Är det så dags att komma nu?

18:45 skulle Twilight starta ikväll. 18:15 hade fortfarande ingen kopia dykt upp. Ingen visste var filmen var någonstans, och dessutom så hade filmlagret strulat och glömt bort att vi skulle visa filmen från och med idag, så den hade gått i ilfart med tåg och bud.

Men som sagt, mindre än en halvtimme kvar och ännu ingen kopia. Tills vi får ett samtal från ett av två ombud som kan ta emot filmer för biografens räkning när ingen är där. Och där hade den stått sedan 16:30...

18:25 var kopian på plats i maskinrummet. Eftersom det inte var tid för något annat än att kasta upp akterna på spolbordet så valde jag att köra akt 1 och 2 individuellt och dra ihop akt 3, 4, 5, 6 och 7 på ett stort hjul. Om man haft tillgång till uppgiften om akternas längd så hade jag nog gjort lite annorlunda. För det visade sig att jag lyckades trycka upp 1 timme, 30 minuter film på ett hjul som bara rymmer 1 timme och 20 minuter.

Dessutom var det bara att tuta och köra eftersom vi redan var fem minuter sena (skriver vi eftersom jag egentligen inte skulle kört Twilight så vi var faktiskt två maskinister tack och lov), vi väntade helt enkelt med att starta reklamen till exakt utsatt tid för att köpa ett par minuter extra, och dessutom fick jag förvarna publiken på att kopian kommit sent och kanske heller inte skulle hinna bli klar helt för en pausfri visning.

Men som sagt, rekorduppspolningen löste det lilla dilemmat. Och sedan var det bara att baxa tillbaka hela hjulet till spolbordet efteråt och stycka upp filmen i det mera lätthanterliga systemet med 2, 1 och 4 akter på varje hjul istället.