Ladda om

Scratch that... dag 2 på lovet och ny incident.

Eller vad sägs om att upptäcka att filmjäveln hoppat av en vals i spindeln efter start... bara att trycka sig in mellan två roterande tallrikar och "ladda om" spindeln. 

Jag tror jag behöver semester...

Dubbelexponering

Påsklovet har börjat, vilket betyder film in absurdum

Idag börjar det ju bra med felprogrammerad autostart på reklamen så att den startar mitt i filmen.

Så. Då blir det ett händelsefattigt lov som kommer nu då om den under skollov obligatoriska incidenten redan är avklarad? Trevligt!

Blåstrålefilm

Torsdagen som gick hade vi en premiär, första gången jag kört Blu ray film för publik.

Först veckan innan noterade jag att vi var dubbelbokade med digitalvisningar i båda salongerna samtidigt, vilket i mitt fall betyder dvd eftersom vi inte har någon mediaspelare (trots att jag tjatat tidigare, nåväl). Bestämmer mig för att jag kan ju lika gärna ta min egen BD-spelare till salong ett så slipper vi problemet med att skaffa en spelare till, i väntan på riktig digitalbio.

Dagen innan filmvisningen har jag spelaren i väskan och hämtar paket, vilket visar sig vara Big Boys Gone Bananas, och till råga på allt visar det sig vara en Blu Ray-skiva. Nämen! Det var inte väntat, och så lämpligt således.

Sagt och gjort. Provkör bitar från Bananas-dokumentären och valde också att passa på med en hel långfilm efteråt på kvällen. Det blev General Orders No. 9 (trailer här) som jag fått hem från USA, kanske en av de vackraste dokumentärerna någonsin gjorda. Helt i klass med Qatsi-trilogin och Baraka/Chronos. Helt enastående film, och ett oerhört engagerande soundtrack (Om ni tittat på trailern så är det vokala stycket som används "Mother and Child" av John Tavener, framförd av Tenebrae - jag gjorde min research och lyckades hitta rätt inspelning på kuppen! Används flitigt i filmen.) Som givetvis kördes per instruktion: LOUD. Vem vet, troligen första gången den filmen någonsin rullade på Svensk bio, har inte lyckats hitta info om den gått på någon festival, har inte ens hittat att den skulle visats i Europa - vilket iofs. inte är så konstigt eftersom ämnet är den Amerikanska södern och dess urbanisering.

Så, snabbspola till torsdagen. Visning som vanligt, lite irriterande att jag inte lyckades trolla bort startmärket, min spelare visar nämligen "Play BD-Rom" när man kör brända skivor, men den låg bara på i några sekunder. Däremot lyckades jag snyggare med avslut och upptändning efteråt, speciellt eftersom regissören var i salongen då. Givetvis duger inget mindre än perfektion, och det fick jag höra av en ljudtekniker som satt i salongen också. