måndag, maj 28, 2007

Hur man identiferar en populär film, del 2

När vi ändå är inne på ämnet populära filmer så dök dett upp ett pressmeddelande från Sonet Film.

Uppenbarligen är den svenska filmen Så som i himmelen otroligt populär även utomlands. Nu meddelas nämligen att filmen lyckats med ett annars svårslaget rekord. På Cremorne Orpheum i Sydney har den spelat in mer pengar än Titanic sedan filmens premiär i November 2006, och är i nuläget den film som spelat bäst i biografens 72 åriga historia. 27 veckor har gått sedan premiären och den drar fortfarande publik.

Det är bara att applådera.

Hur man identiferar en populär film

Man finner att på nio föreställningar, så har Pirates of the Carribean: Vid världens ände dragit sju fler besök än vad Spider-man 3 gjorde på alla sina 24 föreställningar.

lördag, maj 26, 2007

Livets små glädeämnen (del IV)

De senaste veckorna har varit lite av en musikalisk revolution. Jodå, filmmusiken flödar fortfarande i hörlurarna, men jag hade glädjen att upptäcka två - för mig - nya artister. Den ena av dessa var en ingen mindre än Nina Simone.

Det är alltid något speciellt att höra en låt och direkt fatta tycke för den. Och än mer så när den används som den kritiska ingrediensen i en filmscen, som i slutet på Den nya världen. Ur intet uppenbarar sig detta mästerverk;


Oh Sinnerman, where you gonna run to?
Sinnerman, where you gonna run to?
Where you gonna run to?
All on that day

Well I run to the rock
Please hide me, I run to the rock
Please hide me, I run to the rock
Please hide me Lord
All on that day

But the rock cried out
I can't hide you, the rock cried out
I can't hide you, the rock cried out
I ain't gonna hide you guy
All on that day

I said, Rock
What's the matter with you rock?
Don't you see I need you rock?
Lord, Lord, Lord
All on that day

So I run to the river
It was bleedin', I run to the sea
It was bleedin', I run to the sea
It was bleedin'
All on that day

So I run to the river
It was boilin', I run to the sea
It was boilin', I run to the sea
It was boilin'
All on that day

So I run to the Lord
Please hide me Lord
Don't you see me prayin'?
Don't you see me down here prayin'?

But the Lord said
Go to the devil, The Lord said
Go to the devil
He said go to the devil
All on that day

So I ran to the devil
He was waitin', I ran to the devil
He was waitin', I ran to the devil
He was waitin'
All on that day


Jag räknar mig inte som troende, men även om det i grund och botten är en traditionell låt som användes för att få syndare att bekänna sina synder i kyrkan finner jag något speciellt i den.

För mig säger den rakt ut att du kan inte gömma dig, allra minst för dig själv. Varför trodde du aldrig på dig själv? Varför gjorde du inte som du kände för när du hade chansen?

Gradvis har jag den senaste tiden upptäckt små nya, och trevliga, saker hos mig själv. Jag planerar mig tid på ett helt annat sätt än tidigare och har överkommit vissa kritiska steg i min tillvaro. Ironiskt nog behövde jag ett par filmer som på olika sätt belyst detta för mig. Så kan det gå.

Därför känns det här stycket som en ren bekräftelse på att jag tagit mig ur vissa negativa tankegångar. Och om inte annat så finns den nu där som en trogen påminnelse.

Och Nina fortsätter själv med;


Oh I run to the river
It was boilin', I run to the sea
It was boilin', I run to the sea
It was boilin'
All on that day

So I ran to the Lord
I said, Lord hide me
Please hide me
Please help me, all on that day

He said
Child
Where were you?
When you oughta been prayin'?

I said Lord, Lord
Hear me prayin' Lord, Lord
Hear me prayin' Lord, Lord
Hear me prayin'
All on that day

Sinnerman you oughta be prayin'
Oughta be prayin', Sinnerman
Oughta be prayin',
All on that day

Sinnerman - Nina Simone. Från albumet Pastel Blues (1965).

Vill du nu höra musiken, och framför allt den helt underbara rösten, så kan du ju alltid lita på duktiga YouTube. Förbered dig på tio minuter musikaliskt mästerverk. Alla kategorier.

onsdag, maj 23, 2007

13:16

...var vad klockan sade när jag vaknade idag.

Men så är det heller inte varje dag som man har en trevlig världspremiär 00:03 till 02:51 för 120 personer (inklusive ett kommunalråd såg jag) under natten.

Men, nu är klockan 14:18, och 15:30 är det dags att jobba igen. Dock är det lugnt idag, eftersom jag bara kör 16:30-föreställningen, inte 20:00.

tisdag, maj 22, 2007

Triangelfilm i konkurs

Enligt pressen (Sydsvenskan / DN) och en annan bloggpost så begär Triangelfilm sig i konkurs. Vilket ju är ytterst tråkigt, men inte helt förvånande även om jag personligen blev tagen på sängen av beskedet, i och med Astorias rekonstruktion räknade jag inte med det här.

Innan resten av filmbesökarsverige börjar gnälla alltför högt om hur SF bara kör "mainstream" och allt där kommer från Hollywood; tänk efter och svara ärligt: när såg du sist en så kallad "kvalitétsfilm" och då helst en som Triangelfilm importerat, alternativt sett den på någon av deras biografer?

Smalfilm drar inte speciellt mycket besökare. För att ge lite siffror så tittade jag i statistiken för min bio. Från årskiftet har jag kört tio filmer under ett Studio-koncept där syftet varit att visa just lite smalare film med lägre pris. Dessa visningarna uppgick till ungefär 9,4% av alla föreställningarna, men drog ändå bara 2,5% av besökarna för samma period, eller 7,4 personer i snitt per föreställning om man nu vill räkna så. Som jag tidigare rapporterat drog en av dem bara en enda besökare och den filmen var egentligen inte speciellt smal heller.

Bor du på en ort som har en biograf som valt att satsa på smalfilm vid sidan av (eller tillsammans med) de större Hollywood-filmerna, så gå så ofta du kan. Räkna inte med att andra gör det i ditt ställe. Annars kan du tyvärr inte komma och gnälla när visningarna eventuellt upphör p.g.a. svikande intresse. Kom ihåg det.

Vad som återstår i den här affären är att se vad som händer med den kommande repetoaren från Triangelfilm, som t.ex. Terry Gilliams Tideland. Själv hoppas jag att de kommer hit på något sätt ändå, som t.ex. via en annan distributör.

måndag, maj 21, 2007

Ett välbekant dilemma

Usch... känner mig så kluven just nu. Spider-man 3 sjunger på sista versen (eller tredje spelveckan om man så vill). Om två dagar kommer nästa förväntade braksuccé Pirates of the Caribbean: Vid världens ände.

Men jag har ärligt talat inte sett spiderman filmen än. Å ena sidan har jag ju sett både ettan och tvåan på bio, och varför bryta en fin tradition. Å andra sidan är jag så trött på den nu, jag har sett teasern och trailern 10434 gånger (känns det som) och jag har kört filmen rätt många gånger, vilket gjort att jag sett vissa nyckebitar, om och om igen. Jag vet t.ex. exakt hur den börjar och slutar.

Därför känns det tyvärr som det kan kvitta om jag ser den eller inte. Filmvåren fick sig ändå en fin avslutning med Notes on a Scandal och imponerande Den nya världen.

Den här problematiken infinner sig oftare än vad man kan tro. Antingen ska jag se filmen så fort som möjligt, eller så tappar jag väldigt lätt intresset för den just eftersom jag får se för mycket av den.

Det förekommer undantag, men de är få. Titanic och Pearl Harbor var båda filmer jag älskade att köra, föreställning efter föreställning. Fråga mig inte varför de stod ut från mängden, men det gjorde de. Jag kan bara hoppas att kommande filmsommar innehåller minst en film till av den kalibern.

tisdag, maj 15, 2007

Värmebekämpning

Förra sommarens värmerekord är redan i farozonen då samma temperatur har uppnåtts under en föreställning av Spider-man 3.

Det som gör situationen värre nu är att vi har mer teknisk utrustning i maskinrummet som inte mår speciellt bra av sådan extrem värme. Som en digitalprojektor, scaler och två datorer. Varav den ena är en server och väsnas extra mycket när temperaturen går uppåt.

Ventilationen suger fortfarande, kl. 23:00 varje kväll är den dessutom programmerad att stänga av sig! Vilket är ju helfestligt när föreställningar inte är slut förrän 23:30, eller som kommande premiären av Pirates of the Caribbean: Vid världens ände som ska börja kl. 00:03.

Men lite hjälp har dykt upp, i form av en mobil luftkonditionering. Dock kan den ju bara köra emellan föreställningarna eftersom det krävs utblås som vi då lämpligt lägger via en öppen nödutgång. Men tack och lov så klarar maskinen av att kyla rummet ganska snabbt och annars fungerar som en bra fläkt också.

fredag, maj 11, 2007

Jag fick en idé...

Jag har inte haft en semester sedan... öhm... nyår 2006/07. Så, dags att planera inför nästa. Och vad kan passa bättre än att återvända till ett trevligt ställe som det här:

Fast när alla ljusen är tända. Och det är de bara en gång om året; under Blackpool Illumination.

Blackpool rymmer så mycket mer än bara Ocean Boulevard (på bilden). Blackpool Tower and Cirkus, Zoo och Pleasure Beach som i år har en hel del nyheter. Ja, ett par dagar här skulle verkligen sitta fint.

Så nu går jag i planeringstankar. Flyg, tåg eller buss, hotell och returresa. Vad det skulle kosta och allt däromkring. Men om jag verkligen kommer iväg till hösten återstår att se. Men vilken otroligt kul liten upplevelse det skulle bli. För vilken annan svensk känner till Blackpool Illumination, Tower eller Pleasure Beach?

tisdag, maj 08, 2007

Den digitala domänen färdiginstallerad


Så ser den ut, digitalinstallationen för reklam och framtida dvd-filmer (främst skolfilmer och andra specialtillfällen). Takfästet för projektorn fick vi tyvärr montera ner igen, då det var alldeles för ostabilt för den tyngd som projektorn har. Så ett panikinköp på IKEA var lösningen på alla våra problem.

Från toppen och neråt:

  • Scaler Crystalio II Omvandlar bilden från 720p till 1080p

  • Cineo 3+ 1080p e-cinema DLP projektor

  • Skärm och tangentbord för val av reklamprogram

  • Själva datorn för uppspelning av vald reklam

  • Tom hylla för framtida dvdspelare (beställd men ej levererad)

  • Och på väggen underst kan servern för alla reklamfilmerna skymtas.

Hur är då den digitala bilden. Tja, precis som med alla andra DLP-projektorer som har ett färghjul så uppstår regnbågseffekten om man vet hur man ska titta (vissa reklamfilmer med snabba rörliga bilder i hög kontrast avslöjar effekten direkt utan att du behöver röra på blicken).

Nu har jag visst en finslipad syn efter ett par år i maskinrummet, för teknikern kunde inte se regnbågseffekten. Men trots allt är bilden bra, men i ärlighetens namn saknar den det där lilla extra i ren färgmättnad. Något som syns extra tydligt när reklamen är slut och våra trailers på 35mm tar vid. Det är ingen "natt och dag"-skillnad men fullt påtaglig om man vet vad man ska titta efter.

Vissa inkörningsproblem återstår dock, som två tunna vita linjer till höger om bilden, men det misstänker jag är scalern som introducerar, eller så är det bara att applicera ett par procent overscan så bör de försvinna. Ljudet körs också utan brumreducering eftersom den lilla lådan fungerade inte alls.

söndag, maj 06, 2007

Trailerfrossa 2: Klipp och klistra

Ännu en intressant iaktagelse bland alla trailers. Dock måste jag erkänna att jag inte lade märke till den själv förrän jag lagt båda dessa trailers tillsammans i samma paket framför Spider-man 3.

Sommaren kommer att vara full av filmer med hot från yttre rymden. Eller vad sägs om Transformers:


När så alla Decepticon-robotar fått spö så dyker Silversurfaren upp i Fantastic Four: Rise of the Silver Surfer...


Rätt lustigt med en sådan extrem likhet mellan filmerna, trots de helt åtskilda berättelserna.

Båda bilderna är från filmernas respektive trailers, som kan skådas hos apple.com.

Eskapader i den digitala domänen

Installationen av digitalreklamen fortskrider nu i en rasande takt. Projektor, server, dator och scaler är fixade. Det som däremot tagit tid och resurser har varit ljudet.

Att få befintlig ljudanläggning att acceptera en vanlig PC som digital ljudkälla var inga problem. Med ett bra ljudkort är visst allt möjligt. Men att få rätt ljud var snårigare.

Än värre blir det när ljudanläggning och digitalanläggning ligger på två olika eluttag, med olika jordkällor. Datorn matar därför ut ljud som ger brum i salongen. Teknikern monterade då en liten "brumbox" som motverkade detta elektriska brum, men samtidigt verkar lådan vara byggd helt åt helve.... Den tar nämligen varje enskild kanal (vänster, center, höger, sub, left surround, right surround) och gör en "monomix" av allihopa där varje kanal i sin tur ger starkast signal, t.ex. att höger kanal läcker till samtliga andra kanaler - samtidigt som vänster gör det samma. Med det resultatet att var för sig låter de väl acceptabelt men totalt blir det en sju helvetes kakafoni. Definitivt inte föreställningsmannamässigt.

Så dagens eskapader i den digitala domänen var helt enkelt att försöka få rätt på den här brumlådan. Men det gick inte speciellt bra. Vad jumper J6 gör för något går liksom inte att ta reda på när fansk... *öhm* lådan inte kommer med någon manual.

Så med början i morgon så ska jag provköra digitalreklam med en aningens brum på ljudet. Och så får jag väl se hur publiken tar upplevelsen att få reklam igen framför filmerna. Det var ju ett tag sedan sist, 28 december 2006 körde jag sista reklamjournalen på 35mm. Nu är det den 6 maj 2007...

fredag, maj 04, 2007

Månadens bild, maj 2007

Starry Night
Canon EOS 350D, EF 17-40mm f/4,0L USM

En bild mot en klar natthimmel med en viss känd stjärnbild i rätt läge. Att stjärnorna är lite långa beror på att slutartiden ligger på 30 sekunder.