Ironi

I lådan till Bröllopsfotografen låg ett brev från filmens regissör Ulf Malmros där han påpekar det viktiga för oss maskinister att ta hand om filmkopian och se till att bästa möjliga bild och ljud når publiken. Vi är ju sista länken mellan skapare och publik.

Jahapp. Lustigt nog låg ett papper till med i lådan. En filmskaderapport. På den stod att skiftmärken ritats på filmen, men på "fel" sida av filmen. Ojsan. Åtgärd av maskinist var lämnat tomt sånär som på ett streck.


Men... det är ju märken gjorda av och med en filtpenna. Dessa går ju för bövelen att torka bort med en ren trasa.

Och sen, den som kört den här kopian förut måste vara blind. Normalt ska ju ett skiftmärke ligga inne på fyra bildrutor uppe i höger hörn. Nej, här blåser vi på mitt i bilden på hela sju, åtta, nio - vid ett tillfälle tretton rutor! Gånger tre! För inte nog med märkningen där man ska skifta maskin, märket tidigare i akten där nästa maskin ska starta föregicks i sin tur med ett "heads up" märke med streck på också si så där 8-9 rutor. Det blev alltså en hel del putsande på spolbordet.

Därtill så var aktskiftena repiga som fan. Blir nog att skriva en till filmskaderapport. Och så var det här med brevet från regissören... Han avslutar med att han litar på oss och lutar sig tillbaka med en Whiskey. Precis vad jag behöver efter att ha "restaurerat" den här misshandelsoffret.