Pressarna går varma...

Det här är stort. Inte minst av att komma till bion igår för att köra sista visningen av The Day The Earth Stood Still och mötas av stället redan halvt rivet som synes på bilderna från gårdagens post.

Pressen har inte legat på latsidan. Först kom en insändare Allehanda (den lokala tidningen) som lästes av Sydsvenskan, som i sin tur lästes av Allehanda och blev en ny artikel. Och det slutar inte där. Nej, Skånskan läser också andra tidningar och resultatet är ytterligare en artikel.

Ursäkta röran, vi bygger om!

Lätt antiklimax

Idag är det dagen O. Som i ombyggnad.

Så hur går det? Jo, hantverkarna var här i morse kl. 07:00. Men det var inte ritningen...

Man tar sig för pannan.

Årets första haveri

Sådärja... sex dagar in på det nya året och vad händer? Jo, en korkskiva väljer att ge upp och delar på sig under matinén.

Nu sitter den där för att skapa friktion så att filmhjulen inte snurrar för fort. Så den funktionen får återskapas genom att hålla emot med handen de första sekunderna när projektorn startar. Annars ska det rulla på.

Men jag blir inte kvitt känslan av att precis allt håller på att gå sönder överallt, bara man tittar nära nog...

Sedda biofilmer 2008

Dags för årets sammanställning av filmer sedda där de hör hemma, på bio. I år på en väldigt traditionell samling ställen: Grand, Trelleborg; Royal och Spegeln, Malmö; Imperial, Falkoner och Tycho Brahe planetariet, Köpenhamn. Nästa år hoppas jag kunna lägga till mer exotiska ställen som Göteborg och Alingsås...

1. Förtrollad


2. American Gangster


3. I Am Legend


4. Cloverfield - Årets aktivaste LFE-kanal?


5. National Treasure - Hemligheternas bok


6. Sweeney Todd: Demon Barber of Fleet Street - Inte en gång, utan två gånger!


7. Morgan Pålsson - Världsreporter


8. I 11:e timmen


9. Jumper


10. Rambo


11. Doctor Zhivago - Årets biohändelse! 70mm, kaffe i pausen etc.


12. 10.000 BC


13. Meet the Spartans - Ja, jag tog mig tid att se filmen, och den var inte alls så überkass som alla säger, dock låååångt ifrån ett mästerverk, ens i komedigenren


14. Spiderwick


15. 2001: A Space Odyssey - mer 70mm!


16. Baraka - Årets 70mm-film!


17. Titanic - Årtiondets mest emotsedda filmhändelse... Titanic på 70mm


18. Flyga drake


19. Blade Runner - The Final Cut - Årets 2K-film


20. Indiana Jones och kristalldödskallens rike


21. 21


22. Iron Man


23. The Happening


24. Sex and the City - Tillsammans med en som inte gillar "Chick Flicks"... hehe


25. Berättelsen om Narnia: Prins Caspian - En av årets besvikelser


26. What Happens in Vegas


27. Mamma Mia! - Årets musikal!


28. The Dark Knight


29. Wall·E - Årets FILM!


30. Arn - Riket vid vägens slut


31. Barnhemmet (El Orfanato)


32. Rejsen til Saturn - Animerat, på danska och i Danmarks bästa biosalong Imperial, Köpenhamn. Premiären kl. 12:00 - Årets komediupplevelse!


33. Eagle Eye


34. Rallybrudar - Årets mest intetsägande film


35. Hellboy: The Golden Army


36. Blue Planet - IMAX


37. Everest - IMAX


38. Mysteries of Egypt - IMAX


39. Grand Canyon - IMAX


40. Tropic Thunder


41. Max Payne


42. Låt den rätte komma in


43. Die Welle - Årets klassiker "in the making"


44. Quantum of Solace


45. Vi hade i alla fall tur med vädret - igen!


46. Twilight


47. The Day The Earth Stood Still


48. U23D - Årets andra 2K film... den här gången i 3D


49. Australia - Årets näst bästa film

Ännu mera trycksvärta (men kul sådan)

Från Sydsvenskans söndagsupplaga 2008-12-28.


Eller läs onlineversionen.

Min föreståndare tackade även för uppmärksamheten att han blev omnämnd. Det är nämligen bara jag och han som är certifierade maskinister här i staden (och endast jag som är aktiv).

Nu väntar vi bara på att alla håller vad de lovar så att det börjar den 7/1 som det är sagt.

För andra artiklar som bion varit med i så är det bara att klicka på etiketten "tidningsartikel" nedan för hela listan.

Replik på insändare

Det dök upp en insändare i lokaltidningen som klagade på att vi inte visat Maria Larssons eviga ögonblick i Trelleborg, trots att regissören Jan Troell bor i kommunen. "Respektlöst" kallar man det.

Saken är den att vi har försökt hela hösten att få tag på en kopia att visa, men något som inte framgår i svaret av vår filmsättare är hur SF Bio styrt och delvis förhindrat en tidigare visning av filmen. Den kopia vi ska visa i januari kommer från Göteborg, där den visas till och med torsdagen. Och vi ska visa den på fredag – dagen efter. Inte ens där den visats i fyra månader från premiären kan man släppa den ifrån sig en dag tidigare för smidigare transport.

Spegeln i Malmö som annars visar allt av den här typen av filmer fick inte Maria Larsson förren nio dagar efter Filmstaden. Jag har även hört att Jan Troell själv varit och bråkat med SF om kopiorna, uppenbarligen utan resultat. Och när vi nu fick möjlighet att visa filmen så var hela december fullbokad med andra filmer. Typiskt.

Jag läser i kommentarerna att det tas som argument att om en film visats i Skurup, Ystad och Kristianstad så är det en garant för att den skulle kunna visats i Trelleborg. Tvyärr är det inte så lätt, vilket icke insatta i branschen lätt missar. Av 35mm film görs en begränsad upplaga kopior, i Maria Larssons fall tror jag att det ligger på ca 13-15 kopior (kan ha fel). Mer än så är det dock inte. Förutom de största städerna går kopiorna i första hand till städer där tidigare filmer av samma typ går bäst. Ystad och Kristianstad har bättre publiksiffror överlag och därför kan de också få filmerna tidigare.

Ett annat alternativ hade varit att betala för att få en ny kopia hit, en kostnad som omedelbart måste spelas in på besöken, vilket i vårt fall skulle betyda ungefär 1590 betalande besökare till ordinarie pris. Och det är efter att filmhyra, SFI-avgift och momsen är betald, men utan att vare sig personal och lokalhyra får ett öre. Och så många besökare hade Maria Larsson aldrig fått, inte ens om den varit premiärfilm. Tvyärr.

I kommentarerna till insändaren framgår också tydligt att man tycker att vår programsättning är för pengafixerad och bara satsar på de "säkra korten". Tvyärr är det så eftersom det knappt går runt i övrigt. Utan de säkra korten blir det inga filmer alls. De smalare filmerna som en del efterfrågar går i jämförelse inte alls bra, trots att alla tror att de skulle göra det. Det är inte ens ett år sedan det senast var rejält nattsvart, och det var heller inte första gången bion var direkt hotad av för hög hyra/lågt besökarantal. Hyran ligger kvar på samma höga nivå, men besökarna är lite fler nu. Men kommer en ny svacka så är det kört. Igen.

Vi hade säkert kunnat göra något bra av Maria Larsson om vi fått filmen tidigare, eller någon annan bra smal film för den delen. Men när det på två veckor kommer totalt 43 besökare på Låt den rätte komma in och 1801 på Quantum of Solace talar det sitt tydliga språk. Den smalare filmen ska få plats, och vi kommer absolut inte ge upp och sluta visa den. Men så länge vi har en salong måste vi prioritera, och det är därför som vi så desperat behöver salong 2 nu. Vår Studio Grand-satsning ska få nystart i salong 2 när den blir klar nån gång nu till våren, och andra koncept som dag/senior/bebis-bio kan vi också börja prova.

Personligen gillar jag att köra även de udda filmerna som är bra, men bara drar 2-10 besök per föreställning. Men ekonomiskt är det en katastrof.

Nu snöar det i helvetet...

Det dök upp en oväntad överraskning i programsättningen för vecka 1 nästa år. Det står två salonger på Trelleborg. Den här så in i bomben försenade och nästan mytomspunna ombyggnaden verkar alltså vara på gång. Det har varit så många turer och så tyst i omgångar så att det i det längsta verkat helt hopplöst.

Och så kom programlistan för 2:e januari och framåt. Med ett högst oväntat livstecken, även om raderna nu inte räckte till för "ettan" utan filmerna bara spiller över på "tvåan" tillsvidare.

Men idag kom nästa lilla chock. Det finns ett datum för det också! 7:e Januari startar det.

Den som lever får se...

Underhållande underhåll

Av allt underhåll på projektorerna så tycker jag faktiskt mest om att putsa och feja med filmbanan. Vet inte varför men det ligger nog lite i naturen, det är ju rena rama byggsatsen att få ihop det igen. Dessutom är det i ärlighetens namn ett område jag är självlärd på, det var bara att prova sig fram med attityden "hur svårt kan det vara?". Inte speciellt svårt visade det sig ju...


Dessutom händer det ju så sällan, men ibland måste man ta sig en titt. Speciellt när man upptäcker att vissa kopior får problem med bildstilleståndet och hoppar okontrollerat. Vilket i sin tur beror på slitna spännband och/eller för lågt tryck i filmbanan. Och när det händer tar jag mig en titt. I det här fallet var projektor 2 ok, även om spännbanden var lätt slitna nederst. Så det blev en grundlig rengöring och finjustering av glasblocken istället.


Däremot så var innersta skenan i filmbanan rejält sliten som synes här. Måste nog kontakta tekniker och höra mig för hur det här ska hanteras. Ytskiktet är helt bortslipat på flera ställen (notera mönstret efter perforeringen på filmen).


Och slutligen finliret med att justera tillbaka glasblocken på rätt ställe. De innersta blocken sitter löst och har en fjäder på baksidan som trycker filmen mot de fasta blocken ytterst. För tätt och man sliter på filmen och för löst så styr man inte upp filmen ordentligt.

Här fungerar en bit av starten på Nordisk Film-logotypen från Twilight som guide som man kan testa på (och de får skylla sig själva om de lämnar kvar just den biten av sladden som har synk-pipet - jag tycker inte det är speciellt chickt att varje föreställning startar med ett ljudligt 1 kHz-pip).

All work and no play...

För det mesta känns det som om allt jag gör är att jobba. Och no shit, tittar man på vad jag spenderar tiden med så rör nästan allt något som har med film och bio att göra.

Antingen sitter jag hemma och skyfflar pressmaterial hit och dit, eller programmerar och underhåller databaser med statistik och programsättningar, eller fjärransluter och lägger in sagda program i kassasystemet. Hemsidan och trailerdvd:n tar också sin beskärda tid, även om jag numera håller underhållet av de båda på ett minimum i väntan på att få igång ett bättre och databasdrivet publiceringsverktyg (som jag givetvis utvecklar själv). Påminn mig inte om hur många lösenord jag har i huvudet till alla möjliga hörn och vrår i systemen, routers, datorer admin/user etc...

Och eftersom jag inte har något annat jobb så får ju alltid jag rycka ut och öppna för hantverkare och tekniker när inte föreståndaren skulle vara i närheten. Som idag, när elektrikern dök upp för att kolla varför elen på scenen beter sig märkligt.

Och där var man ju fast. Tills jag kunde trycka in en liten paus för "lunch" strax innan jag skulle tillbaka för att köra kvällens program. Och därefter skulle vi vara två stycken att bära ner en jävla massa sittkuddar till utrymmen under scenen. Eftersom scenen är hyrd över nyår och en bit in i februari så måste alla biostolar som levererades i somras flyttas. Och återigen, gissa vem som får göra jobbet?

Det har snackats om att jag skulle få hjälp, men av den såg man fan inte röken. Imorgon kväll efter filmerna ska vi visst vara tre stycken, men jag tror det inte förrän de andra två dyker upp. Så enkelt är det.

Men man får sina belöningar ibland. Som idag när jag kunde köra delar av ABBAs Super Trouper album på referensvolym 7,0 via non-sync som ren underhållning när man slet som ett djur med dessa kuddar bakom scenen. Ja, det var livat även om man var ensam på bygget...

Och mer belöning kommer nästa vecka, eftersom jag är den enda från bion som har möjlighet att gå på studiebesök på Skånes enda digitala 3D-bio. Take that latmaskar!

Nu har man sett allt...

Minns att någon kommenterade ett inlägg på min blogg i somras, om att denne hittat häftklamrar i en startsladd. Nu har jag själv sett detta... ofog, med egna ögon.



Men herrejösses liksom...

Är det så dags att komma nu?

18:45 skulle Twilight starta ikväll. 18:15 hade fortfarande ingen kopia dykt upp. Ingen visste var filmen var någonstans, och dessutom så hade filmlagret strulat och glömt bort att vi skulle visa filmen från och med idag, så den hade gått i ilfart med tåg och bud.

Men som sagt, mindre än en halvtimme kvar och ännu ingen kopia. Tills vi får ett samtal från ett av två ombud som kan ta emot filmer för biografens räkning när ingen är där. Och där hade den stått sedan 16:30...

18:25 var kopian på plats i maskinrummet. Eftersom det inte var tid för något annat än att kasta upp akterna på spolbordet så valde jag att köra akt 1 och 2 individuellt och dra ihop akt 3, 4, 5, 6 och 7 på ett stort hjul. Om man haft tillgång till uppgiften om akternas längd så hade jag nog gjort lite annorlunda. För det visade sig att jag lyckades trycka upp 1 timme, 30 minuter film på ett hjul som bara rymmer 1 timme och 20 minuter.

Dessutom var det bara att tuta och köra eftersom vi redan var fem minuter sena (skriver vi eftersom jag egentligen inte skulle kört Twilight så vi var faktiskt två maskinister tack och lov), vi väntade helt enkelt med att starta reklamen till exakt utsatt tid för att köpa ett par minuter extra, och dessutom fick jag förvarna publiken på att kopian kommit sent och kanske heller inte skulle hinna bli klar helt för en pausfri visning.

Men som sagt, rekorduppspolningen löste det lilla dilemmat. Och sedan var det bara att baxa tillbaka hela hjulet till spolbordet efteråt och stycka upp filmen i det mera lätthanterliga systemet med 2, 1 och 4 akter på varje hjul istället.

All good things...

...must come to and end.

Visst är det så. Men så tråkigt det är att bli av med Mamma Mia!. Vi har kört den i 21 veckor sedan förhandsvisningen den 4/7. Totalt blev det 92 föreställningar. Jag har personligen kört den minst 85 gånger själv, med sing-along i maskinrummet till Money, Money, Money och Dancing Queen och några till. Totalt drog filmen 9664 besökare på dessa 92 föreställningar. Vilket är sanslöst bra siffror, då snittet per film ligger mycket, mycket lägre än så. Titanic stannade för tio år sedan på 5910 besök.

Så vi tog tillfället i akt och gjorde den sista visningen till något lite extra, vi bjöd på tio fribiljetter bland de som ville se filmen, så här en dag efter att dvd:n släpptes. Och ser man på, 43 stycken dök upp, hur roligt som helst. Mindre roligt var att presentera föreställningen, den här gången utan mikrofon...

Bjuder avslutningsvis på en stämningsbild, projektor 1 visar akt 3, just här är det Dancing Queen som passerar.



Thank you for the Music...

Hoppsan!

Förra fredagen skulle jag snabbt inspektera innehållet i filmlådan till Låt den rätte komma in och trodde att jag hakat på låset till luckan innan jag lyfte lådan. Not so...

Så där stod man helt plötsligt med en hel filmkopia på mattan. Tack och lov var alla akter spolade ganska hårt och ingen tejp gick upp så ingen film rullades ut från akterna. Så det var bara att plocka upp och torka av filmen akt för akt på utsidan.

Men inte innan jag fick anvädning av min nya mobiltelefon, för första gången någonsin så har jag en så pass modern sak som även har kamera i sig (Samsung Omnia ifall någon frågar). Lysade att kunna dokumentera när man klantar sig eller ser något på stan, utan att behöva ta med min stora Canon-kamera.

ARF 2008 - Dag 4

Ugh... 3 timmar sömn. Zombie var ordet.

Fighter var filmen. Som kom från Scala i Ystad på två stora hjul. Pratade ihop mig med maskinisten där kvällen innan om hur filmen skulle transporteras. Och smidigast var helt enkelt att skicka Scalas egna filmhjul med filmen orörd på. För jag bara spolade om hjulen till två av våra egna hjul och satte på märken för automatiken (var definitivt inte på humör eller nivå av "närvarande" för att köra manuellt).

Efter de två föreställningarna så var det bara att spola tillbaka filmen på Scalas hjul och ta av blänkmärkena. Klar på en femöring och kopian gick tillbaka till Ystad strax efteråt. Dagens talare på seminariet var bl.a. Armand Krajnc.

Hem igen och äntligen så skulle jag få vila ut... trodde jag ja. Inte för att jag skulle jobba men telefonen gick liksom varm. Först ut var en försäljare som klantat sig så jag fick rätta till felet på distans genom att fjärransluta till datorn på bion och fixa problemet. Sen så havererar filmstart av Quantum of Solace... men det kan vi ta en annan gång. Nu vill jag sova...

ARF 2008 - Dag 1,2 och 3

Är mitt uppe i årets upplaga av ARF, de Antirasistiska Filmdagarna. Var på håret att det inte blev något i år. Kommunen sa nämligen nej till bidrag och förbjöd mer eller mindre sina anställda att arbeta med ARF. Så det blev diverse studieförbund med ABF i spetsen som drog sent om sider igång projketet ändå.

Och nu så står jag här, för fjärde året i rad och kör film för skolungdomar i en hel veckas tid. Nytt för i år är att jag igår körde dokumentären Unge Freud i Gaza på ett för mig så udda format som DVCAM med lånad DV-spelare från Folkets Bio i Malmö. Ny liten upplevelse att trycka in en DV-kassett och trycka play. Bild via S-video och ljudet i traditionell vänster/höger stereo via non-sync 2 ingången fungerade fint. Dessutom så kom filmens regissör PeÅ Holmquist för seminariet och jag passade på att lyssna på detta efter filmen. Väldigt intressant att höra honom berätta om situationen i Gaza. Skrämmande och lärorikt.

Måndagen bjöd på något så trevligt som en förhandsvisning av Die Welle (35mm), som endast kommer gå upp i åtta kopior den 5/12. Synd bara att ena gruppen elever var så jäkla bråkig att lärarna avbröt seminariet efteråt. Men filmen var verkligen suverän, rekommenderar att ni springer och ser den när den har premiär (om ni nu råkar få en kopia nära er det vill säga).

Även om jag sover för lite just under den här veckan, eftersom jag inte bara kör skolfilmerna, utan även resten av vårt program, så har man världens bästa jobb när man kan ha en dejt med en så bra film. Det var jag, Die Welle, en tom salong, sen kväll och 18 dagar till den officiella premiären. Underbart. Och filmen är som sagt en blivande klassiker i ämnet.

Idag sitter jag här och kör från dvd-film (som vanligt höll jag på att säga), Flyga drake är det som visas. Till seminariet har man tre afghanska ungdomar som flytt hemlandet och nu är bosatta i Sverige. Ikväll blir det den traditionella öppna visningen för allmännheten också, Mexikanska La Zona ska jag köra från dvd. Under tiden hämtar samordnaren en 35mm kopia av Fighter från Ystad som jag ska köra tidigt imorgon. Och lunch har jag ännu inte hunnit äta... full rulle med andra ord.

Bond blir Disney-film...

...eller ja, Bond byter distribution från Sony Pictures till just Walt Disney Studios Motion Pictures (före detta Buena Vista).

Det blir i alla fall så med nästa film, eftersom Sony Pictures svenska avdelning idag meddelar att de lägger ner 31 december i år. Från och med 1 januari 2009 är det alltså Walt Disney Studios som har hand om all distribution av nuvarande Sony-filmer. Orsaken anges till ekonomiska problem, dvs. uteblivna succéer och att Quantum of Solace uppenbarligen gått för dåligt eller kom för sent för att rädda situationen.

Återstår att se hur väl det går för Walt Disney då, med nytillskott som Änglar och Demoner och Terminator 4.

Själv är man i halvt chocktillstånd. Först gick Columbia/Tri-Star upp i Sony Pictures för ett par år sedan och nu lämnar man helt över till Walt Disney. Frågan är om det blir mer av det här i framtiden. Men det får som sagt tiden utvisa.

Fullt hus - var god återköp!

Vi hade en hyrd företagsvisning av Quantum of Solace förra veckan. 201 biljetter köpta på ett bräde, d.v.s. full salong. Gissa vad? Det blev fel på biljetterna, tid av föreställning samt att biljetterna skulle vara indikerade med fri sittning.

Så det blev att göra återköp på samtliga biljetter, och skriva ut nya. Att göra återköp går när man matat in biljettnumret, vilket är en serie på 14 siffror. Varje biljett måste återköpas individuellt. Ja, ni kan själv räkna ut resten.


Foto: Martin A.

Det tog bara ungefär en och en halv timme, men det gick. Och så sparade jag återköpskvittona för bilden ovan. Först när alla biljetter ligger på rad fattar man hur stor salongen egentligen är. 201 personer är faktiskt ingen liten samling inte.

Och det är givetvis extra roligt att visa film för så många samtidigt.

Presentera mera

I dagarna sju har jag lånat vår scenmästares privata system för trådlösa mikrofoner. Lånat eftersom biograf/scenens egen utrustning är kass, halva mixerbordet fungerar inte och mottagarenheten för ställets egen trådlösa mikrofon var också helt ur funktion. Något som vi upptäckte dagen innan premiären av Quantum of Solace.

Men med scenmästarens hjälp så har vi alltså ändå kunnat prova ett nytt koncept för den här biografen; att presentera filmen. Detta från ett direkt tips från Sony Pictures som kräver övervakning av James Bond-publiken med jämna mellanrum medelst mörkerkikare för att förhindra piratkopiering.

Dock har jag valt att helt koncentrera presentationen till att hälsa välkommen, tipsa om att papperskorgarna inte är farliga och bits inte, kort beskriva för förstagångsbesökare var de hittar toaletterna, samt påminna om att inte glömma slå på mobiltelefonerna... efter filmen. Och sist av allt önska en riktigt trevlig biokväll.

Problemet är att jag avskyr att höra min egen röst på inspelningar. Det är illa nog att jag redan servar vår telefonbokning på denna fronten. Att presentera Quantum of Solace var dessutom min idé så jag fick ju göra detta hela veckan själv. Även de föreställningar som jag inte körde. Nervöst var bara förnamnet.

Men ibland flyter allt perfekt. Gårdagen bjöd dessutom på ett litet klassiskt problem, nämligen att någon bland besökarna parkerat sin bil fel på gatan utanför så att en utfart för boende i fastigheten blockerats. Tack och lov så hade jag ju för en gångs skull en mikrofon i närheten. Så det var bara att fråga efter vederbörande direkt. Och därefter gick resten av presenationen som på räls.

Men idag packar jag alltså ner mikrofoner och mottagarenheter igen. För den här gången i alla fall.

Ännu en mardrömsvecka är över...

Jag har haft en liten tradition att sammanfatta de korta skolloven. Så varför bryta en så fin tradition?

Vi summerar:

• 1 salong


• 1 projektorkolv utbytt


• 1 drivrem utbytt


• 1 misstag kategori oops (laddat halvbild på High School Musical... fy mig)


• 3 maskinister


• 7 filmer


• 10 filmkopior totalt i maskinrummet samtidigt


• 46 föreställningar


• 1686 besökare


• 4542 minuter visad film (vilket blir 6540480 bildrutor ifall någon undrar)

Slutligen, antal dagar som stället var rena rama dårhuset: 1. Och nu pratar vi enbart "bakom kulisserna", inte vad gäller besökare. Ni förstår, vissa tror att de kan komma undan med vad som helst. Men se, inte den här gången. Så nu är vi en färre medarbetare.