gengäld kvar i 16,7 föreställningar istället.

Avslutande statistik, som egentligen inte har med non-rewind att göra, säger att 53,16% av föreställningarna kördes i CinemaScope, 45,62 % i Vidfilm. Resterande lucka, öhm... tja. Skulle vara Normalbild, men jo, jag hann aldrig byta objektiv så dessa föreställningar då av Alfons-kortfilmer blev lite bildslaktade må jag erkänna...

Jag och centrumringar...

Lyfte av kopian på Knight and Day, jo, ringen följde med men inte kopian. Trots att jag tog det lugnt...

Trycka tillbaka den gick sådär, kunde få tillbaka ringen men inte låsa den igen. Så det fick bli att dra av kopian försiktigt, ställa den upp och sedan säkra den med klämmorna jag har. Så nu är den "säker" tills imorgon då den rullar igen.

*SUCK*

"Puke Crash-Cart to row 6!"

... I repeat: Puke crash-cart to row 6!

Jomenvisst, idag har man haft det livat må ni tro. Unge som spydde på Shrek - nu och för alltid... ett armstöd nerkletat och eftersom jag inte hade möjlighet att gå in under filmen så fick det torka in så fint så. Så efteråt rullades "städvagn" med golvmopp, handskar, blöt trasa, luktegott modell proffs och en toarulle in.

Panikstäda allt annat och sen ge sig på att skrubba lite. Givetvis var vissa detaljer flytande som låg på golvet... Höll på att spy själv. Fy fan.

Tack och lov kom föräldern ut och beklagade det inträffade, identifierade platserna de suttit på så att de gick att ställa av i kassasystemet omedelbart. Samt så flyttades några bokningar till kvällens Eclipse så långt ifrån ground zero som möjligt.

45° C

Rekordvärme utomhus. Och så även i maskinrummet. Igår passerade vi officiellt rekordet på 43° C från förra sommaren. 45°...

Ventilationen var något som skulle åtgärdas när vi byggde om, men helt plötsligt var det för dyrt så det skulle man göra "så fort som möjligt" efteråt. Jojo, den visan har man hört förr.

Finns två vägar ut. Antingen skiter jag i det här och ställer in av tekniska skäl om det överstiger 40 grader.

Eller så får man ta och beställa håltagning i två väggar och sätta rör ut på gården, samt fläkt som suger ut skiten, bekosta detta själv och lägga räkningen till jobbet. För nu är jag seriöst trött på det här. Och det är inte det enda som fastighetsägaren inte har åtgärdat trots månader av tjat...

Skärselden bleknar i jämförelse

Idag hade jag en kolv som inte ville tända så föreställningen av A-Team började med en tom duk efter digitalreklamen. Det var bara att i rask takt springa upp till maskinen, stänga manuella brandluckan och trycka igång kolven så gott det nu gick, tog ju ett par försök. Därefter se att den stabiliserade sig och öppna brandluckan igen. Så där försvann halva första trailern, men men...

Men vad värre är att räkneverket i lamphuset har stannat för länge sedan så jag har ingen direkt koll på hur gammal kolven är, fast en snabb överslagsräkning med fyra timmars brinntid per dag - och kolven byttes ut på självaste julafton förra året - ger cirka 788 timmar. De ska hålla åtminstone 1000 timmar innan ålderstecknen sätter in.

Lustigt nog är troligen kolven i salong 2 minst tusen timmar äldre än så, och den har ännu inte visat upp några speciella ålderstecken, förutom att den kan vara lite fladdrig ibland.

Men för säkerhetsskull har jag beställt två nya kolvar. Fast nu är det andra gången som jag byter ut kolven för salong 1 i förtid. Det är den här jävla ventilationen som inte är åtgärdad. Jag går alltså omkring i luft som är 35 - 40 grader varm, dagligen. Tidvis är det så varmt att det sticker i ansiktet när man kommer nära projektorerna...

Fick reda på en intressant detalj, att för digitalinstallationer ska man ha ventilation som klarar 900 kubikmeter luft/timme. Kul. Jag har nog inte ens 10 kubikmeter som flyttar på sig per timme. Med andra ord nix komma noll.

Inte undra på att man känner svetten bokstavligen rinna under byxorna när man i en timmes tid står och spolar ner film, under tiden som Eclipse rullar färdigt. Fräscht... inte.

Pinsamhetsrapporten påminner

Påminner mig själv om att när man står bredvid sin älskade non-rewind kan det trots allt vara bra att ha koll på vad den feta bakdel man är utrustad med håller på med...

Det är alltså inte rekommenderat att sagda bak slår till upptagnings-armen under föreställning. Speciellt om man inte vill ha ett nödstopp mitt i alltihopa.

En lustig detalj var att DTS:en fortsatte köra vidare som inget hade hänt, givetvis eftersom den kör i 6-7 sekunder efter tappad synk innan den slår ifrån. Men jag hann fram till projektorn för att trycka på start och skifta in långt innan dess. Man besitter trots att vigheten hos en puma - när så krävs...

Scratch that...

Nu i helgen råkade jag ut för något riktigt märkligt, och samtidigt riktigt irriterande.

Det började med att centrumringen började krypa uppåt från tallriken under föreställning och det var inte många millimetrar från att den helt tappat taget och kopian säkert åkt av tallriken med buller och bång. Något som kan orsakas av en tallriksmotor som slirar. Så då var man helt inställd på komplett rengöring av drivhjul och kontaktytan på tallriken - vilket ju inte är så jäkla lätt när det är trångt så in i h*lvete bakom och under tallrikarna till salong 2.

Men så var filmen slut och nästa skulle laddas, och då hittar jag ett enormt "garnnystan" i DTS-läsaren...


Vad har liksom hänt här då? Filmen låg definitivt inte och red på någon vals, eftersom den kört med felfri DTS-avläsning från start till slut. Och ingen vals före DTS-läsaren eller efter varit skitig så måste "felet" ha hänt just här. Men jag hittade absolut inget fel.

Och dagen efter så tittar man på kopian... jomenvisst. En enorm löprepa genom hela jävla filmen, nästan 1mm bred... och därmed förklaras att fenomenet att kopian haft roligt på tallriken genom att den skit som inte fastnat i DTS-läsaren följt med och orsakat att kopian har glidit mot sig själv. Hoppsan.

Fast det sista mysteriet är nog det att jag inte kan se ett spår av repan på duken. Det syns inte ett smack. Absolut ingenting där repan finns. Kontroll av filmen i projektorn avslöjar också att den ligger på blanksidan, dvs det är repa i själva plastfilmen, inte på själva bildsidan. Tur i oturen med andra ord.

Men fan vad jag stör mig...

Att göra...

Hela dagen har man varit igång... Minns ni de 106 stolarna som levererades för två år sedan? Knappt jag heller. Men nu har 60 stycken av dem fått nytt liv i Västerås. Så det blev till att bära och släpa och ha sig.

Hela dagen har man varit igång. Från 12:00 till 23:30. Och så ser man det här...

Inte en, två eller tre, utan fyra filmer som ska spolas ner. Innan nästa våg av premiärer är på ingång... Men det får nog ske någon annan dag. God natt...

Förvirrad lokalpress

I gårdagens lokalpress kunde man se detta:


Nu är det bara så att SF har inte ägt biografen sedan 31 December 1982...

En fix för en fix. Och funderingar därtill...

Jag behövde ställa skärpan lika mellan vidfilm och CinemaScope i salong 2, eftersom där var det rejäl fokusskillnad när projektorn bytade bildformat. Men jag har först nyligen hittat min formatslinga så idag passade jag på att gå loss på objektivet.

Fast jag ville vara säker på att inte slingan repades i onödan mot delar av projektorn och annat som är i vägen, så jag tog helt enkelt och gjorde en fix, värdig av humorsiten There, I Fixed It.com: Jag tejpade helt enkelt en vals till väggen framför projektorn...

Vad gäller salong 1 som jag också ville ta mig en titt på var det värre, men inget som inte gick att lösa, här med dvdfodralet som rymmer dts-skiva till Draktränaren:


Fast jag tycker inte alls om vad jag hittade för fel när jag körde formatslingan i salong 1. CS låg förhållandevis rätt, fast en liten flytt av projektorn till höger fixade perfekt centrering... men det var inte det som var problemet.

Det visar sig nämligen att VF ligger långt mer till vänster än vad den ska göra, bildfönstret är heller inte korrekt inställt utan släpper ut bild nästan ända ut till perforeringen på höger sida, samtidigt som vänster maskering äter upp bilden åt andra hållet. Och jag blir inte klok på hur detta kan komma sig. Objektivet sitter som det ska, och dukmasken är centrerad nere på scenen.

Jag går också i funderingar om det inte är så att vi faktiskt har fel brännvidd på VF-objektivet, för i nuläget kör jag 1.78:1 (vet att en del purister ogillar detta format - men faktum är att det går utmärkt att köra nästan allt i detta format, om det är Hollywoodfilm vi pratar om), men problemet är att bilden på duken är för liten, och det förekommer skuggningar av bildfönstret - speciellt i nederkant av bilden.

Eftersom jag vet att det förkom en viss diskussion när ombyggnaden var klar om att man kanske skulle göra något åt bilden i salong 1 så får jag väl ta upp frågan igen, och se om man inte skulle kunna byta objektiv till något som passar bättre och, eftersom salong 1 har rullduk, bygga en bättre fast dukmask i underkant som jag dessutom höjer med si sådär 5 cm för att klippa rent i underkant.

Dessutom skulle en sådan manöver göra bildformaten mindre känsliga för det irritationsmoment som mina 12 13 år gamla Ernemann 15 maskiner har, nämligen att objektivrevolvern mer eller mindre aldrig fastnar i samma läge efter formatbyte. Det är alltid lite trycka och dra som gäller när filmen har börjat, eller under trailrarna.

Jag kan tänka mig roligare saker att göra...

...en tisdagskväll efter jobbet.


Men eftersom det luktade apa ur en av papperskorgarna så gick jag loss på rubbet. Och då menar jag rubbet...

Överallt på samtliga papperskorgar fanns fläckar av gammal intorkad läsk som skulle fått en gepard att bli grön av avund. Och i botten av flera av dem fanns utsläpp av en svart sörja som i mängd som liknar den BP lyckats med i Mexikanska Golfen...

Dissekerade spindlar

Jag har i två dagar tagit mig igenom fyra av mina non-rewind spindlar för att kolla hur de mår. En hade åkt i golvet för en tid sedan och klickade inte som den skulle, en vet jag sedan innan har fel mikrobrytare, en är reservdel och en har inte sett action på ett tag så det var bäst att se till den också.

Resultatet var att två av spindlarna måste på service, den som hade åkt i golvet har rubbad mikrobrytare och fungerar helt enkelt inte. Den andra som har tröga mikrobrytare måste få dem utbytta. Och den tredje kunde jag "rädda" själv genom att byta ut tungan från reservdelsspindeln. Vilket krävde lite friska tag med skruvmejsel och skiftnyckel. Och så fick sig "nummer 3" (ja, här är vi trevliga nog att numrera spindlarna så jag vet vilken som är var) en omgång rengöring och lite tender loving care helt enkelt.

Allt som allt har jag nu två spindlar som passar i salong 1s non-rewind, och en till salong 2. Tekniskt sett passar dem allihopa i båda stolparna, men eftersom det (uppenbarligen) ligger en högre spänning på dem i tvåan så blir de elektromagnetiska spindlarna varma i magnetblecken, och därför vill jag uteslutande bara köra med de elektromekaniska spindlarna där.

Efterjustering

Innan ombyggnaden så var inte mycket av saker och ting automatiserat. Salongsljuset t.ex. Det tändes och släcktes helt manuellt. Vilket krävde att man var på plats när filmen väl var slut, och eh... ja, ibland missade man detta faktum.

Men så äntligen blev det ändring på det i och med non-rewind och ny automatik. Fantastiskt. Enda lilla problemet är just att ibland är det svårt att veta exakt var man ska sätta programtejpen till just upptändningen.

En del filmer har ju klar och tydlig avgränsning mellan film och eftertext, andra inte. Och ibland vill man även signalera att filmen har mer genom att inte tända upp för tidigt, som t.ex. En galen natt där jag med lyckat resultat inte tände upp förrän halva texterna gått och rätt mycket extrascener passerat.

Men ibland blir det lite fel, även om det bara rör sig om lite sekunder som är "off". T.ex. med Sex and the City 2 där sista bilden gör en fade-out till svart och en bit senare kommer credits för översättning och därefter själva eftertexterna. Men tillräckligt långt mellan bild och text för att folk ska hinna vallfärda ut även innan ljuset tänds, eftersom jag satte blänkmärket just där texten börjar. Så flera föreställningar har jag fått tända tidigare manuellt, även om vi nu bara pratar ca. 6-7 sekunder.


Så det blev idag till att köra in en skruvmejsel på väl avvägt ställe och frikoppla motorn från tallriken, eftersom filmen hamnat på tallrik C som inte kan "kommunicera" med spolbordet; rulla av texterna försiktigt i handen och flytta märket i fråga. För att sedan rulla tillbaka texterna på kakan. Fixat och klart på tio minuter.

En sak till att bocka av på erfarenhetslistan.

Full rulle

Nu börjar biosommaren på allvar ser det ut som...


En hel vecka med DTS på allt som visas... nice.

Och i övrigt får ni en liten inblick i mitt egenutvecklade system för hemsida/statistik.

Provkört

Eftersom det är dvd-film som gäller på onsdag och torsdag så var det dags att kolla så det fungerar som det ska. I båda salongerna.

I salong 2 som ska köra filmen i fråga fungerar det som det ska, fast jag har bara de tre frontkanalerna vänster/center/höger. Men dvdspelaren kan visst lägga basen i frontarna i stället, och surround lär inte vara ett bekymmer. Dessutom är hela härligheten inkopplat på CP-65:ans Mag/Aux ingång, dvs. där man en gång i tiden kopplade in t.ex. 70mm-ljud. Häftigt.

Och när vi ändå pratar 70mm-ljud, varför inte provköra ljudet i salong 1 via en komplett 5.1-uppsättning (se bilden ovan). Och i spelaren bara världens bästa film alla kategorier; Baraka. Bilden är det bästa som finns på SD dvd (576p) och ljudet är extremt i sin dynamik. Och ja, jag kom upp i samma ljudbild som på Imperial för två år sedan.

Däremot bilden... aj. En scaler som ger mig fingret med jämna mellanrum och tappar bilden, och som är ett helvete att ställa in, vägrar acceptera input från HDMI...? Nej du. Du åker ut ditt lilla fanskap. Och vi har därmed bara möjlighet till dvd i salong 2. SUCK!

Going up 2?

Det var länge sedan sist, men nu har det hänt igen. Dessutom av samma bolag och av samma orsak.

Sex and the City 2 är faktiskt barntillåten, men eftersom man vill visa trailern för Inception framför filmen så höjer man således åldersgränsen på hela paketet att matcha trailern.

Sist var det Ocean's Thirteen som gick från BT til 7 år p.g.a. en trailer för Harry Potter.

Sen kan man ju börja undra varför man nu väljer att så prompt visa trailern för Inception, kanske för att publiken sviker filmer med så uppenbara mind-fuck-historier som den här (Shutter Island någon?)

Men men, jag tar tillfället i akt och smäller på två av mina egna trailers, som också råkar vara från 11 år. Kan de kan jag. Så det så.

Månadens bild, maj 2010

Kväll vid strand
Canon EOS 5D mk II, EF 17-40mm f/4.0L USM

Minns ni att jag brukade publicera en bild i månaden (eller försökte trycka in en per månad)? Knappt jag gör det heller, för sist jag gjorde det var faktiskt April 2008. Det är ju drygt två år sedan.

Så det är dags igen.

Lycka är...

...att köra Draktränarens eftertexter på referensvolym 7,0 (mot ordinarie 4,7-5,0 beroende på publikmängd). Därtill med DTS no less...

Förutom ett trevligt tryck på ljudet som ger illusionen om en orkester som spelar live i salongen så är det så fantastiskt underbar musik av John Powell. Enormt hög mysfaktor således.

Yrkesskadad? Nä...

Vissa har säkert "normala" tankar när de går och lägger sig. Hur dagen har varit eller vad man ska göra imorgon - eller kanske tänker på någon speciell, vad vet jag.

Själv är man så yrkesskadad så det sista jag minns att jag tänkte på var hur jag skulle lägga kopiorna på ettans non-rewind så jag hade B-tallriken ledig söndag kväll för nerspolning av Änglavakt. Det vill säga att jag mentalt gick igenom hela helgens körschema i huvudet ett par gånger tills jag "hittade" rätt.

Hoppsan...

Gammal film?

Det är ju en gammal film...

Hört av kund i foajén för någon vecka sedan. Yttrat om trailern för Det vita bandet som just då rullade på skärmarna. Och trailern är precis som filmen - svart/vit.

Jovisst är det en gammal film, från 2009. Mindre än ett år sedan alltså. Jättegammalt... Möjligheten att man gör en svart/vit film idag som ett konstnärligt grepp är alltså helt uteslutet enligt den moderna biobesökaren.

Nä, nu ska jag inte vara elak, eftersom det är ju som sagt ovanligt. Så ovanligt att jag har aldrig haft en enda svartvit långfilm i mitt maskinrum, och det är ändå över tolv år jag har hållit på nu. Enda korta undantaget var ju att en av akterna på Quentin Tarantinos Death Proof var svart/vit.


Som bilden ovan avslöjar (s/v till vänster - färgfilm till höger), sådan film är udda även i maskinrummet och inte bara på duken. Och så fruktansvärt ljusstark den är! Rejält mycket mer ljus går igenom filmen än vanlig färgfilm. Något som jag lade märke till när jag synade filmen i salong 1, då min Ernemann 15 lyser rätt kraftigt snett nedåt vänster under objektivrevolvern. Nu hade jag flera rader stolar som var upplysta och dessutom hade reflektioner i taket. Och då pratar vi bara ljus från bildfönstret...

Men givetvis med film av den här kalibern så fick det bli en filmskaderapport. På den noterade jag ironiskt att det var ju jättelämpligt att märka upp skiftmärken med en röd spritpenna på just svart/vit film.

Och till råga på allt kom endast 11 personer på torsdagens visning. Onsdagen kom det inte en kotte på. Lär ju bli garantihyra på hela kalaset. Nåväl. Filmen ligger åter i sin låda och väntar på nya äventyr. Något den förtjänar för sevärd var det absolut.

Polyesterbrytarfunderingar

Någon som fattar vad jag är ute efter?

Problemet är att jag har bara en "bra" polyesterbrytare i maskinrummet. Salong 2 har nämligen en brytare från Cinemeccanica som tillåter ca 30-40 cm film att passera efter nödstopp, men det är inte tillräckligt för mina Ernemann 15 maskiner. Jag behöver uppskattningsvis ha en meter film tillgodo.

Värre är det i salong 1 för när jag öppnade upp Kinotons polyesterbrytare för att smörja valsen som tillhör så avslöjades att mikrobrytaren sitter längst in och ger nix komma noll(!) marginal när filmen nödstoppar. En centimeter typ...

Så därför funderar jag på att bygga en egen version av polyesterbrytare att sätta på stolpen, och i salong 2 behöver jag inte så stor version, bara att köpa mig själv en 40 cm till är nog. Salong 1 blir lite knivigare då jag måste ha hela metern direkt. Och det är trångt mot väggen där jag måste placera den.

Så tillvida jag inte kan få tag på en Ernemann original-polyesterbrytare, eller bygga en liknande själv, det skulle förenkla en del. Får se hur jag gör.

Under tiden blir det att absolut inte glömma ta av tejpen på slutet av filmerna och ladda rätt och riktigt, för att undvika bekymmer. Men det ska man ju alltid göra ändå så.

Inte nu igen...

Så här mycket ser jag fram emot nästa Beck-film...


Snälla... ta livet av den fiktiva polisen nån gång!

Pappröret innehåller filmaffischen för sagda film (som faktiskt heter Beck - Levande begravd ifall ni nu tvunget behöver veta det).

Skulle gissa på att sommarens polisparodi - Kommisarie Späck - drar fler besök än den "äkta" Beck.

Trippel dubbeldipp + Trippeldipp

Hoppsan... hur hände det här nu då?

Jo, den klassiska äventyrskatastroffilmen The Poseidon Adventure fick sin första soundtrackrelease på CD när Film Score Monthly satte tänderna i multitrack-magnetbanden från 1970-talet, bara för att finna att endast några få spår gick att använda på CD i acceptabel kvalitet. Resten var förstörda av dålig kvalitet, men tack vare en backup-inspelning i mono gick det att rädda en del, allt som allt 38 minuter. Tillsammans med The Paper Chase och ett spår från Conrack gjorde man ett CD släpp på 3000 kopior. Något för samlare alltså...

Idag har tekniken gått framåt och genom lite tursamma träffar i arkiven så gick det nu att rädda betydligt mer av musiken från The Poseidon Adventure. Så pålitliga La La Land Records släpper således en ny skiva, med 60 minuter material, och inkluderar en hel del alternativa versioner och s.k. source-music. Fantastiskt.

Independence Day borde vara en av hörnstenarna i varje seriös soundtrackaficionados samling, eftersom den är så ikonisk för just David Arnold; svulstigt, storslaget, med tunga effektmattor och bra mix mellan synth och orkester. Tyvärr led den ursprungliga releasen av det problemet att den långt ifrån var komplett, eller ens heltäckande. Bara 50 minuter från en film som är 145 minuter lång...

Och återigen, se till La La Land Records och här kommer det kompletta soundtracket. Två skivor med totalt 129 minuter musik, varav en bra bit av den andra skivan är bonusspår, med alternativa versioner av flera av spåren. Underbart.

James Newton Howards The Fugitive fick också en mindre än önskvärt komplett release första gången på CD. Flera av spåren var dessutom så kallade suites, sammanställningar av flera andra spår, som passar som framförande på skiva eller vid konserter.

Återigen... La La Land (jag vet, jag spammar lite nu) räddar dagen med en dubbeldisk, totalt över 120 minuter med ALLT! Filmens soundtrack, suite-versionerna från tidigare release, alternativa versioner och bonusspår som synth demo (som kompositören gjorde för filmens regissör). Liksom Wow! Suveränt.

Och så slutligen den lilla juvelen... Basil Poledouris' RoboCop. Denna ultimata 1980-tals vision av härligt, blodigt övervåld och rå, bitande och humoristisk satir fick ett helt perfekt och minnesvärt soundtrack av herr Poledouris (som annars gjorde sig känd för musiken till The Hunt for Red October).

Varesé Sarabandes ursprungliga skiva som sedan länge är out-of-print, var allt som fanns för musikvänner. Tills bolaget släppte om samma skiva, fast lade till fyra bonusspår, bakgrundsmusiken som användes i flera av "reklamfilmerna" i filmen. Skivan i övrigt var en fin och balanserad mix av ursprunglig musik och s.k. suites. Fast den var inte komplett. Och ordningen mellan spåren var inte kronologisk.

Men så kommer Intrada in på banan, och visar var skåpet ska stå. Komplett, i kronologisk ordning och med något restaurerad kvalitet. Flera av de små spåren som bara kunnat höras i filmen tidigare är med, inklusive det enda tillfället då RoboCop-marschen spelas med slagverk (som råkar vara en hammare som bankade på en brandsläckare!). Och den komletta mixen som rullar som eftertexterna.

Helt... vidunderligt välljudande!

Überstressigt

Två fredagar på kort tid har det nu varit lite rörigt och körigt. För två veckor sedan uteblev Green Zone eftersom den skickats från Visby på onsdagen men 45 minuter innan den skulle visas här i Trelleborg fortfarande låg kvar i sorteringen på terminalen i Stockholm. Liksom... wow...

Och idag hade vi besked om att En galen natt skulle dyka upp med bussgods i Malmö vid 17:53. Filmstart var satt till 19:30. Så en budbil fick köra i ilfart från Malmö och levererade kopian prick 18:35.

Nu tar det i runda slängar en timme att få upp en film som är mellan 1:30 och 1:45 lång, speciellt om man inte ska slarva. Men här fick jag använda alla knep i boken för att få upp kopian fort som attan. Dvs, att när en akt rullade upp på maxhastighet på tallriken så tog jag av startsladd och märkte upp nästa akt direkt. På så vis var det bara att stanna, ta av slutsladden från föregående akt, och skarva på direkt. Mindre än 60 sekunders paus per aktskifte om allt går smidigt.

Dessvärre komplicerades saken av att samtidigt skulle Iron Man 2 starta 19:00 i samma salong som jag nu spolade film till. Så det fick bli att snabbt rulla undan spolbordet, dra av Draktränaren som precis var färdig och ställa undan den, hämta Iron Man och slänga upp den på tallriken. Samt ladda filmhelvetet också. Och undan ska det gå. Och utan fel... helst.

Och sedan tillbaka till att spola, eftersom kassapersonalen ryckte in och även stod för insläppet, tack och lov. Så det var åter att hålla ögonen öppna för fel som felskarvade sladdar och annat skit så man vet att det inte dyker upp obehagliga överraskningar. Och så sätta det förbannade märket där man vill tända upp till eftertexterna. Jomenvisst, det blir till att rulla långsamt en bra bit av sista akten för att hitta var man ska göra det. Vid uppspolning är det den största tidsboven faktiskt.

Och sen ska man trycka in sig mellan tallrikarna och lossa kopian, samtidigt som man har en tallrik någon centimeter ovanför sig som roterar rätt fort, dra över kopian på en lös tallrik och så fort som möjligt flytta över den till andra salongen. Och trångt är det eftersom spolbordet står kvar i vägen... Känn ingen stess, nej då... för minsta misstag nu och kopian ligger i en hög på golvet... likt katastroffilmen från i höstas.

Men allt som allt blev jag inte så sen ändå. Några minuter efter utsatt starttid var filmen laddad och startade mer eller mindre direkt... och nu sitter jag svettig som fan i kassan och längtar hem till duschen... nåja.

DTS - Back in action

Vi har sedan premiären av Michael Jackson's This Is It dragits av ett mystiskt och irriterande fel på flera filmer, vars DTS-ljud plågats av ett störande "hackande". Helt enkelt har DTS-enheten stoppat digital playback och tvingat över ljudprocessorn i Dolby SR, som då direkt gått över till Dolby Digital; MEN direkt efteråt har DTS-lådan återfått digital playback och slagit över till format 11 igen.

Detta har gett ett hack i ljudet som låter ungefär som sprakande kontakter i en ljudanläggning. Och på alla filmer som man egentligen har velat ha DTS på har jag förlitat mig på Dolby Digital istället.

Knepen har funnits där, låta filmen gå över en vals extra, vrida filmen 180 och 360 grader innan den går in i DTS-läsaren. Och slutligen skulle vi byta ut själva läsaren och se om det var lasern som var kass.


DTS:en för salong 1 tuggar på Empirical Test Disc

Men så slog det mig helt plötsligt när jag stod med Iron Man 2 på spolbordet och skulle provköra filmen, att vid samtliga tillfällen av dåligt ljud har filmen haft två skivor, disk A och B. Vid korta filmer som bara har en skiva kör jag dem alltid numera i Drive C, som annars ser minst action.

Misstanken tog fart också av att hackandet fanns där när jag såg Up in the Air men då slutade det så fort halva filmen hade gått. Och med Iron Man uppstod exakt samma sak, det hackade som bara den i början av filmen. Men flyttade jag över Disk A till Drive C och lät lådan starta om sig själv så fungerade allt felfritt. Ett dubbeltest närmare slutet av filmen när jag flyttade över Disk B till Drive A bekräftade bara misstankarna när ljudet började få problem igen.

Men för att vara på den säkra sidan så lät vi Iron Man 2 rulla ett par gånger för att se vad som hände. Men nu har så pass många föreställningar med perfekt ljud rullat, att jag vågar påstå att det verkligen är CD-ROM:en i drive A som är helt enkelt början till att gå sönder. Den verkar inte kunna läsa av skivorna fort nog utan bufferten blir tömd regelbundet vilket får DTS:en att sluta spela upp ljudet.

I vilket fall som helst så återvänder nu mina DTS-vinjetter till rampljuset med full styrka. Underbart!

Ytterligare lite biografsafari

Spenderade torsdag och fredag med att resa till Stockholm för en kryssning till och från Åbo. Och vad spenderar man tiden med mellan 12:39 då tåget anländer till Centralstationen och 19:30 då båten går? Jo, man går på biografsafari.

Så utrustad med SL Accesskort giltigt i 72 timmar gick jag loss på tunnelbanan och åkte lite kors och tvärs. Fast den här gången hade jag inte många ställen att besöka, har snart betat av alla biografer i Stockholm känns det som. Även om flera stycken återstår. Och så gjorde jag reprisbesök på Sture.

Victoria på Söder.

Filmstaden Söder, f.d. BioPalatset.

Rio, f.d. Kvartersbiografen.




Tack till Uffe på Sture och Rio för titten.

Och nu finns snart ingen återvändo, nu måste jag hitta på en anledning att ta mig till Göteborg och Alingsås... och när man ändå är i krokarna kan man även göra Borås ju...

Den som väntar på något gott...

Jag lade märke till en extrascen efter eftertexterna på Iron Man 2. Vilket ju alltid är kul när man inkluderar lite mer för fansen. Fast hur många ser dessa scener egentligen?

Så jag fick en tanke; tänk om man tog en pressbild från filmen, lade in den i reklamprogrammet som går på skärmarna ovan kassan med någon liten bildtext om att "Ska du se Iron Man 2? Den som väntar på något gott, ser mer efter eftertexterna...".

Sagt och gjort. Och resultatet? Nästan fullsatt premiär i vår lilla salong (den stora var hyrd för en teaterföreställning), och efteråt kom bara 5 stycken ut direkt när texterna började. Resterande 28 satt kvar och såg hela filmen. WOW!

Repig drake

Ibland vill man bara ha digitalbio fortare än kvickt... speciellt när man får en (o)trevlig överraskning när man spolar upp filmer.

Vi hade premiären av en färsk kopia av Draktränaren. Men den skulle vidare efter bara en vecka med löfte om att komma tillbaka efter några veckor. Så skedde också. Samma kopia kom tillbaka efter ett "äventyr".


Vad sägs om det... halva kopian repad. Och reporna upphör mitt i en akt vilket gör att någon sett misstaget och fixat det. Men reporna slutar på olika ställen vilket tyder på att det är upp till tre olika tillfällen som reporna uppstått på. SUCK.

Sen undrar man också hur man får non-rewindrepor när man kör med skiften på hjul, för akt 3 hade blänkmärke, dvs, akt 1-3 har rullat på en projektor och 4-5 på en annan. Såtillvida kopian inte har valsat omkring på fler ställen än jag känner till att den skulle ha gjort.

Och ni som sätter blänkmärke på filmen; snälla, sätt den ovanpå antingen maskeringstejp som släpper lätt eller använd skarvtejp underst så att det inte blir ett smack kvar på filmen när man drar av tejpen/märket.

Filmat på bio

Den senaste månaden har varit rätt märklig. Inte nog med att det är extrem lågsäsong just nu, jag har inte jobbat så lite på så fruktansvärt länge... vet inte vad jag tycker om det. Eller vad sägs om luckor på tre dagar i lönespecifikationen. Otänkbart för bara några månader sedan. Men det kanske är bäst att göra så för att "batterierna" ska vara fulladdade till sommarens filmer.

Så vad fyller jag tiden med? Filar vidare på bions hemsida, bokar tågbiljetter, bokar semesterresa, planerar in tripp till Köpenhamn, planerar inför en Åbokryssning, går på teater i Malmö, och återupptar nattklubbslivet efter ett halvårs frånvaro. Det senare tog stryk när ombyggnaden var inne på den absoluta sluttampen. Och därefter kom jag inte för mig att gå ut igen. Synd.

Men de senaste dagarna har jag också roat mig med att fila vidare på några Gigabyte filmmaterial jag spelat in under veckan. Så med 45 minuter kvar till bussen till Malmö så bjuder jag på mitt senaste HD-alster. Tänk nu på att för varje film ni väljer att se på bio, så här mycket jobb ligger bakom varje föreställning. Och det inkluderar inte upp/nerspolning eller flytt av kopior.


Ser att bloggdesignen är för smal även för det minsta formatet av inbäddad youtube-video. På YouTube kan du se upp till 1080p för bästa möjliga bild

Mer biografdöd...

Den här gången i Lund.

*suck*

Har dock aldrig varit där själv tyvärr. En av mina maskinister var det dock i samband med Wall-E. Hans intryck var av det slaget att stället definitivt behövde upprustning. Synd att det nu inte kan bli av.

Ja, se hyresvärdar... *SUCK*

Hej då Avatar!

Efter 64 föreställningar och tre månader var det dags för det som man visste skulle komma, men ändå inte vill. Sista visningen av Avatar.

64 föreställningar är faktiskt det näst längsta en film rullat. Rekordet innehas av Mamma Mia!, och inte ens någon Millenium-film kom lika långt som Avatar gjorde.


Till skillnad från sist filmen rullade i salong 1 så fick jag faktiskt DTS:en att fungera på den här filmen. Tidigare har jag bara kunnat köra SR-D på filmen i salong 1. Men uppenbarligen hjälpte det att låta filmen gå över en (1) extra vals innan den gick in i dts-läsaren och problemet var löst... öhm... jaha? Där ser man.

Så nu kunde jag äntligen höra hur den berömda trädfällningen låter i DTS, och jag säger då det. Trycket från basen var lite lägre, men samtidigt hade DTS mer finlir i mellanregistret och inte lika skarp diskant i de allra högsta effekterna. Nu har i och för sig nästan alla visningar av filmen i salong 2 haft DTS, men jag har inte lyssnat av den där inne. Dessutom är det skillnad på 7500 W och 720 W. *host*


Efteråt skulle 10 akter spolas ner. Vilket ju tog sin tid...


Och nu väntar kopian snällt på transport härifrån. Otaliga äro de gånger man städat salongen till tonerna av "I See You" av Leona Lewis. Eller varit den enda som varit kvar i salongen till James Horners kollage av musik under resten av eftertexterna.

Men no more... synd. Jag saknar filmen redan faktiskt.


Till sist, en stämningsbild. Skarpögda noterar att salong 2 är aktiv, och ja, under tiden som Avatar rullade så provkördes även Draktränaren. Här är vi effektiva med tiden...

...och nu till något helt annat...

Idag gjorde man något av de mer udda sakerna i maskinrummet. Som att ladda matinén i ett 32 gradigt maskinrum, fast med vinterjacka, halsduk och mössa på. Det var... varmt vill jag lova.

Nein! Nein! Nein!

Först var det en lös startsladd som blivit halvt mosad mellan akt och kartonglock. Men när jag kommer ner till akt 5 i den härva som är Nine möter mig den här synen.



Men för i helvete!

Dessutom var alla blänkmärken från tidigare biograf kvar på akterna. Slarvigt värre på nämner-inte-vid-namn-men-det-är-en-stor-stockholmsbiograf.

Och som grädde på moset kom inte en kotte till föreställningen. Nåja, tänker roa mig kungligt med kopian sen. Jag älskar ju musikaler, det får kompensera strulet med filmen.

Nein!

Den här synen mötte mig när jag lyfte på locket till Nine.


Men... men... och som inte det var nog följde en lapp med kopian som nämner något om en grönrepa från akt 3 till slutet och "blir värre och värre". Bara lysande!

Rörliga pausbilder

Tänkte fylla ut tiden lite med ett nytt YouTube-klipp. Ett simpelt test för att se hur snyggt HD-material kan bli. Speciellt när man själv spelat in det.

Det är som de säger... leksakerna blir bara dyrare och dyrare. Men med en sådan här systemkamera med HD i 1080p är möjligheterna helt annorlunda. Bakom kulisserna-reportage för bions hemsida t.ex. Har redan en annan sekvens med bilder som rullar på foajéns skärm bland alla andra trailers. Nästa steg är väl att se materialet på duken också.



Därmed tar jag helg. För första gången på evigheter jobbar jag inte alls, vare sig lördag eller söndag. Vilket är på tiden för det börjar bli riktigt jobbigt. Sömnproblem är det minsta av mina problem just nu.

Katastrof i antågande?

Den här dagen är en disaster waiting to happen...

Trött, överarbetad och för lite variation i programmet är alla trevliga ingredienser till en stundande katastrof om man inte tar det lugnt där inne i maskinrummet.

Trött eftersom man bara jobbar och jobbar. Får inte tag på någon annan som kan köra, dvs, jag gör samma jävelskap och stänger av mobilen i ren protest.

Därtill kommer en film som bråkar med mig, Percy Jackson som prompt måste ha mina nya klämmor (eftersom kopian beter sig som en ål!). Dessutom gör både Farsan och Alice i Underlandet dubbla visningar i var sin salong. Vilket ju bara är att ladda om - behöver inte ens byta program eller dts-skivor. Vilket på sitt sätt tar udden av jobbet och misstagen kommer som ett brev på posten. Vilket är min erfarenhet att de gör.

Och slutligen så har jag en digitalreklam som verkligen SUGER! Efter många om och men så kom visst supporten fram till att det var ju märkligt att bilden lägger av mitt i en reklamfilm. Men det var liksom det jag har påstått hela tiden... skyller det på språkförbistring. Men nu ska alltså en ny dator vara på väg. Men tills den kommer så har jag manuell start av film i salong 1.

Och salong 2 har lika stora bekymmer med sin förbannade DVI-sladd (eller projektor, eller datorn, vette fan egentligen). Ofta tappar den en eller flera grundfäger. Men nuförtiden har jag helt enkelt fått nog, och strular det så blir det nödstopp och resten av dagen körs utan reklam. Någon gång ska de nog fan fatta att reklamen har förstört en föreställning för sista gången om de inte får rätt på skiten.

Måhända jag överreagerar då jag är så jävla trött, men men...

Uppdatering. Nope. Inget hände. Tack och lov.

DTS FTW!

Det blir en full vecka för mina två dts-lådor. Efter att ha bekräftat att Alice i Underlandet fungerar med detta format så står det nu DTS på samtliga föreställningar från onsdag till nästa tisdag. Det har i och för sig hänt några veckor nu att det varit digitalljud på alla filmer, även om någon varit i SR-D istället. Men nu är det alltså DTS fullt ut. 28 föreställningar no less...

It's Complicated som gör repris nästa onsdag och torsdag har DTS, det vet jag, men det återstår att se om skivorna följer med kopian. I så fall blir det en hel spelvecka fredag-torsdag med enbart DTS.

Härliga tider...