Total katastrof

Jahapp... idag (eller igår söndag) var dagen då det otänkbara hände...



Centrumringen gled mig ur handen och kopian kollapsade i en hög på golvet. Och inte var det Lilla spöket Laban vi pratar om. Nej, mastodontkopian 2012. Två och en halv timme film på golvet. Oy Vey!

Därtill var föreställningen utsåld. Usel timing helt enkelt.


Och mitt i alltihopa när man sitter där och rotar i kopian och vrider och vänder bland alla ändar och slingor och skit och mög...


Ja, då väljer New Moon att stanna, mitt i alltihopa. Givetvis med en så total brainwrap (där filmen går ett par varv kring spindel så till slut kommer film varken in eller ut. Det tog mig fem minuter att reda ut den skiten...

Men två saker var rätt lustiga. Jag drog film manuellt så snabbt genom projektorn att SR-D läsaren fick signal nog att börja dra igång ljudet, om än att det lät som en LP man drar igång manuellt med fingrarna och slutar lika fort som det började. Rätt så lustigt faktiskt. Flinka fingrar...

Samt att i pausen som uppstod var folk så köpsugna att kiosken sålde för nästan 800 kr godis. Där ser man...

Men så här klockan halv fyra på natten är man mör som smör och det värsta är att jag bör nog tag mig ner och syna kopian imorgon så jag vet hur jag ska formulera filmskaderapporten. Se om 2012? Roligare kan man ha det...

Två månader har gått

Man vet att det här med två biosalonger äntligen har börjat gå hem hos publiken när pratar med kunder och får veta att fruarna gick och såg Så olika i salong 2, samtidigt som männen gick och såg 2012 i salong 1 - för att sedan träffas igen i foajén efteråt.

Skitkul! Något sådan gick ju aldrig förr med enbart en salong. Så här två månader efter invigningen har vi visserligen inte några konkreta siffror som säger hur det pekar, annat än att vi har visat mycket film (och då menar jag verkligen mycket film - jag har åtta centrumringar och aldrig har mindre än 5-6 av varit upptagna av kopior, och vilken rotation på filmer sen...) och film som dragit en hel del publik, men faktum är att många gånger har helgdagar landat på över 300 besökare. Det är något som tidigare varit ytterst, ytterst sällsynt.

Kopiekarusell

Dessa korta barnfilmer på 30-45 minuter är ju trevliga att hantera, då de blir små och lätta filmkakor. Men där slutar det roliga, för att ladda dem är definitivt inte det enklaste ibland.

För när man återvänder till tallriken efter att dragit fram filmen till projektorn så har kopian fått frispel och leker uppenbarligen karusell...


Kopian är alltså så lätt att den enkelt åker ur position när tallriken startar och stoppar under tiden man laddar och drar ut film från spindeln. Förankra den med akvariemagneter går inte heller, då magneterna på undersidan av tallriken skulle slå i tallriksmotorn, de går annars bara att använda mycket längre ut, när filmen är över 2:10h i längd.

Nu är det inte större besvär än att man får centrera kopian manuellt innan man kan starta föreställningen, och tack och lov har man ju hålen i skivan som man sätter centrumringen i att använda som referenspunkter. Men det blir ju inte mindre irriterande för det.

Här hade jag turen att det var på den översta tallriken till salong 2, under höstlovet när vi körde Alfons och pappa Åberg visades den i salong 1 och allt som oftast kördes filmen från tallrik B eller C, dvs. det var bara att trycka in sig i det trånga utrymmet mellan skivorna och försöka dra filmen rätt igen.

Gissa filmen

Det är som sagt en liten tradition att märka filmer med lustiga titlar i maskinrummet, och jag är långt ifrån ensam om att göra det.

Nyligen blev jag på bättre humör och döpte om en del gamla klassiker, eller vad sägs om följande: Flickan som fes i elden, Ner, Väldigt lika, Matfilmen och den för dagen nytillkomna Skrik och panik.



I ett insiderskämt tänker jag skriva Paranormal Activity på
Lilla spöket Laban - Bullar och bång (eftersom en av mina maskinister inte vågar se sagda skräckfilm...)

En himla tur jag jobbar större delen av helgen, så att rätt film visas vid rätt föreställning. Älskar det här jobbet...

Ofattbart

Läser via andra bloggar om att Södertäljes enda biograf Roxy, läggs ner.

Detta för att ge plats åt en Clas Ohlson-butik. Givetvis ligger vad som sägs vara lönsamhetsproblem i botten, då biografen inte kunnat betala full hyra. Men samtidigt sitter politikerna och tycker att Södertälje självklart ska ha en biograf.

Alltså, man vill ha kultur men väljer ändå att inte se längre än sedlarna räcker. Föga förvånande. Själv trodde jag ju att biografer som låg i köpcentrum hade dessutom en attraktiv funktion för att dra besökare till köpcentrat. Åtminstone brukar det väl vara så, kommers och kultur under samma tak. Skulle alltså vara intressant att se vad som händer med köpcentrumet när bion stänger. Den skadeglada sidan hos mig hoppas givetvis på totalt fiasko...

Biografsafari deluxe

I torsdags var jag som sagt uppe i Stockholm inför en kryssning till och från Åbo. Och tåget som var uppe i exakt utsatt tid kl. 12:39 gav mig en hel del timmar att spendera på stan. Så det var bara att låsa in väskan i förvaringsskåp på centralen och vandra runt bland biograferna i innerstaden.

Det blev en lång vandring till och från de olika, och jag tittade på Filmstaden Sergel, Skandia, Grand, Sture, Zita, Park, Rigoletto och Saga.


På Sture och Zita fick jag även en titt i maskinrummen, vilket ju alltid är extra trevligt att se hur andra har det i biomörkret.


Coco - Livet före Chanel


Fick tipset att titta in i Zitas maskinrum av den som körde film på Sture, och det var sannerligen lite udda maskinrum.


Intressant var också att salong 1 hade en SDDS-låda som ljudprocessor, med extern SR-D från en Dolby DA-20.



Salong 1 - Angés stränder




Salong 3 - Augustilunch i Rom



Vill verkligen tacka er som jobbade där och då för titten i era maskinrum.

På spåret

Jaha, då sitter man på tåget och surfar i 200 km/h på väg upp genom ett helvitt landskap mot Stockholm. Första ledigheten på evigheter.

Men vad planerar jag att göra för att slå ihjäl ett par timmar i stan innan jag bordar båten mot Åbo på kvällen? Jo, biografsafari...