Det är ju en gammal film...
Hört av kund i foajén för någon vecka sedan. Yttrat om trailern för Det vita bandet som just då rullade på skärmarna. Och trailern är precis som filmen - svart/vit.
Jovisst är det en gammal film, från 2009. Mindre än ett år sedan alltså. Jättegammalt... Möjligheten att man gör en svart/vit film idag som ett konstnärligt grepp är alltså helt uteslutet enligt den moderna biobesökaren.
Nä, nu ska jag inte vara elak, eftersom det är ju som sagt ovanligt. Så ovanligt att jag har aldrig haft en enda svartvit långfilm i mitt maskinrum, och det är ändå över tolv år jag har hållit på nu. Enda korta undantaget var ju att en av akterna på Quentin Tarantinos Death Proof var svart/vit.
Som bilden ovan avslöjar (s/v till vänster - färgfilm till höger), sådan film är udda även i maskinrummet och inte bara på duken. Och så fruktansvärt ljusstark den är! Rejält mycket mer ljus går igenom filmen än vanlig färgfilm. Något som jag lade märke till när jag synade filmen i salong 1, då min Ernemann 15 lyser rätt kraftigt snett nedåt vänster under objektivrevolvern. Nu hade jag flera rader stolar som var upplysta och dessutom hade reflektioner i taket. Och då pratar vi bara ljus från bildfönstret...
Men givetvis med film av den här kalibern så fick det bli en filmskaderapport. På den noterade jag ironiskt att det var ju jättelämpligt att märka upp skiftmärken med en röd spritpenna på just svart/vit film.
Och till råga på allt kom endast 11 personer på torsdagens visning. Onsdagen kom det inte en kotte på. Lär ju bli garantihyra på hela kalaset. Nåväl. Filmen ligger åter i sin låda och väntar på nya äventyr. Något den förtjänar för sevärd var det absolut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar