Dunder och brak...

...är vad man får när man har en 18" rejäl JBL på andra sidan väggen från kassan räknat.

Som kör hårt.

Som kör hårt som fan, rent ut sagt.

Många filmer har varit bullriga men det här... Det knakar som fan i innertaket i kassan också.  Men nivåerna i salongen är helt ok. Tvärt om är det lika ljuvligt här som i en IMAX salong.

Blade Runner 2049, you rock!

Sounds... off.

Upptäckte en märklig sak vid ett test igår kväll, att höger front lät mycket tunnare än den ska jämte de andra kanalerna. Konstigt då filmen precis innan låtit som vanligt. Kunde i alla fall inte höra någon skillnad i ljudtrycket - förutom en viss miss i stereobilden om man rörde sig runt i salongen som jag gjorde när det städades.

Vad fan var nu detta då? Nästa kontroll var att helt enkelt gå bakom scenen när testet rullade och lyssna närmare. Jodå. Höger front hade ingen som helst bas i pink-noise ljudet. Oops. Byta på kablarna mellan vänster och höger gav ändå att samma högtalare inte spelade någon som helst bas.

En stunds felsökande senare...

Visade sig vid inspektion av kontakten till högtalarsladdarna att ett stift gått rakt av. Kaputt. Eftersom jag har aktivt delningsfilter för frontkanalerna så fortsatte diskant och mellanregister spela som inget hade hänt. Se på fan.

Så nu är felet åtgärdat med nytt kontaktdon. Och ny test DCP måste göras för just sådant här. Att höra att basen försvunnit på höger front var inget jag uppmärksammat alls, så subtilt var felet när man lyssnar på vanlig film/trailers. Så det får bli en specialare för just bas/diskant separat för frontarna så det direkt går att höra om något mer gått fel på vägen. Och köra testet regelbundet när vi har uthyrningar av scenen då högtalarna monteras fram och tillbaka och kontakterna tydligen slits mer än jag räknat med...

Bestäm dig!

Tyckte att ljudet var lite för högt på Zootropolis för den lilla mängden publik, så jag drog ner från 4,1... trodde jag. Vrida ner gav 4,2..... eh...

Vred igen, mer denna gången, landar direkt på 3,7. Vrider upp, händer inget, vrider mer, får 3,8... vrider lite till, får 4,0. Men va fan... Vrider ner igen, får äntligen 3,9 som jag ville landa på.

Nej Dolby. CP750 är inte den smartaste låda ni producerat precis... (sneglar på CP650 som tronar i sal 1 i all sin perfektion).

DTS - Back in action 2

Nu ska vi se... här har vi sladdar till och från dts, dirigent, automatik mellan processor och dts, och på nån vänster går ljudet från dts iväg till dolby dekodern innan den hamnar i processorn... ujuj.

Tur att man varit med från början och har ett visst hum om var alla sladdar går och vad de gör.

Det var helt enkelt dags att byta DTS, eftersom jag bara hade en fungerande CD-drive i enheten kvar. Det var en dag jag stod med Trassel och den gick fint, sen var det Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen och den hade bara SR-D så då fick DTS:en vila, men sen när Åsa-Nisse Wälkom to Knohult kom så sa den f*** off. Eller något liknande. Den vägrade helt enkelt ladda skivan i drive C.

Men när jag provade att flytta skivan till drive B så sa den tack och bock och körde felfritt. Lysande. Och nu hade jag ju tur med att Åsa-Nisse har en skiva, de flesta filmer kommer med två skivor. Alltså antingen köra SR-D eller byta skivor under filmens gång - vilket fungerar sådär. Det gäller ju att komma ihåg detta... *host*

Först fick jag tre grammofonverk (som vissa kallar dem) att byta till, men det var under brinnande sportlov och de fick vackert vänta. Och när saker och ting lugnat ner sig kom besked om att det fanns en komplett fungerande DTS-enhet att avhämta i Sölvesborg. Sagt och gjort, 28 mil på tåget fram och tillbaka och sedan ge sig i kast med att dra ut den gamla lådan, sätta in den nye, få sladdarna på plats igen och givetvis kopiera offset-inställningarna från den gamla lådan.

Hela härligheten... fem lådor elektronik är inkopplade till fem slutsteg. Samt att det går sladdar till tre ljudläsare, båda non-sync ingågnarna används och uttag för hörslinga, samt sladdar till/från automatik och reklamsystemet...

Och så var det dags för test... har inget med kort speltid liggandes som har dts så det fick bli min favoritskiva: Buzz and Bill Show, en demoskiva med utdrag från Eldstorm, Drömmarnas horisont och Född den 4:e Juli. Dynamiken är finemang från komplett tystnad till en dånande helikopterkrasch på slutet. Och ja, det lät lika underbart som när jag körde skivan sist.

Status för transplantation av DTS: lyckad.

Fullt ös...

Nästa vecka är ett föredrag inbokat tillsammans med en hyrd visning av Cornelis. Och då ska det pratas i en halvtimme med bildspel och några filmsnuttar med ljud ska framföras från en dator på scenen.

Så här går man och testar sig fram till hur man ska lösa detta lilla problem. Men bildsidan är "löst" så till vida att två stycken KVM Extendrar som jag fick i somras kan användas nu när man läst på hur de fungerar, det enda som återstår där är rätt många meter Cat-5 sladd som vi ska dra från maskinrummet till scenen. Dessa fungerar att en liten låda omvandlar VGA-in till en digitalsignal över nätverkssladden som blir till analog VGA-ut från en motsvarande låda i maskinrummet, som därefter går till vår scaler som vanligt och över till digitalprojektorn. Piece of cake.

Ljudet däremot, det löser vi med att dra ljudkablar bakåt scenen istället för till maskinrummet, eftersom vi har en teaterscen och två stycken högtalare monterade i salongen för just t.ex. konferensljud etc, så är det bara att patcha in datorljudet till mixerbordet på scenen och dra igång slutsteget för högtalarna.

Och vad bättre att testa hur detta fungerar med lite soundtracks och schlager (och house, synth och övrig electronica). På volym värdig av vilken nattklubb som helst (visar sig att högtalarna till scenljudet är riktigt bra och slutsteget därtill håller konsertklass). Så det blev ett par låtar och drömma sig tillbaka till Finlandskryssningen jag var på förra veckan. Samma mixerbord har redan inkopplat trådlös mikrofon och en massa reglage att dra i och så det ska nog bli finfint när det kommer till kritan.

Första operan avklarad

Så, då har man haft The Met i huset också. Riktigt trevligt med att rivstarta med Rhenguldet, och även om vi inte ska visa alla operor så känns det som en riktigt bra start. Och inte ligger man på latsidan, redan nu på torsdag fortsätter de digitala evenemangen med teater från London, National Theatres uppsättning av A Disappearing Number. Till skillnad från operorna så ska vi visa alla föreställningar från National Theatre, så här blir en del att göra framöver.

Teknikmässigt har det blivit en hel del nya sladdar. Det eviga ormboet växer sig allt större vill jag lova. Fast på bilden är det värre än det kommer att bli, för nu när allt är testat både en och två gånger samt första skarpa föreställningen är avklarad ska det buntas ihop i snyggare härvor än så här. Det som är nytt är för övrigt en scaler/presenationsswitch, fullHD-skärm, dubbla satellitmottagare, extern hårddisk och en ny ljuddekoder: ECI-60;

Den lilla saken överst i bilden. Smart liten pryl som avkodar AC3 från optisk- eller coax-ingång och matar ut 6-kanalig analog output som ljudprocessorn tar in som externt 6-kanaligt ljud. Skarpögda noterar att den verkar vara inkopplad på DTS:ens kanal, och så är det. Den sitter mellan DTS och ljudprocessorn, och när den inte används bara matas DTS-ljudet vidare. Riktigt smart att den också är modern och har USB-port, så att konfigurera var ju en dröm, bara att plugga in den till min netbook (med drivrutiner installerade givetvis) och säga åt den hur den ska bete sig vid uppstart. Trevligt.

Skrytskyltar: Monterade (äntligen)

Tja, det tog bara 6 månader, 3 veckor och 3 dagar innan skyltarna kom upp. Men nu sitter de där så fint.

Och så fixades även monteringen av salongsnummer "2". Den var bara skruvad med skruv rakt in i gipsskivan... Måste ju plugga sådant, inte undra på att den höll på att ramla ner stup i kvarten.

Vackert

Inte trodde jag att ljud kan vara så visuellt vackert... Tyvärr gör inte bilden verkligheten rättvisa.

Synes ovanifrån och ner; CD-spelare, delningsfilter med VU-meter, CP650, Dirigent ställd på DTS, DTS-6D playback enhet laddad och klar och nederst slutsteg

Dagen bjöd även på den numera rätt sällsynta känslan av välbefinnande som bara kan infinna sig när allt är så perfekt. Att ha It's Complicated i salong 1 med perfekt bild och DTS-ljud, och även köra Coco - Livet före Chanel i salong 2 med så bra bild som kopian medger, och DTS-ljud även där, för två besökare... Det är inte undra på att man orkat 12 år, 1 vecka och 4 dagar nu...

Julen kommer tidigare för varje år...

Jaha, 13 januari var datumet som passerat. Det kunde lika gärna ha varit julafton igen.

För nu har jag inte en DTS-6D mediaspelare i maskinrummet, utan två. Och projektor två har nu även den en DTS-läsare. Därmed så har jag digitalljud i båda salongerna. Även om det nu krävs (fungerande) dts-skivor och att tidskoden inte är korrupt och allt det där.

Först ut blir Göta Kanal 3 på lördag. Och jag hoppas att dts:en funkar på Coco - Livet före Chanel, för skiva B var sprucken och hade en bit av kanten bortchippad. Så den är nu säkerhetskopierad (i 2X för att undvika att en spricker helt) till ny CD-R skiva. Mycket jobb för två visningar som säkerligen nästan inte en kotte kommer och tittar på. Men ska det vara i DTS så ska det...

Nu blev det liv i lådan

Sedan nypremiären av salong 1 har vi haft en ny ljudläsare i projektorn, med både vanlig analog tontillsats och SR-D läsare (Dolby Digital för er som inte är så hemma bland förkortningarna). Men den förblev inaktiv då vi inte hann installera klart den till just premiären, endast digitalljud i form av DTS har vi kunnat köra. Men givetvis så var det bara DTS-skivor med ett par filmer den första veckan, sedan har det varit analog SR som rullat hela tiden i och med Flickan som lekte med elden.

Men så idag... nu blev det annat liv i luckan vill jag lova. Nätaggregatet inkopplat, strömstyrkan på LED-ljuset justerat till max, lite petande på själva läsaren för den läste snett, men sen... läste den med kanonkvalitet!



Enligt teknikern är värdet 3 mycket bra. 4 bra, 5, 6 och 7 "normalt". Vid F är det kört. Så det var ju kul att vi vid skarpt test medelst District 9 kunde se att en 2:a dök upp i displayen och låg kvar långa stunder. Värdet avser helt enkelt hur många tiotal procent felkorrektion som ljudprocessorn måste göra per sekund, dvs. desto lägre siffra desto bättre. Skarvar mellan akterna passerade utan problem, med viss läsning på 7 och ibland F men inget värre.

Sen kom ju klassikern svensk film in i bilden. Kvällens föreställning av just Flickan som lekte med elden gav vid handen en 6:a på alla akter utom den sista som låg konstant på 7. Och aktskarvarna gav vid minst ett tillfälle en fallback till analogt ljud under en bråkdel av en sekund. Typiskt svenskt filmljud med andra ord...

Digital Theater Systems - nu även i mitt maskinrum

Idag ägde en premiär rum, och inte av det vanliga slaget. Ingen speciellt inbjuden heller, det var bara jag och teknikern i salongen där vid runt halv två snåret då en CD-ROM gick loss på DTS-6D spelaren och startade The Buzz and Bill Show. Det var 12 minuter ljudmagi, och DTS-premiären på bion. Skivan som dessutom var i originalversion med en rejäl helikopterkrasch på slutet (som jag hörde var borttagen på senare versioner) utgjorde programmet. Det var sedvanligt demonstrationsmaterial som rejäla effekter, pang-pang, tyst hysch-hysch och lite mera pang-pang, och då avslutad med den "lilla" helikopterkraschen. WOW-faktorn var liksom bara skyhög.

För första gången var det alltså digitalt filmljud i salongen, alltså inte bara digitalljud från reklamen. Sedan stundade arbetet med att montera DTS-läsaren. Det var lite struligare men till slut satt den där och ser så fin ut så. Räkna bildrutor gick också bra (DTS-läsaren sitter 34 bildrutor före bildfönstret). Men då var det dags för extremt sen lunch, så testa hann vi aldrig göra. Så det var bara att ladda G-Force och stoppa in DTS-skivan för sagda film och hoppas på det bästa. Men det lät helt suveränt (minus dubbningen då alltså).

Därefter hade jag skiva även för The Ugly Truth och trots att det stod nej på lådan, så fanns även skiva med till Beck - I stormens öga. Tre filmer med DTS. Och ingen tappad tidskod, inga fallbacks till Dolby SR, bara pur ljudlig magi - fast en ur personalen som såg Beck rapporterade två korta sekundkorta bortfall av ljudet. Även om jag är trött så ska även Baksmällan upp på tallriken för en nattlig DTS-odyssé för egen del.



Uppdatering: Första föreställningen av Beck med DTS gav en rapport om två korta avbrott i ljudet som varade knappt en sekund. Och kontroll av uppgiften gav vid handen att om man blockerade lasern i DTS-läsaren så blev det efter sex sekunder knäpptyst, istället för en fallback till Dolby SR. Hoppsan...

Den där riktigt sällsynta känslan av trivsel

När man kom till bion idag redan på förmiddagen så var ljudet i salong 2 redan kalibrerat. Eftersom projektorn inte är helt klar för filmvisning så blev det till att fixa till non-sync ingången på CP65:an istället. Flyttade över CD-spelaren och matade in skiva med filmmusik. Därefter åkte volymkontrollen upp på referensnivnå, dvs. 7.0 och jag tryckte på play.

Tongångarna i salongen märktes först när jag gick ut från maskinrummet, eftersom det ännu inte finns någon monitor installerad, så jag hör inte ljudet i salongen direkt i maskinrummet (än). Men redan ute i foajén lät det monumentalt med dörrarna i slussen vidöppna. Och väl där inne blev det gåshudsvarning.

Första låten ut var passande nog A new life av Burkhard Dallwitz, som är en outtake från filmen The Truman Show. För här verkligen presterade de gamla frontarna från salong 1 mer än väl för det lilla rummet. Finlir, basen var perfekt och salongen var i gungning. Och det bara med två kanaler, vänster och höger.

Just där och då mådde jag riktigt, riktigt bra.

Julafton kom tidigit i år - igen

Sist var det en ny ljudprocessor som kom. Idag kom mer godis.



DTS-6D Digital Playback System, DTS läsare, ljudfälla och SR-D läsare.

Loud and proud... eller nytt och överdimensionerat

Så var de äntligen på plats!


QSC MH-1063 Mid-High enheter med QCS LF-3215 Low-enheterna. Drivna av tre EAW CAZ2500 slutsteg med aktivt delningfilter inkopplat. Det är en total effekt på 4500W för dessa tre kanaler.

Till sin hjälp har de (basen i fronthögtalarna är "bara" totalt sex stycken 15"-element) en stycken JBL 4642A dubbel 18" Subwoofer, driven av ett EAW CAZ2500 slutteg med effektivt 750W per baselement, dvs. 1500W bara till basen...

Därtill kommer de redan monterade surroundhögtalarna av märke EAW CR72i. Inte riktigt klar över exakt hur mycket effekt dessa har till sitt förfogande men det ligger på runt 1000-1500W även där. Alltså pratar vi om en total effekt ut på omkring 7500W.


Aktiv liten lyssnare som utsattes för pink-noise i en bra stund.


Men den var inte ensam om att lyssna, det var totalt fyra mikrofoner utplacerade i salongen och lite sladdar blev det.


Och här så var datorn uppkopplad mot den andra datorn (ljudprocessorn är mer eller mindre en PC) och kalibreringen kan börja.

Och resultatet? Har jag svårt att förmedla så här i bild, men om vi säger så här. Det lät bra. Nej, inte bra, suveränt är ett bättre ord. Jag provkörde min standarduppsättning med trailers jag har liggandes för sådana här tillfällen, med beprövade klassiker som trailern för The Island, Sunshine, The Ring och War of the Worlds för att nämna några. Och en personlig favorit som vi aldrig kan köra inför publik, en tvättäkta THX-trailer faktiskt, på volym inställning 7,0 givetvis (det vill säga referensnivå).

Premiären av Harry Potter och halvblodsprinsen gav också ett fantastiskt ljud, nu fanns äntligen det där riktiga trycket i ljudet när effekterna knackar på dörren, även om dialogen låg relativt lågt och inte störde en fluga emellanåt. Men det är så det ska vara, dialogen på rätt nivå och sen finns där tillräckligt med manöverutrymme för ljudet så att effekterna inte "korkar igen" vare sig slutsteg eller högtalare så det låter illa.

Provkörde också mina två absoluta referensspår från CD, båda från soundtracket till Bangkok Dangerous där mixen på skivan är så underbart fantastisk att det finns inte ord, en fullständigt fläckfri bas tillsammans med härligt mellanregister. Och den nya ljudanläggningen höll med.


En bonusbild. En så kallad ljudfälla med ingång för externt 5.1-ljud från t.ex. digitalreklam, dvd-spelare och DTS. Det där sista ryktas att det ska dyka upp senare...

Med buller och bång

I dagarna två har de dragit ledningar och sladdar i salongens vänstra kabelränna, som fått stå öppen. Vi har inte kunnat sälja platser på rad 1 för där ligger själva locken till sidan.


Jag har även hjälpt till med att montera ihop våra nya fronthögtalare. Med dubbla 18 15-tums baselement nederst och mellanregister och diskanthorn överst. Dessa skall sedan matas med var sitt EAW 2500W slutsteg, eftersom det blir aktivt delningsfilter, alltså att diskanten och basen drivs av var sin kanal på slutsteget.


Frontarna med filtret ska installeras på tisdag nästa vecka, eftersom stolpen är kaputt så prioriterade vi ljudet inför premiären av Harry Potter och halvblodsprinsen.

Men något vi kunde installera redan idag var den enorma basen...


Dubbla 18-tums element, väger 98kg, talspolarna är 10cm i diameter... woah! Lite trixande och fixande bland sladdarna och så var basen igång... Vilket LJUD! Mullret och dånet i början av Transformers: Rise of the Fallen var något helt annat än vad vår gamla trötta 15-tums baslåda klarade av.

Lustigt nog så har nu just Transformers 2 varit med om två ljuduppgraderingar på hela speltiden. Vi installerade 12 nya surroundhögtalare dagen före premiären, och idag när filmen gör sin sista visning så trycker vi in en ny baslåda till den. Rätt läckert faktiskt...

Effekter på plats - bilderna

Så var det då dags, 721 dagar efter leverans så var det äntligen dags för installation av våra EAW CR72i-surroundhögtalare.


De nya högtalarna var mycket större än de gamla. I lådan ovan så rymms hela åtta stycken av de gamla, i en låda för de nya. Rejäl skillnad.


Först så togs de gamla ner från väggarna. Här syns högersidan innan monteringen. De gamla högtalarna satt skruvade i väggen och hade även direktkontakt med densamma. Vilket ibland yttrade sig i missljud när de kördes hårt.

De nya har extra stål som vi skruvade in i väggen, efter lite borrande och pluggande givetvis. Och måtta med vattenpass och lite annat kul. På hög höjd...

Men EAW högtalarna har ingen direktkontakt med väggen vilket är bra. Mellan högtalaren och stålet sitter dessutom en gummiring och därtill är stålet flexibelt nog att inte vidarebefodra vibrationer direkt in i väggen. Bara där är det en rejäl skillnad mot förr.


Vänsterväggen efter färdig montering.


Och så har vi manualer och åter manualer att läsa. Givetvis följer det med en manual i varje låda, och vi hade tolv lådor att öppna.


Och tolv lådor ger givetvis tolv lådor återvinningsmaterial... Nu har vi två surroundhögtalare kvar som inte kan monteras just nu, alla de tolv gamla är bytta, och det finns inte kabel dragen till fler än så länge. Så vi får se om vi ska installerade de två återstående eller om de kan säljas vidare.

Men det här var det största lyftet för ljudet i salongen sedan de nya EAW-slutstegen. Som dessutom snart ska få komplement i form av fler slutsteg, då de nya frontarna ska få aktivt delningsfilter.

Just nu är det verkligen full rulle...

Effekter på plats

Just nu är jag helt slut i rutan. Prova själv att totalt sett jobba 14,5 timmar ena dagen, och 13 timmar andra dagen.

Vad jag har gjort? Tja, minns ni vad vi fick levererat den 4/7 2007? Egentligen inte jag heller, men nu är de äntligen på plats! För trött i nuläget att skriva mer men jag lovar en mera heltäckande rapportering imorgon.

Under tiden är allt jag orkar skriva att EAW CR72i ger ett monsterljud utan dess like... woah! Så om ni som såg premiären av Transformers: De besegrades hämnd så får jag väl ursäkta mig med att det kanske blev liiiite i överkant på volymen. Till mitt försvar så var högtalarna inte EQ:ade för fem öre, för det hann vi inte med alls. Surrounden körde helt enkelt över frontarna...

Ombytta kanaler

De senaste dagarna har jag uppmärksammat att ljudet i min salong har ändrat karaktär, om än så subtilt. Vet inte riktigt varför jag upplever det som förändrat, men det fattas liksom lite i ljudbilden. Detta trots att jag har rengjort ljudläsarna och kalibrerat med Dolby-tonen som vanligt. Vid ett tillfälle har även lite glapp i kontakten gjort att basen inte varit aktiv under reklamfilmen som den borde vara. Det var bara att springa ner med ficklampa och trycka in kontakten igen, ordentligt.

Nåväl, så länge inte skiten totalhavererar så fungerar det ju att köra på (vilket det iofs. redan gjort till hälften med en defekt ljudläsare i projektor 2, men ändå).

Men idag innan Wall·E ville jag bara vara på den säkra sidan och körde brustestet som finns inbyggt i Dolby CP650. När jag väl står i salongen och utsätter mina stackars öron för brus på referensnivå slår det mig plötsligt något helt annat. Kanalordningen på lådan är ju L, C, R, Rs, Ls? Men varför hör jag ljud från L, C, R, Ls och sist Rs?

Jomenvisst. Höger och vänster surround är ombytta. Och har så varit sedan installationen av den nya anläggningen för över ett år sedan. Gomiddag Yxskaft. Hur fan kunde jag missa det när det installerades, en jäkla tur Dolby SR har mono-surround...

Operation Fix It: Hörslinga

Då var det dags att börja göra ett och annat. Det här med ombyggnaden har återigen fastnat i ett dödläge, men vad kunde man egentligen förvänta sig. Så då inleder jag härmed operation "Fix It" eller vad man nu ska kalla den. Sådant som måste åtgärdas, och det helst i förrgår.

Först ut är: hörslingan.

Under sommaren har det kommit en hel del kunder som frågat om den fungerar, vartill de dessvärre alltid fått ett nekande svar. Den berömda sista droppen kom när två föräldrar på två föreställningar i rad till Wall·E frågade efter hörslinga. Problemet är inte att den är ur funktion , utan p.g.a. hur den fungerar som den är avstängd.

Nere på scenen står en s.k. slingförstärkare som driver själva hörslingan. Men där finns också tre mikrofoner utspridda på scenen, två mellan duk och högtalare fast ett par meter högre upp, och en sitter i orkesterdiket. Ljudet de tar upp går till en PA-förstärkare som matar det vidare till slingförstärkaren som som i sin tur förser eventuella hörapparater med ljudet. Det innebär alltså att allt ljud som fångas upp hörs, och det blir p.g.a. mikrofonernas placering en riktig soppa med ljud. Dessutom finns en limiter i systemet som effektivt klipper av ljud som understiger en viss nivå. Så under tysta dialogfilmer så stänger förstärkaren av sig då den inte får någon signal. Därtill är det just mikrofoner som tar upp ljudet, så sitter Olle på rad 2 och hostar så hör även Bertil på rad 14 det via sin hörapparat. Guuud så genomtänkt system.

Men så var det ju, när lokalen renoverades sist var teatern allt man hade för ögonen. Att det från början och även efteråt skulle vara en bio som huvudverksamhet i lokalen det glömdes liksom bort. Och nu över 11 år senare så används teaterscenen knappt alls. Men hörslingan är ändå anpassad för live teater. Väldigt irriterande. För att åter bekanta mig med systemet så slog jag på det för första gången på länge, och laddade vår övervakningsenhet till slingan, samt lyssnade på delar av Arn - Riket vid vägens slut, bara för att ha en koll på hur det låter. Och jag säger då det. Fy fan. Det gick över huvud taget inte att höra dialogen för andra ljudeffekter, och skarpt och jävligt var ljudet också. Det var värre än jag mindes det som.

Nu är det så att Dolby har tänkt på det här, och även vår gamla CP65 har en utgång för hörslingor, så även vår nya CP650. Eftersom jag har tjatat förr på att vi måste få igång vår hörslinga som det är tänkt utan att det hänt speciellt mycket så får man ju ta saken i egna händer.

Sagt och gjort. Jag har tittat i specifikationerna för CP650 vad gäller H/I utgången på baksidan. En trevlig liten sak med RCA-kontakt, 200mV signal. I andra änden finns en UniVox 650 (nej, jag skojar inte - samma modellnummer som ljudprocessorn - rätt läckert) med trenne XLR-ingångar och en himla massa inställningsmöjligheter för signalerna enligt en installationsmanual jag hittade på nätet. Därtill så har jag kollat upp hur jag måste dra kabeln, och det blir en mindre skärseld må jag lova. Igenom maskinrummsväggen på befintlig kabelstege, genom en nödugångspassage i taket, ner genom en ränna in till en ny kabelstege som löper längs ventilationen på vänstersidan i salongen. Det krävs där att "locket" på ventilationstrumman tas av hela vägen (20 meter) och därefter måste vi in genom en servicelucka, klättra tre meter bakom väggen för att trä kabeln igenom ett hål ut på ytterligare en kabelstege ut på scenen innan vi efter ett par meter igen kan dra ner den till golvnivå där ett apparatskåp står med alla ljudutrustning för scenen finns.

Kontakter finns eller går att skaffa på valfri butik som säljer sådant, kabeln kunde vara av ganska simpel typ enligt uppgift, så det enda större besväret är att dra sladden och givetivs ställa in nivåer och inställningar på slingförstärkaren. Och då kära vänner tänker jag ställa in den så det låter bra för filmljud. Inget annat.

Så om det är någon där ute med mera erfarenhet av att koppla ihop en CP650 med en Univox 650 så får ni gärna höra av er. Det är trots allt mitt första försök att fixa ljud till hörslinga, samt att all efterforskning har fått göras på egen hand med manualer som referens.

Mer dunder och brak

Jaha, så var man där igen, med en film som kräver inte så lite av ljudanläggningen. Sist var det Cloverfield som rev loss. Den här gången är det Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street. Med en liten skillnad, det är en musikal.

Eftersom jag har en ljudläsare som är lätt sinnesrubbad (läs kass, om än hjälpligt fixad) så klarar sig de flesta filmerna ändå. Men vad händer när man matar projektorn med ett ljudspår som kräver finess och finlir? Ja... distortion kanske?

Akt 1-4 rullar på projektor 1 som inte har några problem, men 5-7 ger mig gråa hår när de passerar igenom projektor 2. Så till den milda grad att jag kastat om fullständigt i körschemat. Från idag rullar 1-4 som de ska i projektor 1, sedan rullar akt 5 ensam i projektor 2 så jag har 380 meter på mig (drygt 13 minuter) att ladda om projektor 1 med akt 6-7. Att köra med film på tre hjul har inte hänt sedan förra sommaren då Transformers blev sist ut. Annars har jag bara tryckt in allt vi visat på endast två hjul. Även då det ibland har varit att utmana ödet. Ja, och enda undantaget var när jag körde Shrek den tredje manuellt.

Men ljudet då? Jodå, mycket bättre, nu är det bara styckena A Little Priest och Johanna som blir lite störda av ljudproblemen. Men då uppdagar sig ett annat problem med Dolby SR-mixen när jag hört finalen på "rätt" projektor. Att spåret saknar all form av riktigt finlir. Dynamiken är rent enorm, eftersom även volym 5,3 får dialogen att falla igenom emellanåt och bli för tyst, samtidigt som just musik och sång har ett otroligt tryck som tidvis blir nästan för bra. Det är lite antingen eller så att säga, vilket känns synd då jag sett filmen med DTS-ljud tidigare och då lät det minsann bra. Mer eller mindre det enda jag är helt nöjd med är inledningen på overtyren, med en kraftig orgel som får basen att jobba häcken av sig.

Tror jag ska börja tjata igen på var tusan min nya ljudläsare blir av...