Är det så dags att komma nu?

18:45 skulle Twilight starta ikväll. 18:15 hade fortfarande ingen kopia dykt upp. Ingen visste var filmen var någonstans, och dessutom så hade filmlagret strulat och glömt bort att vi skulle visa filmen från och med idag, så den hade gått i ilfart med tåg och bud.

Men som sagt, mindre än en halvtimme kvar och ännu ingen kopia. Tills vi får ett samtal från ett av två ombud som kan ta emot filmer för biografens räkning när ingen är där. Och där hade den stått sedan 16:30...

18:25 var kopian på plats i maskinrummet. Eftersom det inte var tid för något annat än att kasta upp akterna på spolbordet så valde jag att köra akt 1 och 2 individuellt och dra ihop akt 3, 4, 5, 6 och 7 på ett stort hjul. Om man haft tillgång till uppgiften om akternas längd så hade jag nog gjort lite annorlunda. För det visade sig att jag lyckades trycka upp 1 timme, 30 minuter film på ett hjul som bara rymmer 1 timme och 20 minuter.

Dessutom var det bara att tuta och köra eftersom vi redan var fem minuter sena (skriver vi eftersom jag egentligen inte skulle kört Twilight så vi var faktiskt två maskinister tack och lov), vi väntade helt enkelt med att starta reklamen till exakt utsatt tid för att köpa ett par minuter extra, och dessutom fick jag förvarna publiken på att kopian kommit sent och kanske heller inte skulle hinna bli klar helt för en pausfri visning.

Men som sagt, rekorduppspolningen löste det lilla dilemmat. Och sedan var det bara att baxa tillbaka hela hjulet till spolbordet efteråt och stycka upp filmen i det mera lätthanterliga systemet med 2, 1 och 4 akter på varje hjul istället.

All good things...

...must come to and end.

Visst är det så. Men så tråkigt det är att bli av med Mamma Mia!. Vi har kört den i 21 veckor sedan förhandsvisningen den 4/7. Totalt blev det 92 föreställningar. Jag har personligen kört den minst 85 gånger själv, med sing-along i maskinrummet till Money, Money, Money och Dancing Queen och några till. Totalt drog filmen 9664 besökare på dessa 92 föreställningar. Vilket är sanslöst bra siffror, då snittet per film ligger mycket, mycket lägre än så. Titanic stannade för tio år sedan på 5910 besök.

Så vi tog tillfället i akt och gjorde den sista visningen till något lite extra, vi bjöd på tio fribiljetter bland de som ville se filmen, så här en dag efter att dvd:n släpptes. Och ser man på, 43 stycken dök upp, hur roligt som helst. Mindre roligt var att presentera föreställningen, den här gången utan mikrofon...

Bjuder avslutningsvis på en stämningsbild, projektor 1 visar akt 3, just här är det Dancing Queen som passerar.



Thank you for the Music...

Hoppsan!

Förra fredagen skulle jag snabbt inspektera innehållet i filmlådan till Låt den rätte komma in och trodde att jag hakat på låset till luckan innan jag lyfte lådan. Not so...

Så där stod man helt plötsligt med en hel filmkopia på mattan. Tack och lov var alla akter spolade ganska hårt och ingen tejp gick upp så ingen film rullades ut från akterna. Så det var bara att plocka upp och torka av filmen akt för akt på utsidan.

Men inte innan jag fick anvädning av min nya mobiltelefon, för första gången någonsin så har jag en så pass modern sak som även har kamera i sig (Samsung Omnia ifall någon frågar). Lysade att kunna dokumentera när man klantar sig eller ser något på stan, utan att behöva ta med min stora Canon-kamera.

ARF 2008 - Dag 4

Ugh... 3 timmar sömn. Zombie var ordet.

Fighter var filmen. Som kom från Scala i Ystad på två stora hjul. Pratade ihop mig med maskinisten där kvällen innan om hur filmen skulle transporteras. Och smidigast var helt enkelt att skicka Scalas egna filmhjul med filmen orörd på. För jag bara spolade om hjulen till två av våra egna hjul och satte på märken för automatiken (var definitivt inte på humör eller nivå av "närvarande" för att köra manuellt).

Efter de två föreställningarna så var det bara att spola tillbaka filmen på Scalas hjul och ta av blänkmärkena. Klar på en femöring och kopian gick tillbaka till Ystad strax efteråt. Dagens talare på seminariet var bl.a. Armand Krajnc.

Hem igen och äntligen så skulle jag få vila ut... trodde jag ja. Inte för att jag skulle jobba men telefonen gick liksom varm. Först ut var en försäljare som klantat sig så jag fick rätta till felet på distans genom att fjärransluta till datorn på bion och fixa problemet. Sen så havererar filmstart av Quantum of Solace... men det kan vi ta en annan gång. Nu vill jag sova...

ARF 2008 - Dag 1,2 och 3

Är mitt uppe i årets upplaga av ARF, de Antirasistiska Filmdagarna. Var på håret att det inte blev något i år. Kommunen sa nämligen nej till bidrag och förbjöd mer eller mindre sina anställda att arbeta med ARF. Så det blev diverse studieförbund med ABF i spetsen som drog sent om sider igång projketet ändå.

Och nu så står jag här, för fjärde året i rad och kör film för skolungdomar i en hel veckas tid. Nytt för i år är att jag igår körde dokumentären Unge Freud i Gaza på ett för mig så udda format som DVCAM med lånad DV-spelare från Folkets Bio i Malmö. Ny liten upplevelse att trycka in en DV-kassett och trycka play. Bild via S-video och ljudet i traditionell vänster/höger stereo via non-sync 2 ingången fungerade fint. Dessutom så kom filmens regissör PeÅ Holmquist för seminariet och jag passade på att lyssna på detta efter filmen. Väldigt intressant att höra honom berätta om situationen i Gaza. Skrämmande och lärorikt.

Måndagen bjöd på något så trevligt som en förhandsvisning av Die Welle (35mm), som endast kommer gå upp i åtta kopior den 5/12. Synd bara att ena gruppen elever var så jäkla bråkig att lärarna avbröt seminariet efteråt. Men filmen var verkligen suverän, rekommenderar att ni springer och ser den när den har premiär (om ni nu råkar få en kopia nära er det vill säga).

Även om jag sover för lite just under den här veckan, eftersom jag inte bara kör skolfilmerna, utan även resten av vårt program, så har man världens bästa jobb när man kan ha en dejt med en så bra film. Det var jag, Die Welle, en tom salong, sen kväll och 18 dagar till den officiella premiären. Underbart. Och filmen är som sagt en blivande klassiker i ämnet.

Idag sitter jag här och kör från dvd-film (som vanligt höll jag på att säga), Flyga drake är det som visas. Till seminariet har man tre afghanska ungdomar som flytt hemlandet och nu är bosatta i Sverige. Ikväll blir det den traditionella öppna visningen för allmännheten också, Mexikanska La Zona ska jag köra från dvd. Under tiden hämtar samordnaren en 35mm kopia av Fighter från Ystad som jag ska köra tidigt imorgon. Och lunch har jag ännu inte hunnit äta... full rulle med andra ord.

Bond blir Disney-film...

...eller ja, Bond byter distribution från Sony Pictures till just Walt Disney Studios Motion Pictures (före detta Buena Vista).

Det blir i alla fall så med nästa film, eftersom Sony Pictures svenska avdelning idag meddelar att de lägger ner 31 december i år. Från och med 1 januari 2009 är det alltså Walt Disney Studios som har hand om all distribution av nuvarande Sony-filmer. Orsaken anges till ekonomiska problem, dvs. uteblivna succéer och att Quantum of Solace uppenbarligen gått för dåligt eller kom för sent för att rädda situationen.

Återstår att se hur väl det går för Walt Disney då, med nytillskott som Änglar och Demoner och Terminator 4.

Själv är man i halvt chocktillstånd. Först gick Columbia/Tri-Star upp i Sony Pictures för ett par år sedan och nu lämnar man helt över till Walt Disney. Frågan är om det blir mer av det här i framtiden. Men det får som sagt tiden utvisa.

Fullt hus - var god återköp!

Vi hade en hyrd företagsvisning av Quantum of Solace förra veckan. 201 biljetter köpta på ett bräde, d.v.s. full salong. Gissa vad? Det blev fel på biljetterna, tid av föreställning samt att biljetterna skulle vara indikerade med fri sittning.

Så det blev att göra återköp på samtliga biljetter, och skriva ut nya. Att göra återköp går när man matat in biljettnumret, vilket är en serie på 14 siffror. Varje biljett måste återköpas individuellt. Ja, ni kan själv räkna ut resten.


Foto: Martin A.

Det tog bara ungefär en och en halv timme, men det gick. Och så sparade jag återköpskvittona för bilden ovan. Först när alla biljetter ligger på rad fattar man hur stor salongen egentligen är. 201 personer är faktiskt ingen liten samling inte.

Och det är givetvis extra roligt att visa film för så många samtidigt.

Presentera mera

I dagarna sju har jag lånat vår scenmästares privata system för trådlösa mikrofoner. Lånat eftersom biograf/scenens egen utrustning är kass, halva mixerbordet fungerar inte och mottagarenheten för ställets egen trådlösa mikrofon var också helt ur funktion. Något som vi upptäckte dagen innan premiären av Quantum of Solace.

Men med scenmästarens hjälp så har vi alltså ändå kunnat prova ett nytt koncept för den här biografen; att presentera filmen. Detta från ett direkt tips från Sony Pictures som kräver övervakning av James Bond-publiken med jämna mellanrum medelst mörkerkikare för att förhindra piratkopiering.

Dock har jag valt att helt koncentrera presentationen till att hälsa välkommen, tipsa om att papperskorgarna inte är farliga och bits inte, kort beskriva för förstagångsbesökare var de hittar toaletterna, samt påminna om att inte glömma slå på mobiltelefonerna... efter filmen. Och sist av allt önska en riktigt trevlig biokväll.

Problemet är att jag avskyr att höra min egen röst på inspelningar. Det är illa nog att jag redan servar vår telefonbokning på denna fronten. Att presentera Quantum of Solace var dessutom min idé så jag fick ju göra detta hela veckan själv. Även de föreställningar som jag inte körde. Nervöst var bara förnamnet.

Men ibland flyter allt perfekt. Gårdagen bjöd dessutom på ett litet klassiskt problem, nämligen att någon bland besökarna parkerat sin bil fel på gatan utanför så att en utfart för boende i fastigheten blockerats. Tack och lov så hade jag ju för en gångs skull en mikrofon i närheten. Så det var bara att fråga efter vederbörande direkt. Och därefter gick resten av presenationen som på räls.

Men idag packar jag alltså ner mikrofoner och mottagarenheter igen. För den här gången i alla fall.

Ännu en mardrömsvecka är över...

Jag har haft en liten tradition att sammanfatta de korta skolloven. Så varför bryta en så fin tradition?

Vi summerar:

• 1 salong


• 1 projektorkolv utbytt


• 1 drivrem utbytt


• 1 misstag kategori oops (laddat halvbild på High School Musical... fy mig)


• 3 maskinister


• 7 filmer


• 10 filmkopior totalt i maskinrummet samtidigt


• 46 föreställningar


• 1686 besökare


• 4542 minuter visad film (vilket blir 6540480 bildrutor ifall någon undrar)

Slutligen, antal dagar som stället var rena rama dårhuset: 1. Och nu pratar vi enbart "bakom kulisserna", inte vad gäller besökare. Ni förstår, vissa tror att de kan komma undan med vad som helst. Men se, inte den här gången. Så nu är vi en färre medarbetare.