Lyssnade på soundtracket till Lord of the Rings: The Two Towers av Howard Shore. Magnifik musik, som perfekt speglar Rohan, Edoras och slaget vid Helm's Deep. Undrar varför jag inte lyssnar på den skivan oftare, det är nog ett par år sedan sist....
De flesta minns nog filmbilderna, äventyret och kanske även känslan att uppleva denna film, och de två övriga för den delen, på bio. Men jag minns även filmen på bio, fast ur en helt annan synvinkel.
Jag minns de till synes ändlösa föreställningarna på vardera drygt tre timmar. Jag minns ett allt varmare maskinrum ju längre dagen blev. Jag minns att publiktillströmningen var fenomenal och jätterolig, men det hav av popcorn, utspilld läsk och allsköns annat skräp efteråt i salongen var allt annat än roligt. Jag minns en otroligt liten tid att hinna städa undan (ok, vi var flera stycken som städade mellan föreställningarna, men ändå). Jag minns ett tekniskt problem som uppstod ett par dagar in på visningsperioden som ställde till det. Slutligen vill jag nog inte minnas att jag körde fansk... öhm, mästerverket hela 30 gånger.
Jag kommer nog aldrig att kunna se om trilogin om Ringarnas Herre, eller lyssna på musiken, utan att minnas de där hektiska dagarna vid juletid tre år i rad och allt vad det innebar. Så det är kanske inte så konstigt att det dröjer rejält mellan gångerna CD-skivorna eller dvd-filmerna plockas fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar