Fantasin flödar

...speciellt när det gäller filmaffischer ser jag. Så här såg det ut för ett tag sedan.

 Så... färgsprakande. Tre av fyra affischer äro monokroma med titeln i rött. Sen så blev det ny spelvecka och två nya filmer pockar på uppmärksamheten.

Det bidde två gubbar som glor på varandra. Så lustigt.


Och när vi ändå pratar affischer, är det någon annan som noterat likheten mellan det brittiska originalet för Järnladyn och Nobels testamente? No? Well...

Sportlovet i siffror

Nu är det ett par veckor efter sportlovet passerade, har ju glömt totalt att presentera lovet i siffror som vanligt... ojdå.

• 9 filmer
• 57 föreställningar (alla körda av undertecknad...)
• 1 liveföreställning från Metropolitan, New York (även den stod jag bakom fjärrkontrollen till satellitboxen)
• 24,81 besökare i snitt per föreställning
• 2 bildfönster som fastnade på vägen...
• 1 kopia som blev nr-repad halvägs. Opsie!

Lite lustigt med bildfönstret i tvåans maskin som vid starten av Alvin och gänget 3 en dag valde att fastna mellan CS och VF. Så det blev en väldigt märklig bild på duken vill jag lova. Bara att dra ut fjädern som drar bildfönstret och manuellt dra det rätt.

Och givetvis fastnade fönstret på efterföljande föreställning i ettan på likande sätt. Så det blev att lossa fjädern och vrida den rätt, verkar som den hamnat något snett och inte haft samma "kraft" när den drar. Därefter har den fungerat varje gång. Vilket iofs. inte säger mycket eftersom majoriteten av filmerna numera är i CS så där står ettans maskin kvar i CS och knappt gör annat än visar widescreen. Typ...

Värre var det med sista föreställningen av Prinsessan Lillifee 2 som inte ville som jag ville utan red på en vals på väg till stolpen, vilket jag ju givetvis inte upptäckte förrän efter halva filmen. Satan! Inte nog med det så stannade projektorn när jag snabbt petade rätt filmen igen eftersom klyvskyddet överreagerade. Suck! Det blev att provköra första akten igen innan den åkte ner i lådan för vidare transport och därefter skriva filmskaderapport. Ajaj...

Början till slutet?

Noterade redan förra våren en intressant sak, nämligen att bildskillnadsstrecken började försvinna från kopiorna. Först ut var Fast Five där alla bildrutor låg kloss intill varandra utan något svart streck mellan bilderna. Udda men det kom ett par kopior till med sådant.

Sen började startsladdarna också gå på upphällningen. Normalt ska där finnas nedräkning så det ska gå att köra kopian manuellt akt för akt. Men Stig-Helmer Story hade bara siffran tre och sedan drog akten igång. Inget mer över huvud taget. Som gjort för non-rewindvisning med andra ord.

För att inte tala om skiftmärkena som trillat bort för flera år sedan. Dessa små prickar som ju är ledmärket för manuella visningar är det verkligen si och så med. Nuförtiden ser man dem sällan.

Så därför var det intressant att få en film som Safe House, som kombinerar saker och ting genom att ha startsladdar, men inga bildskillnadsstreck, och ha skiftmärken bara på vissa akter. OCH till råga på allt ha de klassiska små runda ringarna till märkning, de så kallade "cigarett burns" som så vackert demonstreras i Fight Club. Normala europeiska kopior har normalt stora svarta "blobbar" till märkning.

Kul var det i alla fall.

Ännu roligare var DTS-mixen på filmen. Shit... årets mix? Mina öron betackar sig och vill gärna ha lite semester nu...

Dagens lilla bit nördighet.

Inte ofta man lägger märke till en sådan obskyr miss i filmer...

Men i 50/50 förekommer en scen där karaktären Adam blir störd av ett telefonsamtal på kontoret, problemet är bara det att han använder en modell av hörlurar som är extremt bra på att stänga ute ljud utifrån.

Nämligen samma modell som jag själv använder till datorn. AKG, DJ-klassade lurar. Så jag borde ju veta... typ.

Nuff' said.

Mango Open Movie

Jo, så att eh... Nu ska man vara med i eftertexterna på en film också. Blender Foundations fjärde "open movie" projekt, efter Elephant's Dream, Big Buck Bunny och Sintel.

Rent tekniskt är crediten för förhandssupport via förbokning av dvd-boxen. Så medfinansiär är man alltså. Release om ca 7 månader. Ska bli så kul.

Bilderna är från pressmaterialet till filmen, som än så länge går under kodnamn Mango. Till skillnad från tidigare filmer som varit heldigitala ska den här använda Blenders nya förmåga med camera-tracking och därmed blanda live action med CGI. Vilket är ett koncept jag filar på att fixa in i en vinjett för mina egna dukar när de blir digitala. Så det här ska bli intressant att följa.

Censurera censuren!

Det gäller att vara vaksam på spolbordet. Annars missar man sånt här...

BBFC, dvs. den Brittiska censuren, har märkning som är obligatorisk att visa framför filmerna på bio där. Men det här är Sverige, och vi har inte sådant. Lite störigt också att den är från 7 år här, jämfört med 15 där borta. Så det blev saxen och snipp.... snipp...  Väck med den. Trevligt med återanvända brittiska kopior som textas och gör repris på svenska biografer. Men ändå. Så nu startar 50/50 med Lionsgate-logon som sig bör.

Därtill kom två DTS-skivor med filmen. Trevligt. Men roligare hade det varit om filmkopian hade haft tidskod också! Analogljud således.

Slutligen så är det ju klassikern, repad kopia från start till slut via non-rewind. Jomenvisst. För helvete...

Minnet bra men kort

Precis innanför dörren till maskinrummet har jag ettans non-rewind. Efter insläpp till Mästerkatten med en bra drös biljetter rivna så skulle jag snabbt in om och sätta in ny rulle toapapper på en av toaletterna, så jag bara öppnar dörren och lägger hela högen av rivna biljetthalvor på understa tallriken, i tanke om att sen slänga dem på rätt ställe - vilket är pappersinsamlingslådan längre in i maskinrummet.

Jojo... det gick ju sådär att komma ihåg det.

Så döm om min förvåning när jag senare mot kvällen skulle dra av täcket från den tallriken där just Järnladyn ligger och vilar sig. Och effektiv som man är åker täcket av fort...*poff* hade man ett helt moln av biljetter som far omkring som snö i maskinrummet.

Ay Caramba!

Men roligt var det, ändå. Lite.

Moi, Cinematographer!

Ledig, ledig och ledig... nästan. Mindre störningsmoment i ett satellittest från London inför torsdagens visning av en pjäs som hos mig säkerligen kommer besökas av Spöket Laban och närmast sörjande. Nåväl.

Förutom bevistandet av generalrepetitionen av Here comes the Sun på Malmö Stadsteater Intiman så fick jag se ombyggda Royal från insidan. Och lyssna på den unika ljudanläggningen. Och... Provköra egna DCP:er. Skapade från min egen kamera. Lycka!

Det börjar med att man filmar lite. I mitt fall med en Canon EOS 5D Mk II kamera med olika objektiv. Allt filmas i 1080p (1.78:1) i IVTC-sync (dvs 23.976 fps). Detta läggs in i Sony Vegas och bearbetas i en specialprofil jag skapat för ändamålet att göra 2k CinemaScope-filer. Alltså output i 2048*858 pixlar.

Projekt "test2cs-b.veg" i Vegas Pro 11. Frame 7002 markerad.

Därefter var det lite tweaking och fixing och slutligen export till digitalt negativ. Det tog en halvtimme. Därefter konvertering till Jpeg2000-master filer. Det tog nästan fyra timmar(!). För 8 minuter film!!! Tänk då vad en hel jäkla långfilm tar i mastringtid...

Frame 7002 i det digitala negativet.

Ja, och slutligen mastra DCP-filer (som tog inte mer än 8 GB utrymme). Och mata in dem i en Dolby DSS200 server. Och ut på Sveriges Största Bioduk!

Frame 7002 på Royals duk i 2k!

Helt jävla underbart!

I paketet ingick även en vinjett för mina egna smalfilmsvisningar gjord exklusivt i Blender samt en special 2k-CS-version av min Requiem for 35mm video och alla fungerade ypperligt i 2k också. Jag är således väl förberedd för digitaltiden och ska fortsätta skapa eget material för digitalbio. Den saken är klar som korvspad!

Dagens citat: Hörselskadad much?

Gud vilket ljud där är...

Hört av äldre dam i kön till revyn som spelar i vår salong 1. Jag hade insläpp till salong 2 samtidigt och reklamen rullade för öppen dörr för tillfället. Vad säger man?

Pwnd, kanske... därför att 1) reklamen körde jag tystare än vanligt i fall jag inte skulle hinna upp till maskin i tid, eftersom första vinjetten på filmen är en högljudd liten sak. 2) Revyn du ska se tanten lilla spelar duktigt högre än så, faktiskt högre än standard volym på en film. Så det så...

Årets soundtrack! (2011)

Har ju glömt i all stress med annat att kora årets soundtrack, då för förra året.

Den titeln går oavkortat till Thomas Newmans fantastiska musikaliska sydstatsskildring i Niceville, eller The Help som den heter i original.

Just detta spår ska vara det sista i filmen, men tyvärr fick det stå tillbaka för en "vanlig" låt med sång. I mitt fall hade jag soundtracket långt innan jag sett filmen så därför tyckte jag att det skar sig med filmens slut. Det hade varit så underbart att höra detta på end credits i sin helhet.

Hur var det nu med bildformaten, Hollywood?

Kul med metafilm, alltså film om film eller filminspelningar. Men miljöskadad av jobbet som man är så ser man ju direkt när objektivet på projektorn i filmen är anamorfiskt men bilden på duken är vidfilm... Get it right movie makers!

Nåja, tror inte en kotte i premiärpubliken imorgon kommer se blundern. Bara vi branschfolk.

Filmmusik där den hör hemma

Elliot Goldenthals mästerliga orkestrering kommer verkligen till liv på en Dolby CP650 i format 75, med 10kW i salongen. På volym 10... *host* Kom ihåg att inte prova det hemma, lämna det till smågalna maskinister att prova sin teknik med.

Hittat en ny referenslåt nämligen. Adadgio and Transfiguration från Final Fantasy - The Spirits Within. Vilket till råga på allt är finalen i filmen. Och det drar på från finstämt till full orkan så det står härliga till. Givetvis med felfri återgivning. Splendid! Möjligen en aningens brummande bas, men det kan vara min Netbook som inte är helt top notch i ljudkretsarna. Ska gräva fram musiken på CD:n och prova igen.

Med det får man fira att man överlevt ännu en jul/nyårs-movie-madness som heter duga. Fy farao...

Amatörer

Från arkivet... Va? Tror ni man har tid att blogga om "nyheter", tsk tsk... :)

Vi har som en riktig biografteater en stor scen bakom duken också vilken hyrs ut då och då till olika teatersällskap av varierande nivå på engagemanget.

Som det här... snälla nån. 

Se där, det var väl lätt fixat?

Det lustiga var att just det här sättet att få upp repändar från golvet lärde jag mig av riksteatern som var på besök för rätt många år sedan nu.

Se där, man är inte bara maskinist utan även scentekniker ibland. Och på tal om det, då får man ibland också knyta upp tak. Tur man inte är dammallgergiker... eller vänta nu... Atjooo!

Sedda biofilmer 2011

Äh, blir inte fler filmer på bio i år så jag kan redan nu presentera årets lista...

1. Meet the Parents: Little Fockers
2. The Town
3. Tron Legacy 
4. The Tourist
5. Welcome to the Rileys
6. True Grit
7. Water for Elephants
8. Scream 4
9. Black Swan 
10. X-Men First Class
11. Baksmällan Del II
12. The King's Speech
13. The Lincoln Lawyer
14. Super 8
15. Thor (3D) - på Saga i Alingsås.
16. Transformers 3
17. La Prima Cosa Bella
18. Enter the Void
19. Bad Teacher
20. Captain America: The First Avenger
21. Bridesmaids 
22. Jägarna 2
23. Potiche - en fransk troféfru 
24. Johnny English Reborn
25. Niceville
26. En dag
27. Love and other drugs
28. Crazy, Stupid, Love
29. Huvudjägarna
30. The Skin I Live In
31. I don't know how she does it 
32. Midnatt i Paris
33. Sherlock Holmes - A Game of Shadows
34. The Girl With The Dragon Tattoo

Även lampor behöver service ibland

Det började med att min dukbelysning i salong 2 började tappa lite färg på höger sida tyckte jag. Och tittade man mot själva armaturen och färgfiltret kunde man ana en ljusare punkt mitt på filtret. Så det var nog dags att göra något åt det.

Spot the difference?

Mycket riktigt, filtret som suttit uppe var 2 år och nästan 3 månader gammalt. Förändringen har alltså varit ytterst smygandes. Och det nya filtret var som natt och dag. Därtill upptäckte jag också att lamporna var något dimmade även på dimmerpackets max-inställning. Det är en smart liten funktion på just denna armaturen, men med nytt filter kunde man ju lika gärna ta sig en titt på detta.

