Nu när jag kunnat lyssna in Hans Zimmers musik till sommarens braksuccé utan andra störiga ljudeffekter, står det klart att herr Zimmer gjort sitt bästa jobb sedan The Ring.
Dynamiken i hans actionstycken är enorm. Det går från tysta slingor på orgel och klockspel till mastiga ljudmattor på en femöring. Något som också är kännetecknande för hans musik är den ständigt stegrande känslan av intensitet. Om, och om igen byggs musiken upp och den geniala variationen av slagverk och blåsinstrument gör mer för ljudtrycket än vad mixerbordet har gjort. Finalen på dessa stycken kan vara nästan öronbedövande, om man nu råkar ställa volymen lite för högt initialt.
I musiken till Pirates of the Caribbean: Död mans kista kan man ana den storslagenhet och själ som Gladiator hade, men med en tvist. Dels har Zimmer använt sig av kollegan Klaus Badelts teman från den första filmen, givetvis. Men så har han skapat en värdig motpol till detta huvudtema i musiken till The Kraken och Davy Jones. Det speciella med detta är att temat till stor del bygger på en mastig kyrkoorgel. Ironiskt nog går då tankarna till en annan Disneyattraktion, nämligen Phantom Manor på Disneyland Paris, som ingen mindre än John Debney fick skriva musiken till. Debney drog även där fram en enorm orgel för sin version av huset med de 999 spökena. Och som vi alla vet är ju Pirates of the Caribbean-filmerna baserad på attraktionen med samma namn från Disneyland-parkerna.
Men åter till Pirates 2 soundtracket. Intressant att notera är också att musiken är minst lika extrem i ren och skär energimängd som Zimmers tidigare musik till King Arthur. Det som skiljer dem åt är mängden finurlighet. Där Arhtur omgärdas av en aura av actionbetonad slagverksorgasm med endast ett tema (visserligen välspelat och emotionellt) har Pirates 2 en större mängd teman att tillgå. Det blir helt enkelt mera invecklat och därmed en roligare lyssning, framför allt när vi går in på detaljer där Davy Jones-temat är tudelat, ett tyst parti på klockspel och samma slinga för full orkester och orgel. Bara denna musikaliska spegling gör hela skivan köpvärd, och Davy Jones-spåret är ny personlig favorit i CD-spelaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar