Ännu en lång dag till ända

Vad göra om man är uttråkad på bio? Döpa om filmer kanske? Just nu har jag kopior märkta med Alfonso den Busige, Kollopuckona, Bourne Again och Råttkäk.

Pinsamt värre

Ok. Helgen är över men mardrömsveckan har bara börjat. Låt oss summera:

1. Glömt en skyddslucka stängd i maskin 1. De första fem sekundrarna av trailern för Lilla spöket Laban - Spökdags syns inte.


2. Glömt byta bildfönster efter föreställning i bildformatet Normalbild. Inget märks eftersom Bee Movie-trailern är hard-matte. Lyckas trycka in fönstret blixsnabbt i rätt läge mellan trailern och huvudfilmen.


3. Glömt programmera om efter tidigare matiné som skulle börja i Dolby A så att även nästa gör det, även om det skulle vara Dolby SR. Publiken hör inget, om det inte vore för volymnivån som var lite låg inledningsvis.


4. Laddat halvbild (dvs. bildrutan låg inte rätt i fönstret). Korrigerades snabbt när filmen startade.


5. Och slutligen, ett clip-freeze fel i reklamblocket gjorde att filmen skulle startat för tidigt, alltså innan reklamen var färdig. För att förhindra detta tar jag över automationen och startar upp filmen manuellt. Men glömmer programmera om densamma så att mitt i 1408 blir det... svart och paus... Maskin 2 tog inte över som den skulle. Ooops.

Jag tror jag behöver semester.

Working nine to five... yeah right...

kl. 11:00, 12:00, 14:00, 16:30, 18:30, 21:00

Där har ni listan över de föreställningar jag skulle köra idag. Med andra ord rubbet. Gå ifrån för lunch? Paus? Nej. På sin höjd en kebabrulle som någon i kiosken/kassan får springa och hämta. Om de ens är kvar, för normalt sett försvinner de efter föreställningsstart likt kackerlacker när man tänder ljuset. Så långa perioder är jag själv kvar på bygget.

Mitt maskinrum har två projektorer som alltid måste samsas om en film, om längden överstiger 1h, 15 minuter, vilket de absolut flesta filmer gör. Även om systemet normalt sett är automatiserat så finns vissa avarter, och flera små irriterande detaljer som gör jobbet rätt jobbigt, om man samtidigt ska hålla koll på vem som eventuellt lämnar salongen för att gå på toa eller vill köpa mer godis i kiosken. Eller att folk kommer in från gatan eller att telefonen ringer. Dessutom är man ju även vaktmästare och släpper in/ut publiken, samt vid behov städar också.

Så, dryga 12 timmars arbetsdag under de här omständigheterna är mer än vad jag egentligen accepterar. Problemet är nämligen att det är så här varje gång det är skollov, och matinéerna tar över schemat likt blodsugare från Transylvanien. Alla andra med maskinistkompetens har något annat att göra. Kvar blir bara jag som kan ta tiderna. Även om jag egentligen också har något annat att göra. Strejka? Nej, inte när vi får två premiärfilmer som måste visas för att visa god vilja mot filmbolagen. Liten biograf som det är måste både kundkontakt och bolagskontakten vårdas.

Så det är inte så konstigt att jag var så trött så jag höll på att somna i maskinrummet. Och misstagen hopade sig. Glömde en skyddslucka stängd i maskin ett, glömde byta bildfönster efter en av filmerna och laddat halvbild. Och då var halva dagen kvar...

Dock inträffade två positiva saker. En annan maskinist kunde motvilligt ta kl. 14:00 så jag kunde åka iväg på släktmiddag. Detta dock efter påtryckningar. Och dessutom fick jag sällskap från 18:00 till stängningsdags. Det blev rätt roligt mellan filmladdningar, tillbakaspolningar och allt det andra. Dessutom bjöd han på tre burkar energidryck. Hjärnan vaknade verkligen till liv därefter. Vilket jag får tacka för.

Bra musik tål att upprepas

Bra filmmusik i all ära, men nu har samma låt förekommit i tre helt olika trailers på kort tid... Lyssna bara på Sicko, Bee Movie och Wall-E.

Den gemensamma nämnaren här är låten The Office av Michael Kamen från Brazil.

Jag vet inte vilken trailer som var först med att använda musiken, men Wall-E trailern använder den bäst i mitt tycke. Ännu bättre är det i den längre teaser som just nu visas framför den svenska versionen av Råttatouille där mycket mera av melodin används. Hela teasern känns centrerad kring användandet av stycket vilket skänker större genomslagskraft. I de övriga fallen känns det betydligt mera pålagt i efterhand.

Lycka är en matinéföreställning

Ta en kopia matinéfilm:



Lägg till ett enkelt körschema, så du vet vad du gör och när:



Lägg ihop och du får en lyckad matinéföreställning. Ok, första skiftet mellan akt 1 och 2 blev det ett litet glapp med svart bild på. Men resten satt som en smäck. I brist på bättre ord: Yay!

Tillägg efter söndagens matiné. Här gjorde jag tvärt om mellan akt 2 och 3, skiftade in lite för tidigt. Men resten gick bra. Det tar sig ju. Nu lär jag väl få besked på att Shrek ska visas hela höstlovet också så är min vecka gjord...

Vad har jag gett mig in på?

En halvtimme kvar till matinéstart. Magen håller på att vända in och ut på sig själv, inte enbart p.g.a. nervositet utan även lite för mycket koffein för någon timme sedan. Aj.

Ungarna dräller in genom ytterdörren, samtliga ska se Shrek den Tredje. Jag som trodde att nu när Råttatouille haft premiär att bara ett fåtal skulle vilja sett ett träsktroll. Illa. För mig alltså, som beslutat mig för att köra Shrek manuellt. Visst har jag övat mig lite under veckan, men just nu känns det otillräckligt.

Jag tror dock att det är dags för lite Yoda-visdom: Do or do not. There is no try.

Samt att det är dags att kolla projektorerna igen, för tredje gången...

Övning ger färdighet

Är rejält nervös inför helgens två föreställningar av Shrek den Tredje. Eftersom förra helgen skulle vara den sista så var kopian redan nerspolad i sin transportlåda på måndagen då beskedet kom om två visnngar till.

Då åkte den upp igen, fast nu sitter varje akt för sig på var sitt hjul. Utan tejp för automationen. Så lördag och söndag kl. 12:00 ska jag åter ge mig i kast med det ursprungliga sättet att köra film som finns. En helmanuell visning.

Endast guidad av de små prickarna man ser uppe i höger hörn av bilden så ska jag alltså få nästa maskin att ta över när föregående akt rullat klart, inte det lättaste när jag inte kört så här på fem, sex eller sju år, minns faktiskt inte när det var.

Så i två dagars tid har jag fått öva upp mig igen. Och jag tror det ska gå vägen nu, men nervöst är det i alla fall. Och så har jag bjudit in min lärling att skåda hur det gick till förr i tiden. Att göra bort mig is not an option...

Upphittat: chipsglasögon!

Igår vid stängningsdags stod en popcornbägare på marken utanför ytterdörren. För att hålla entréytan ren och städad tog vi in den och då upptäckte vi vad som fanns i den. Inte popcorn men potatischips. Och bland chipsen fanns till råga på allt ett par glasögon av märke Giorgio Armani...

Överraskningarnas tid är inte förbi.

Digitala inkörningsproblem

Sydsvenskan rapporterar om SF Bios problem med att visa digitala kopior av diverse Ingmar Bergman-filmer.

Jag tycker det är otroligt läckert att man "återanvänder" digitalprojektorerna som annars bara kör reklam till just spelfilm. Själv har jag redan viss erfarenhet (samt två långfilmer till) på min FullHD-projektor, och mer ska det bli. Om en månad drar Antirasistiska Filmdagar igång igen, och givetvis ställer jag upp och kör rubbet här i stan. Nytt för i år är ju att allt är just digitalt.

Tvärt om mot vad många tror är det absolut inte att bra trycka på en knapp, speciellt inte när man ska köra film från annan källa än reklamdatorn själv. Dels måste man koppla om bild och ljud först och eftersom inget externt inkopplat system är automatiserat är det femtioelva detaljer som ska samköras helt manuellt. Men samtidigt är det kul på nått speciellt banbrytande sätt, en maskinist från 1950-talet hade ju verkligen kliat sig i huvudet vid ansynen av dagens teknik.

Lurig telefon

Efter att i alla år haft en vanlig telefon i kassan på bion här nere i södra Skåne så sitter där nu en ny spännande sak kallad IP-telefon. Växeln finns på huvudkontoret i Stockholm.

Därför kan det bli rätt lustigt när man ringer ut och inte tänker på var växeln sitter samt glömmer bort det här med riktnummer... pinsamt.

Haveri!

Det händer ju ibland att saker och ting inte går som planerat. Eller vad sägs om det här:

Tio minuter efter utsatt föreställningsstart fick jag ett samtal från den som körde torsdagens första föreställning; "ett hjul har gått i sönder och dragit av filmen"... Det var bara att avsluta vad jag nu höll på med och ta mig ner till bion fortare än kvickt. Under tiden kunde maskinisten ladda om den andra projektorn och fortsätta föreställningen, samt förvarna publiken om att det skulle bli en paus mitt i, nästa filmhjul måste laddas på samma projektor.

Men nu hade jag ett gammalt extrahjul liggande, som egentligen suttit någon helt annanstans i projektorn, vilket syns på nästa bild, men det passade. Så vi hann reparera projektorn hjälpligt under tiden så det blev ingen paus i föreställningen, tack och lov.


Men filmen då, ja, 154 rutor har en grov grönrepa nästan längst ut till vänster i bilden, och jag fick klippa bort 14 rutor omkring den plats där filmen helt enkelt gått av. Det var inte läge att ta bort alla dessa skadade rutor, eftersom perforeringen och filmremsan som sådan är hel, samt att skadan sker under förtexterna med bara en voice-over på svart bild. Dessutom är ju 154 rutor bara 6,41 sekunder.

Nytt hjul beställdes inom 20 minuter från haveriet. Samt att alla liknande hjul måste ses över så det inte finns fler sådana bitar med sprickor som bara väntar på att haverera när man minst anar det.

Vad håller UIP på med?

Den frågan är verkligen befogad. För andra veckan i rad så har de totalt strulat till det och jag blir utan Shrek den Tredje i originalversion. Värre är det eftersom vår filmsättare rapporterade om tre av sina biografer som saknade filmer från UIP, samt föreståndaren för den bio där "min" kopia av Shrek fortfarande låg kvar kände till hela fem fall av uteblivna UIP-titlar...

Det är rejält illa ställt på UIP just nu.

Full på en söndagkväll... jajamen!

Jag tror att helgens BioToppen kan bli lite haltande, eller åtminstonde baserad på ofullständiga uppgifter. När jag försökte logga in ikväll och leverera mina siffror för dagen så möts man helt sonika av ett systemmeddelande som påpekar att databastransaktionsloggen är full. Nice! som Borat skulle säga.

Det lustliga är att det inte är första gången det händer. Så ett tips till Kontrollbyråns databasadministratör: När loggen börjar bli full, ta backup på fredagen, innan ni tar helg, så slipper den bli full över helgen när de flesta föreställningar rullar...

Jamen, va fan...?

Ungefär så som rubriken säger var mitt direkta svar på dagens lilla nyhet. Att Shrek den tredje i originalversion uteblev och helt sonika ersattes med den dubbade versionen. Nu har jag redan kört den svenska versionen i fem veckor och att fylla ut med orignalet var hett efterlängtat.

Men nej, torsdag eftermiddag så "fanns ingen kopia ledig". Jamen, i måndags var allt frid och fröjd och jag fick det bekräftat från två håll, så hemsida, skyltfönster, lokaltidningens kalendarium, bioguiden.se och telefonsvarare har fel uppgifter.

Vem som klantat sig bortom rim och reson vet jag inte. Bara att det är så fruktansvärt irriterande med det extremt korta varslet, samt så tråkigt att någon inte kan hålla koll på om kopian var ledig eller inte.

Hur var det kopplat här då?

Fick sätta upp en varningstext på kontrollenheten på min projektor 1 för en tid sedan. Detta eftersom den är smått märkligt kopplad så att ljudet matas ut direkt även om du inte skiftat in projektorn. Skulle jag alltså starta en film utan att köra reklam först t.ex. måste jag se till att tysta ljudet med mute först, annars hörs det klassiska lilla synkpipet strax innan bilden startar.

Detta har även en annan, lite mera irriterande bieffekt, att när jag startar projektorn utan film laddad, som t.ex. när jag ska byta bildformat, så skickas en ljudpuls på full modulation till processorn. Detta ter sig som ett kraftig knäpp i ljudet. Vilket med slutstegen förvandlas till en kraftig smäll. Och med mina nya slutsteg så är smällen nu så kraftig att den potentiellt kan förstöra högtalarna på sikt.

Men kopplingen är inte helt av ondo, utan när jag ska köra min testslinga Cat. No. 69 Dolby Test Tone (eller på svenska helt kort Dolby-ton) så behöver jag inte mer än ladda slingan och trycka på start. När jag ska köra tonen i projektor 2 måste jag ta ut säkringarna i lamphuset så jag inte tänder kolven, och därefter trycka på start och inskifte för att få ut ljud. Lite mera omständligt.

Månadens bild, oktober 2007

Bildäck
Canon EOS 350D, EF 17-40mm f/4,0L USM

Ombord på M/S Trelleborg, här under de sista minutrarna in till färjeläget i Neu Mukran. Det finns få saker som är så mysiga som när kavitationen får hela däcket att mullra härligt (yes, I'm a sucker för low frequency effects...)

Lärling + Vikariat

Under veckan som varit så har jag återigen fått gå tillbaka till mina egna "maskiniströtter" och försöka minnas hur det var när jag själv lärde mig köra film. Orsaken är att jag återigen har en lärlig i maskinrummet. Farhågor dök upp att vi kanske är för få aktiva som kör film regelbundet. Så en trevare lades ut till en som tidigare var intresserad och se, napp direkt. Allt jag säger är; welcome to the dark side my Padawan!

I övrigt så fick man ju hoppa in som biografföreståndare för ett par dagar när chefen var på semester. Minst sagt kul upplevelse att hålla i allt det praktiska för en hel biograf. Arbetsuppgifterna är mig dock inte främmande, eftersom jag under en tid fått göra flera små inhopp ditåt. Men det känns märkligt, eftersom jag kommer längre ifrån tekniken och mer åt det administrativa. Problemet är inte att jag ogillar det, snarare tvärt om. Nåväl, jag lär nog inte sluta köra film för det, och jag tar det just som en kortare exkursion som kan sätta de ordinarie uppgifterna i ny dager.