Sagt och gjort. Högersidan fick nytt filter och ljusstyrkan drogs upp en aning. Vänstersidans filter var också slitet men inte alls lika mycket som det till höger. Vilket kan bero på att den lampan å sin tur inte lös lika mycket som den andra. Vilket när jag tänker efter på det har att göra med att få styrkan på färgerna på duken likartade.

Men om man då stoppar in reservfiltret på vänstersidan tillsammans med det befintliga och maxar ljuset på den lampan så blev resultatet riktigt färgsprakande. Tyvärr tog jag ingen referensbild före jobbet, men tro mig. Det är en helt annan bild på duken nu även om färgerna är detsamma. Testade även att tända upp och släcka ner och även till och från halv-läget som används mellan reklam och huvudfilm. Och det såg snyggt ut. Något längre tid att släcka vänsterljuset men den lampan var ju starkare inställd.

En vanlig respons på denna syn: "ooo, 3D!" Nej, inte riktigt...

Nyligen fick jag också ett klagomål på ljuset rent generellt i salong 2, att det var svårt att se stolsnumreringen på rad 5 längst bak i mörkret. I det fallet hade reklamen startat och takbelysningen stod i halv-läget. Åtgärden då var att vrida lite på lampan som sitter längst in i hörnet av salongen och lysa mer mot mitten så man ser lite mer av raden.

Men nu vid kontroll av de andra lamporna så är det lite si och så med inställningen på dessa också. Till saken hör att vissa av lamporna är utbytta mot engergisparmodeller, istället för originalen på 75W sitter där nånting i storleksordningen 6-12W som motsvarar något starkare "vanliga".

Därtill så har det också medfört att lamporna dimmas olika fort, samt att det surrar lite mer om armaturen än det gjorde när alla lampor var av samma typ. Så just nu går jag och väntar på att en lampa ska gå sönder så jag kan byta ut alla lampor på ett bräde till en och samma typ överallt. Då ska jag även ta mig tiden att justera om styrkan på alla lampor, samt eventuellt programmera om i dimmerpacket för att släppa på mer ljus i salongen i halv-läget, så folk kan se lite bättre.

Nuförtiden går det nämligen att se reklamfilm utan problem, när ljuset installerades och ställdes in var nämligen inte reklamprojektorn speciellt frisk, utan ljusstyrkan från den var kraftigt reducerad. Troligen en lampa som inte var så "ny" som de ville ha gällande. När den byttes för något år sedan sken bilden upp helt otroligt mycket... se där... Så nu finns inget hinder för att titta över belysningen i övrigt heller. Förutom den klassiska tidsbrist/orken att göra det på.

Spoilerneuros

Trevlig artikel i DN idag. Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska spoilers.

Läsvärd faktiskt. Och intressant.

Själv lärde man sig att inte bry sig om spoilers tidigt, eftersom alla censurkort innehåller handlingen och typ 90% av fallen även avslöjade slutet. Dessutom kan man ju räkna ut med den ände man sitter på hur många filmer slutar. Och i övrigt är det ju som artikeln beskriver, filmerna blir faktiskt lite mer njutbara när de inte enbart lever för The Big Twist.

Trycksvärta... igen.

Fick höra att ett visst beslut skulle upp på dagordningen i torsdags. Och jo, så var det. Beslut? Ja. Kommunen ställer upp med bidrag.

Grand blir digital Kommunens nyhet.

Skånska dagbladets artikel.

Se där. Ser i alla fall fram emot att göra egna DCPs för den egna publiken.

Var var det jag la mina Prozac?

Eller hur teknik som fungerat i 12 år väljer att säga F-U under sämsta möjliga tillfälle.

För inget är så roligt som totalhaveri... och då menar jag TOTALT HAVERI.

Filmduken är på rulle som rullas upp och ner efter behov. Ner för film och upp för teater. Så långt så bra.

Men vad händer den dagen motorn säger Bzzzzzz.... och inte längre vill rulla ner duken då? Jo man får kolla säkringar, ringa jour och jaga stege. Tyvärr funkade alla säkringar så vitt vi vet, kunde inte få tag på elektriker som kan kontrollera att alla tre faser till motorn verkligen fungerar. Och slutligen kunde vi konstatera att stegen vi har är ca 1 meter för kort för att nå upp till den balk i taket, varpå motorn till vajerspelet till duken sitter. Frågan var också var reläerna sitter som styr motorns riktning, om ett sådant hade gått och inte gav full strömstyrka ut till nedrullningen. Men då fick man höra att dessa reläer sitter i motorn själv. Ca. 10 meter över scengolvet.

