torsdag, februari 15, 2007

Let there be light!

Då så, idag var det dags att byta kolv i projektorn, något som jag alltid är väldigt nervös inför. Varför? Tja, följ med på en genomgång av proceduren så förstår du säkert.

Först ska vi ha en ny kolv (projektorlampa). Check! Ser ju liten och söt ut på bilden till höger, eller hur? Nja, varje låda förses med en varningstext om att lamporna kan explodera vid hanteringen och att skyddsutrusning alltid ska användas. Och eftersom det är åtta atmosfärers tryck i en kolv i kallt tillstånd så är det bäst att vara på den säkra sidan. För att stilla eran nyfikenhet; en varm kolv under drift har upp till 20 atmosfärers tryck.

Så skyddsutrusning för min del innebär ett "XBO Protection Kit". Visir och handskar (som till råga på allt gör hantering av skruvar och muttrar till ett litet helvete).

Annat att tänka på är att slå av all ström. Båda likriktarna fick sin huvudström avslagen samt projektorerna också. Dessutom utförde jag bytet innan dagens första föreställning för att undvika stötar som kan komma från likriktarnas kondensatorer.

Därefter är det dags att leta upp ett monteringsverktyg, som i själva verket är den äldre typen av transportskydd, innan man gick över till tygväven som syns överst. Detta plaströr har två små skåror i ena änden som perfekt passar till två pinnar på kolvens katod.

Då är det bara att öppna lamphuset och börja jobba. Kabeln som är fäst vid anoden måste först lossas från sitt fäste i lamphuset som syns på bilden nere till höger. Det gäller att inte ta i för mycket för att inte spräcka keramikplattan. Efter att man tagit av sladden så drar man den igenom plaströret och trär detsamma över hela kolven, samt trycker det på plats mot pinnarna på katoden.

Så skruvar man helt sonika ut hela röret från fästet bakom spegeln. Röret är verkligen ett lysande hjälpmedel eftersom det är svårt att få grepp om pinnarna utifrån samt att man aldrig ska utsätta kolven för yttre åverkan, vilket kan i värsta fall få den att spricka och därmed explodera.

Därefter är det bara att packa ner den förbrukade kolven. Om man ska göra sig av med den så måste man destruera den först. Det innebär inget krångligt, bara att stoppa tillbaka den i sin skyddsförpackning, och slänga den i golvet från 1,5 meters höjd. En kontrollerad kolvexplosion alltså. Resterna är bara glassplitter och metalldelar vilket går den vanliga vägen till återvinning.

Men just den här kolven ska sparas som reserv, då den inte är speciellt sotig och fortfarande fungerar. Det är alltid bra att ha reservlampor liggandes ifall man får akut behov av en. Postgången från beställning av en ny kan ju ta ett par dagar. Och så lång tid är dyrt med en stillastående salong.

När lamphuset inte har någon kolv monterad är det lätt och snabbt gjort att torka av spegeln med en fuktig trasa. Men innan jag kunde sätta dit den nya lampan återstod en uppgift, att få fokuseringsmekanismen att förstå att det är jag bestämmer!

Den "pinne" som kolven sitter fastskruvad i går att flyta i djupled, sidled och höjdled, jämfört med spegeln som alltid är fixerad. Förutom justeringen i djupled, som har skruven fäst i bottenplattan, så förändras höjd och sidled genom koner som skruvas fram och tillbaka och med hjälp av fjädrar ska plattorna röra sig upp och ner. Men nu hade plattorna tagit ledigt och fjädrarna ville inte dra ihop sig igen. Men det var snabbt avhjälpt genom att dra och trycka lite.

Slutligen var det bara att skruva i den nya kolven, fästa anodkabeln, stänga lamphuset och slå på strömmen.

Men än är man inte färdig, nu måste man nämligen kontrollera fokus. Det gör man genom att i Cinemascope släppa ut ljus på duken och justera höjd och sidled för att se att se till att duken blir lika ljus överallt. Man ska bara göra detta en liten stund i taget för att inte överhetta objektivet, då ingen film rullar som automatiskt håller nere temperaturen genom att fungera som ett värmefilter. Dessutom måste man hålla koll på var fokuspunkten ligger, den får inte ligga inuti eller ens för nära objektivet då det kan sluta med att man smälter kittet och man får s.k. kittblommor synliga på duken. Uppstår sådana är det bara att beställa nytt objektiv, och då priset för ett sådant är minst det dubbla mot en projektorlampa så är det något man vill undvika, givetvis.

Och resultatet av dagen? En otroligt mycket bättre bild på Marie Antoinette som fick äran att vara första film igenom projektorn. Ja, med undantag för den gamla reklamjournalen som fick fungera som testfilm först.

1 kommentar:

Unknown sa...

Hej,

Själv går jag just nu som lärling på en biograf norr om stockholm och börjar se tjusningen med att jobba som biografmaskinist. Har bara hållt på i en månad och kommer att börka med teorin i slutet av månaden. Tycker det är kul att läsa dina dagliga rutiner och händelser på din blogg...