onsdag, oktober 29, 2008

Något för Mike Rowe?

Jo, jag fick bytt projektorkolven i lördags. Orkade inte göra det innan dagen började men under Wall·E fick den lite av ett frispel, så det var hög tid. Så långt efter att jag slutat för dagen så dök jag upp igen, när den fått vila i en timme efter kvällens sista föreställning.

Öppna lamphus, plocka fram alla verktyg och skydd, samt stänga av strömmen till likriktarna: 10 min. Att få "monteringsverktyget" att passa på kolven: 30 min. Två små skåror på plaströret som jag använder ska passa på två pinnar som sitter längst in på lampan. Men ville de passa? Inte då. Fick hämta upp en ännu äldre kolv vi har liggade i förrådet för att få ett annat platsrör. Därefter ta ut kolven ur det röret och flytta den till det andra röret som jag försökt med ett tag. Så en stund där så låg en helt oskyddad kolv på skrivbordet tillsammans med telefon, tangetbord och datormus. En... udda syn.

Men rör nummer två fungerade mycket bättre, och tio minuter senare så var rubbet fixat, spegeln putsad, allt iskruvat som sig bör och därefter så var det dags för premiärtändningen, vilket alltid blir lite nervöst. Men se där, det blev ljus och endast lite efterjustering av fokus behövdes. Provkörde film därefter och ja, färgerna blev bättre de med.

Men så var det affären med den vandrande drivremmen. Efter tekniskt konsultation så drog jag fram reservremmen som jag har haft liggande i två år. Den nya, hel och ren, låg i en plastpåse. Den gamla, lätt sliten men inte speciellt oljig, satt i maskinen som rullat mycket. Väldigt mycket eftersom den är lika gammal som maskinen, alltså 12 år.

Det blev lite Déjà Vu... för ville den komma loss? Nej, den ville fortsätta rulla ett tag, och det tog några minuter av rullande för att få av den från motoraxeln. Sen är det rena pusslet för att få ut den från projektorhuset även när den är lös. Ernemann 15 är väldigt kompakta maskiner, med väldigt lite utrymme att stoppa reservdelarna i helt enkelt. Men det gick mycket lättare att få på den nya remmen, och i ett slag blev maskinen mycket tystare också. En trevlig bonus.

Men det bästa är ändå att man inte behöver bry sig om hur man placerar remmen, eftersom motorn driver bländaren direkt som i sin tur driver resten av maskineriet som malteserkors och in och utmatning av film från projektorn. Så man behöver aldrig bry sig om att eventuellt få bländardragning när man byter remmar. Underbar konstruktion!

Men du milde vad man blev smutsig av remmen. Krävde ett par sessioner med tvål och vatten innan man kunde riva biljetter igen.

Inga kommentarer: