Sedda biofilmer 2010

• Avatar 3D
• Coco - Livet före Chanel
• Disneys En julsaga
• It's Complicated
• Sherlock Holmes
• The Wolfman
• Sin Nombre
• Bright Star
• Bu och Bä får besök och Jaguaren
• Shutter Island
• Where The Wild Things Are
• Up in the Air
• Alice i Underlandet
• Nine
• Cloudy with a chance of Meatballs - dubbad kopia med original-dts
• Vägen - Årets mest deprimerande film!
• Precious
• I Love You Phillip Morris
• Iron Man 2 - Årets första dunder-och-brak-soundtrack!
• Robin Hood
• Green Zone
• Det vita bandet
• Kommissarie Späck
• Kick-Ass
• Sex and the City 2
• För kärleken
• Knight and Day
• Inception
• Killers 
• When You're Strange 
• Vampyrer suger
• Wall Street: Money Never Sleeps 
• The American 
• Unstoppable - På Filmstaden Sergel salong 4, Stockholm
• Harry Potter och dödsrelikerna - Del 1 
• Du kommer möta en lång mörk främling 
• The Social Network 
• Disneys En julsaga... ja IGEN. Smått galen har man blivit på kuppen...
• Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen 

Årets soundtrack!

Av alla 91 filmer visade i år, och 1341 föreställningar sticker en film ut med sina 54 föreställningar: Draktränaren / How to train your dragon med en fantastisk musik av John Powell.

Sådan lekfullhet, sådan storslagenhet och en sådan vild mix av traditionellt soundtrack, säckpipor, synth-voices och en lätt känsla av fornnordisk mytologi ger en helt enastående lyssning. Sen skadar det inte att orkestreringen ligger i linje med vad Hans Zimmer brukar göra. Det andas helt enkelt något helt unikt, och av alla soundtracks jag köpt i år faller Draktränaren i en helt egen kategori: Awesome. Inte ens Zimmers annars helt superba Inception når upp till samma musikaliska berättarglädje som Draktränaren.



Ska du bara lyssna på två spår ska det vara Forbidden friendship och Test drive.  Dessa två spår sammanfattar precis allt med filmens extraordinära musik, och givetvis fungerar de musikaliskt även utan att man har sett filmen. Se dem som ett finfint exempel på att modern klassisk musik numera endast komponeras av filmkompositörer. Detta är vår tids Mozart, Brahms, Bach och Vivaldi.

Megahaveri

Jahapp... statisk kopia + spindel som uppenbarligen inte vet vad den ska göra = total brainwrap och avsliten film i projektorn. Tack och lov i eftertexterna. Men jag blir så trött...

Den spindeln har gjort sin sista föreställning må jag lova, inte första gången som nr. 3 får för sig att balla ur och stanna en film.

Bilden är för övrigt efter att jag dragit loss resterna från projektorn och matat tillbaka filmen på tallriken. På mottagartallriken låg resten av filmen och undrade var eftertexterna tog vägen. Typ. Nu är filmen skarvad till ett stycke igen.

Tyvärr så har jag ju inte orkat/hunnit bygga bättre polyesterbrytare än den som redan finns på stolpen och som ger 2 cm marginal. Men lätt stolt kan man ju meddela att Ernemann 15 maskiner ÄTER polyester. Och går vidare med nästa föreställning som om absolut inget hade hänt. Tysk ingengörskonst när den är som bäst.

Megamind... or what's left of it...

Mysteriet med halvbilden

Det här måste vara det grövsta kopieringsfel jag har sett på en filmkopia någonsin...

Någonstans mot slutet av akt 1 av Megamind uppstår en halvbild, två perforeringar för att vara exakt. Men jag har inte kunnat hitta exakt var felet uppstår. Inga skarvar finns, och skiftet över till akt 2 är korrekt gjort. Men idag så fick jag nog att sitta och lurpassa och justera bildhöjden under visning, och en och en halv timmes svärande vid spolbordet gav följande lilla censurklipp:

16 bildrutor som numera är bortklippta. Varför? Jo, titta här har vi början av sladden:

Notera att de blå prickarna är mina markeringar där bildrutorna ska vara. En prick var fjärde perforering. Och här stämmer bildskillnadsstrecket överens med verkligheten. Men en bit in i sladden så anar vi oråd...

Jomenvisst, bilden har "krympt" och missar nu helt min markering och för att slutligen avslutas med två perf. fel.

Vad säger man? FAIL!

Kan ju tillägga att skiten var så svårupptäckt att jag var tvungen att ladda slutet av akten i projektorn och dra igenom filmen manuellt och titta in i bildfönstret för att se hur och var felet uppstod, och med tejpbitar markera start och slut och tillbaka på spolbordet klipp och klistra.

Halvbild is (not) the shit...

Inte nog med att det verkar vara något lurt med ljudmixen på Megamind - generellt låg i alla kanaler utom dialogen som sticker ut så mycket att det nästan är tal om mono med lite tingeltangel i resten av kanalerna - nej, det har dessutom smugit sig in en skarv med halvbild någonstans i början av filmen.

Eftersom det kom ut en kund rätt fort och påpekade att bilden var lite konstig så fick man se det själv, och jomenvisst. 2 perforeringar fel någonstans i de första 20 minuterna. Först trodde jag att jag skarvat fel men en koll i filmlådan och på start och slutsladdar för berörda akter 1 och 2 ger vid handen att de är korrekta. Så nu återstår att sitta barnvakt imorgon och se var i hela friden denna lilla skarv sitter, samt märka ut den så fort som man fixat bildhöjden.

Men sen återstår hur man åtgärdar sånt här i en redan uppspolad kopia... Jag känner till en teknik jag sett på bild för ett bra tag sedan där man kan lägga in lite små skumgummibitar kring skarven när filmen går upp på mottargartallriken och därmed kunna lyfta ut filmen just där och skarva om och sedan lägga tillbaka den i kakan igen. Men jag har inga sådana bitar eller något som jag litar på inte skulle repa filmen sönder och samman om den fick chansen. Så det återstår att se vad man tar sig till...

Narnia: Berättelsen om dts-spåret som försvann

Det första jag kollar efter när nya filmer anländer är dts-skivorna. Och i fallet Narnia: Kung Caspian och skeppet gryningen så fanns inga skivor med... fast... det fanns ju dts-kod på kopian. Märkligt, men ibland har skivorna dykt upp med posten senare.

Men så ser man det ohyggliga: koden finns inte med på sista akten! Den slutar med akt 6. Jaha, och i gengäld har man en notis i info-rutan på startsladden som säger "Swedish Song". öh...

Jomenvisst. Nån smörja från E.M.D. som första låt ut i eftertexterna. Och när man ändå ändrat i ljudmixen kunde man ju lika gärna trycka ut "svenska" dts-skivor också, och behålla tidskoden från den internationella akt 7.

Problemet är att jag är skeptiskt till SR-D, inte i teorin men väl i praktiken. Speciellt med den senaste tokfloppen Svininfluen... eh, jag menar Svinalängorna som direkt från start läste så dåligt på 8/F att processorn automatiskt gick ner till "reverted optical dolbly SR". Man tackar!

Nu visar det sig tacksamt att det ändå finns viss kvalitet kvar i kopiorna, Narnia låg och läste på 3,5-5 och start av akt 7 läste faktiskt så underbart bra som 1,5! Fast rent ljudmässigt saknade jag lite tryck och finlir ändå. Kanske var det att mixen inte är så värst aktiv, eller så är jag lite bortskämd med vad de små CD-R skivorna faktiskt kan trycka ut av min ljudanläggning.

Harry Potter blev visst i 3D...

...fast bara när jag fotograferade kopian i just 3D. Som synes har jag skaffat en 3D kamera. Riktigt rolig liten sak, inte bara stillbilder utan även 720p, 24fps-video klarar den av i 3D. Eftersom jag har stöd för 3D i Vegas Pro 10 så... James Cameron - watch out!

Eller nått...

Och för er som inte har röd/cyan-glasögon liggandes eller föredrar stereoskopisk 3D: här har ni något att titta på istället.

Ingen som saknat 69 bildrutor?

Fick i veckan en kopia på den numera ett år gamla En Julsaga inför en hyrd visning imorgon. Men när man stod där med filmen på spolbordet så uppdagas lite märkliga ting...

T.ex. varför saknas 80% av Walt Disney Pictures-logon? Och varför satt de första 69 bildrutorna av akt 2 kvar på startsladden? Alltså, sladden var orörd utan första klippet med tejp var 69 bildrutor in i akten...

Det första var troligen filmskada som är borttagen, och DTS:en hoppade gladeligen med som om inget hade hänt.

Det andra var säkert att start av akt 2 var rätt mörk, men hur svårt är det att hålla upp filmen mot en lampa och kolla rutorna, som jag fick göra när jag nu "restaurerade" kopian. Dessutom var start av akt 3 om än mörkare men korrekt skarvad sedan tidigare... märkligt. Sen var alla aktskiften väldigt slitna och hade även skador i ljudspåret, så tack för att det ändå medföljde en dts-skiva.

Och apropå ljudet, det är underbart att få filmer som är så välmixade att de går att köra så högt som t.ex. 6,4. Var även uppe och vände på 7,0 men det gick inte; dialogen stack ut lite väl högt. Återstår att se vilken publik det blir imorgon, men jag kan nog utan problem köra på 6,0 för dem.

There's something rotten in the state of Denmark...

Visar Hamlet från National Theatre Live, London i salong 1 idag. Men något körschema har jag inte sett röken av, så jag vet varken exakt hur lång pjäsen är, eller var i hela fridens namn pausen ligger. Så här går man och vaktar som en liten hök titt som tätt...

Saken hade underlättats ifall man haft kameraövervakning av dukarna så man sett vad som händer nere i kassan, men nej. Sån lyx har man inte, trots att det var på tapeten när vi byggde om. Ännu en sak på den numera milslånga listan över saker som borde göras... Det tillsammans med fixa dukmask i salong 2, tjata oss till ventilation i maskinrummet och förstärkare till hörslingan i salong 2.

Behöver semester!

Non-rewind + bortglömd vals + trött efter för mycket jobb (igen) = löprepa igenom hela Harry Potter... nä fy fan...

Amen för i helvete... inte nu IGEN...

Så var vi där igen...

Ge mig tre kopior på samma dag, varav två av dem ska visas samma dag de anländer. Därtill kommer den som ska visas först givetvis sist. Samt att film ska rulla i samma salong som jag måste använda stolpen till att spola upp, dvs. strunta i rekommendationen att inte spola på en Kinoton ST-200 samtidigt som det rullar film. Nu har jag iofs. gjort det ett bra antal gånger för att veta att just mitt exemplar verkar klara av detta lilla trick.

Och det var verkligen inte att gå utanför maskinrummet förrän det var dags att släppa in och starta första filmen, för att sedan kasta sig på nästa kopia att få upp till nästa föreställning. Samtidigt som det dessutom var testsändning för Dramaten-pjäsen som vi visar imorgon. Därtill gavs ett jävligt litet tidsfönster att flytta den här kopian till rätt salong och i stressen så hann jag inte använda mina klämmor... och det gick som det gick. Skjuta över på den extratallriken jag har stående var det inte snack om, för jag har filmlådor ståendes till förbannelse, jag hade helt enkelt inte kunnat ens sidledes trycka mig igenom maskinrummet med ett sådan paket. No way!

Så det var bara att totalt skita i allt och meddela kassan att The Social Network var kaputt - för kvällen i alla fall - och släppa in till Harry Potter istället. Och sedan börja klia sig i huvudet över hur i helvete man reder ut den här röran, när hela filmen redan ligger på tallriken. Akt 1-4 var helt ok, och det mesta av röran var start av akt 5 och 6 som hamnat under resten av filmen. Lösningen blev faktiskt att "ladda" filmen, fast jag drog den direkt tillbaka till mottagartallriken, som frikopplad fick dra ut filmen från ovantallriken. Eftersom just den här stolpen matar ut film med samma hastighet som tallriken gjorde när föregående film är slut - om man inte tryckt på reset och håller upp upptagningsarmen så fungerar det.

Och så fick man dra film igenom i nästan 2,5 timme och stanna på vissa ställen och peta lite i härvan för att inte slita på slingorna som hamnat underst. Och efteråt får man i ett obevakat ögonblick en tail-wrap på skiten också...

Som synes de sista 15 sekunderna eftertext och slutsladd. Not a big deal, och några minuter senare så fick man ladda om, fast den här gången med avsikt att syna kopian. Och den överlevde. Med råge. Ett par ställen med lite mer nötrepor än vanligt men annars som sagt i fint skick efter omständigheterna.

Nu är filmen tillbaka med de andra. Fast klämd med två klämmor...

Dokumentera mera

Igår var en lustig dag, bara dokumentärer i mina salonger...

Saken var att Naturskyddsföreningen i Trelleborg hyrt salong 1 för en gratisvisning av Underkastelsen, en dokumentär om de kemikalier som vi får i oss dagligen. Denna ska sen också visas för gymnasieklasser i nästa vecka. Så där dök en 35mm kopia upp, samt inte mindre än tre dvd-skivor av samma film...

Orsaken var att samtidigt har skolorna även bokat Armadillo som skolfilm nästa vecka, och den ska vi köra digitalt. Tanken var därför att då kunde Armadillo gå för allmänheten som vanlig Studio-film, en smart tanke. Fast det här med att få kopior har visat sig lättare sagt än gjort.

Första skickordern bekräftade att en dvd-kopia skickades 23/11. Men av denna såg vi inte röken. Så i panik skickades ny kopia 29/11, trodde vi ja, för det som dök upp då var två nya dvd-kopior av Underkastelsen. Så onsdagens visning blev det inget av, men under onsdagen gick så det iväg en skiva som anlände några timmar innan torsdagens föreställning.

Så då fick man sätta sig med fast-forward i dvd-spelaren och leta upp var eftertexterna började (1:38:58 kan jag upplysa om) eftersom att köra dvd är ett helmanuellt företag, med salongsljus och start av film etc. och jag har inte lust att stå och vakta salong 2 som en hök för att inte missa slutet. Och dessa dvd:er har inte kapitelstopp eftersom de är rena visningskopior.

Men där stod man så, med bara dokumentärer och mös. Dessutom var det väldigt länge sedan jag körde en 35mm-kopia med enbart analogt Dolby SR spår. Fast mixen kunde vara snyggare gjord för det var ju tusan vad dialogen läckte över till höger/vänster trots att jag kvällen innan kört dolby-tonen som sig bör.