Oj så roligt... inte.

Så där var bara att beklaga och göra återköp till de 30 som hunnit få sina biljetter, nu upptäcktes felet i så god tid efter teatern att vi kunde informera kassan så de flesta av Twilightfantasterna väntade helt enkelt på besked om filmen blev av eller inte.

Men med 15 min kvar och alla möjligheter där och då uttömda (inget att göra vare sig man vill eller inte om man inte når motorn - finns inga andra vajrar eller linor att dra i), så fick jag springa ut och tyvärr meddela församlingen som väntade att det blev inget. Det var dock inga direkt sura miner så vitt jag kunde se, och några som redan suttit och väntat på filmen i över två timmar fick lite mer kompensation som pengarna tillbaka för de popcorn/läsk de köpt tidigare. De hade dessutom åkt från annan ort för filmen... ajaj.

Men tro inte att det var slut där... Nej, för jag hade ju laddat filmen sedan tidigare, under det att teatern var färdig och börjat riva sitt scenbygge. Och jag hade programmerat reklamen... och glömt bort det i stressen...

Så här har jag precis suttit kvar 1,5 h efter att jag egentligen kunnat ta mitt pick och pack och gå hem. För att sitta barnvakt till en film som ska rulla färdigt. I tom salong, utan duk och högtalare. Men det har iofs. varit lustigt att slå på ljudet och lyssna av hur enbart surrounden låter i SR-D när frontarna inte finns där. Intressant faktiskt. Men jag hade gärna sluppit det.

Morgondagen så? Jo, egentligen skulle jag varit ledig. Är iofs. "ledig" men jag hade velat äta julbord på Tysklandsbåten. Väldigt osäkert om man kan ta sig iväg på det om nu jakten på stege lyckas. Gissa om det kommer tullas på Whiskeyförrådet där hemma ikväll...

När man talar om trollen...

Fick frågan idag av vår nya maskinistlärling om projektorerna är ömtåliga av något slag. Mitt svar är ju att nej, de håller för det mesta och förutom vissa detaljer som man inte ska peta på med för stor kraft så håller de.

Jag nämde också att de senaste stora problemet jag haft med projektor 1 var en fjäder som belastar mothållarvalsen mot framkastarhjulet, dvs. den viktigaste lilla valsen i hela projektorn. Och den hade vid ett tillfälle helt sonika bara hoppat av... Och jag visade vilken vals vi nu pratar om.

Tror ni inte att fanskapet hoppar av där och då! Igen! Efter att ha suttit kvar i 4 år sedan sist det hände! Fjäderjävel!

Finn ett fel... ett stort ett!

Så det var bara att dra av hela skiten och då kunde man lika gärna putsa och olja upp det som behövde smörjas. För den var lite trög vill jag erkänna.

Så, hur fan var det nu man satte ihop detta pusslet?

 Men det var bara att titta på valsen under och sista anhalten var att titta på projektor 2 innan man tryckte tillbaka allt på försök ett. Splendid! Till saken hör att salong 1 stod stilla idag eftersom det var teater där, så det var inte panik om vi säger så.

Färdig!

Overload

Sitter i skrivande stund under projektor 2 som kör Tintin, och den tuffar på som vanligt, DTS:en går varm för kidsen. Samtidigt har jag salong 1 som kör Svensson, Svensson ca 3 meter ifrån mig, och till höger har jag digitalbox och monitor som provkör livesändningen Törnrosa från Bolsjoj - inget som vi visar för kunder men jag startade mest upp det för att se att jag kunde ta emot satellitsändningar med aningens andra parametrar än vanligt. Och det funkar.

Samtidigt sitter jag här med min netbook och skickar upp filer till min privata FTP, från en extern hårddisk som rymmer rätt mycket godis och backuper, pressmaterial och liknande. Hittade till exempel en fem-sex år gammal dvd-image med trailers och reklam som gick i vår gamla foajé. Intressant arkivmaterial således.

Samtidigt går dörrklockan varm inför en fullsatt föreställning av Breaking Yawn om en timme.

Inte helt en typisk söndag, men ganska så typisk ändå.