torsdag, september 30, 2010

Vad som händer när man sänker garden för bara ett ögonblick...


Hoppsan... Igår la SR-D läsaren av så jag har bara Dolby SR på trailers och en av filmerna i salong 1 den kommande veckan. Och idag händer det här.

Nåja, fixades snabbt medelst ett klipp i trailern ovan och snabbt börja dra och peta i ormboet. Tog faktiskt inte mer än 10 minuter så var det fixat och klart, och filmen kunde rulla vidare. Tur i oturen var det bara en provkörning av Dumma mig för ljudets skull, alltså ingen publik närvarande.

måndag, september 27, 2010

Varde ljus...

Så, redan tidigt i somras konstaterades att kolvarna började bli slitna, ettan hade svårt att tända och tvåan började också visa upp ålderstecken. Sagt och gjort, dags att beställa nya kolvar.

Som dröjde lite... och lite till... sen så gick jag på semester. Men när jag kom tillbaka stod där två nya saker i maskinrummet och väntade på mig.

Så idag var det dags att få tummarna ur och byta kolvar. Vilket jag ogillar att göra, tycker det är lätt obehagligt att hantera något som kan explodera. Så det åker på skyddshandskar och visir för ansiktet. Sen så...

Nämen hoppsan... saftig sotfläck.
Ettans kolv var också riktigt sliten, en rejäl sotfläck på insidan av glaset. Och så var monteringsröret lite för trångt i den änden som skulle träs över kolven så det blev ett jäkla gnidande och trixande innan det gick över glasbiten. Men därefter gick det som smort.

Skruva ut, packa ner, dammsuga lamphuset, torka av spegeln och sedan montera dit den nya. Till salong 1 har vi också kört med en Philips-kolv, och dessa har sladden till anoden löstagbar så det är mycket enklare att byta kolv utan att man behöver skruva av denna sladd från fästet i lamphuset också. Men det var inte så speciellt mycket jobbigare att montera ut den gamla Osram-kolven från tvåan heller.

Så långt var det frid och fröjd. Tills man slår på kolvarna och ska fokusera om dem. Oj oj... här var det problem deluxe i salong 2. Ingen fokus nån stans. Tills man förstår varför efter ett supportsamtal: spegeln är rubbad. Och jodå, utan objektiv hade jag bara ljus överst och underst på duken och inte ett smack syntes rakt över mitten.  Men att peta på spegeln hjälpte inte mycket, först andra försöket att få den på bättre tankar lyckades.

Utan objektiv i projektorn.
Och slutligen så fick man ju kasta de gamla kolvarna i golvet, ja fast med dem liggandes i monteringsrören och i kartongerna de kom i. Samt skarvarna i kartongerna igentejpade. Fast det hindrade inte ett snyggt regn av glasskärvor från Osram-lådan att leta sig ut. Så dammsugaren blev mätt.

Men Philipskolven är en seg jävel. Tre försök i gradvis tilltagande styrka att kasta den i golvet misslyckades. Så den får leva en dag till, eftersom felsökningen med spegeln tog lite tid så helt plötsligt så var det dags att visa film...

fredag, september 24, 2010

Full $#"!@ rulle

  • 18:27 - Eftertexterna till Nanny McPhee och den magiska skrällen är slut. Innan dess har jag hunnit kolla av salongen och ta bort det lilla som publiken råkat spilla på golvet.
  • 18:33 - Eftertexterna till Toy Story 3 börjar, fast... det förekommer ju roliga scener tillsammans med texten en stund så...
  • 18:37 ... är tidigast som det går att gå in och städa efter de något fler, och något mera nedskräpande besökarna på denna film.
  • 18:39 - Reklamen startar till Vampyrer suger... och jag hinner precis öppna dörrarna och börja insläppet samtidigt som SF Media vinjetten tar vid på duken.
  • 18:47 - Ännu med några reklamfilmer kvar är det dags att stänga dörren till salong 2 och rusa till maskinrummet, förhoppningsvis kommer inga fler till Vampyrerna. Men nu ska Wall Street: Money Never Sleeps laddas.
  • 18:49 - Släpper man Wall Street för att titta till så att starten av Vampyrer gick bra, ser bra ut så långt...
  • 18:53 - Wall Street är laddad och klar, men... DTS:en till Vampyrer suger vill inte starta. Skivan är laddad men nej då, lådan vill inte veta av den. Start av film med analogljud således. Skivan åker ut och in. Inget händer.
  • 18:55 - Reklamen till salong 1 rullar men utan publik, för DTS:en till salong 2 bråkar fortfarande. Dock är det dags att släppa in till Wall Street.
  • 19:06 - Wall Street rullar igång, och dts-lådan till salong 2 får sig en omstart via huvudströmbrytaren på framsidan. Och äntligen fattar den galoppen... och slår över till digitalljud mitt i en scen. Nåja, huvudparten av filmen får ju digital ljud.
  • 19:15 - Lördagens och söndagens föreställningar av Vampyrer suger flyttas obönhörligen till 19:00 de med, även om det i praktiken är rörigt som fan att släppa in till två filmer samtidigt i vår foajé. Men av två onda ting väljer jag det mindre onda.
Det här jobbet är fan inte för veklingar...

Kopieringsfel deluxe...


Ursäkta, men vad håller labben på med idag? Det här är andra gången en Fox-film har denna, väldigt irriterande, defekt på en akt. Sist var det en kort sekvens i slutet av Knight and day och här är det i första akten av Wall Street: Money Never Sleeps. Inte går det att klippa bort heller, eftersom det varar i ett par sekunder. Med dialog. SUCK!

En jäkla tur att jag har DTS och skivorna medföljde kopian, eftersom SR-D spåret till synes spårar ur helt innan skarven.

onsdag, september 22, 2010

To pause, or not to pause...

Det här med pauser i filmer är en evig fråga. En del frågar efter det, filmerna är inte förberedda på pauser och pauser genererar mer pengar i kiosken (vilket ett nödstopp i New Moon förra hösten gjorde med råge, 800 kr sålt för under det ca. 10 min långa stoppet).

Själv är jag av åsikten att pauser skall endast till när filmskaparen antingen har avsett detta, med paus och entr'acte på själva kopian, eller när så ändå är lämpligt i dramaturgin. T.ex. pauser i Titanic ligger ju alltid mellan den imaginära del 1 och del 2 av filmen, så lämpligt placerat i ett aktskifte ändå (för er som inte har Titanic på näthinnan är det scenen där kapten Edward yttrar de ödesmättade orden "I believe you may get your headlines mr. Ismay").

Men den regel utan undantag finnes ej: idag står man med en dokumentär på dvd, ingen mindre än La danse. 2 timmar och 39 minuter lång. Och till råga på allt så hade två av kunderna sett att man kör filmen med paus i Malmö. Sagt och gjort, det blev till att imrovisera till en paus. Som tur är så har jag redan sett filmen själv, så vid 1:15 snåret fanns en naturlig brytpunkt som passade utmärkt för en fem minuters paus. Eftersom det är dvd så fick bilden ligga kvar på duken under tiden med en paus-ikon i övre högra hörnet, men men...

Samtidigt är det kul att improvisera paus, eftersom det är lite finka fingrar som behövs, från pausknappen till ljuspanelen och tända upp i salongen, och därefter knata ner till salongsdörrarna och öppna upp.

Men kunderna verkar nöjda med tilltaget, även de som inte frågade efter pausen (fast jag informerade alla i publiken före filmstart så det var ju ingen överraskning precis). Och ja, det såldes en mellan popcorn, och en daimchoklad.

söndag, september 12, 2010

Semesterhighlights

Så... vad har man nu lyckats med under semestern. Let's take a look, shall we?

  • Fantastiskt väder hela resan. Irland har fan aldrig sett så mycket solljus på så kort tid förr - känns det som. Regn bara en morgon och en eftermiddag/kväll i Dublin, och inte mycket till regn heller för den delen. Paraplyet åkte i alla fall inte fram.
  • Skådat "världens åttonde underverk", Afsluitdijk, denna enorma 3,2 mil långa av människan skapade vall som stänger ute Nordsjön från Inselmeer. Mäktigt.
  • Fick finfina bilder på en styck helikopter som hämtade upp lotsen från M/S Princess of Norway en timme ut från hamnen i IJmuiden. Dånade som fan men fina bilder fick man där ute på däck.
  • Återsåg en gammal trotjänare i M/S Princess of Norway, som faktiskt gick på rutten Trelleborg - Travemünde mellan 1986 och 1993. Så den hade man ju åkt med förr. Kvällen bjöd på bl.a. Abba-medley medans man sippade på en pint Carlsberg samtidigt som Nordsjön blåste upp till 17 sekundmeter. Svinkul!
  • Lyckades med konsttycket att bli tagen åt sidan i gränskontrollen i Newcastle / Port of Tyne, för de sedvanliga frågorna om jag packat väskorna själv, och om jag känner till införselregler för alkohol, tobak och vapen. Samt vad mitt ärende i The United Kingdom var. Lustigt nog tog de inte en kotte av alla andra pensionärspar, men uppenbarligen sticker man ut som yngre, ensamresande och med ryggsäck och litet handbagage... samt Mohikan-frisyr. Hihi...
  • Prickade in live-musik på två pubar, en i Cork och en i Galway. Båda tillfällena till en pint Bulmers Irish Cider. Rekommenderar starkt The Corner House, Cork samt The King's Head, Galway och The Crane, Galway. Mysfaktorn högre än max utlovas.
  • Samplade allt möjligt i alkoholväg, Bulmers, Guinness, Carlsberg, Smithwicks, Heiniken. 568 mL i taget då alltså... Hittade faktiskt den Engelska motsvarigheten till Bulmers Cider på systembolaget, blir till att beställa imorgon.
  • Var en av endast två i gruppen som vågade sig på att pussa Stenen... The Blarney Stone alltså. Bildbevis finnes ifall någon tvivlar. Kostade €10 men det var det värt.
  • Åkt runt hela Ring of Kerry. 17,9 mil. Absolutely awesome from start to finish. Landskap att vara stolt över, synd man inte är Irländare...
  • Stått vid kanten på Cliffs of Moher och tittat 214 meter ner... eller tja, jag höll mig på rätt sida staketet. En del andra sket i det.
  • Ätit Phad Thai från ett gatukök på ett torg i Cambridge som alla andra "locals". Take that mainstream turism!
  • Springa igenom en hyttkorridor ombord på M/S Dana Sirena när det gungar och står i med över 20 sekundmeter där ute på däck... ena sekunden väger man en cementsäck extra, och i nästa sekund flyger man fram lättare än en pappersdrake. Fy fan vad roligt! (Tyckte iofs. inte merparten av resenärerna den här dagen eftersom det var ganska tomt i matsalen vid frukosten).
  • Kom hem med 3102 bilder, 60 videoklipp på en total summa av 79,3 GB data... shit. Lär tar lika lång som semestern att göra något snyggt av. Återkommer således med eventuella bilder.
Nu när man väl är hemma så ville jag mjukstarta med lite jobb då och då. Icke. Av någon outgrundlig anledning ska det visst alltid hända så satans mycket när jag är borta att jag blir matt. Men det är mer för ett annat inlägg. Innan jag eventuellt spricker av ren och skär ilska. Men notera alltså att ovanstående, tillsammans med allt annat man sett och gjort under 11 dagar ska alltså väga upp för allt skit man varit med om i fyra år, och troligen lika lång tid framöver.

Är det konstigt man funderar på att totalt skita i det här jobbet snart?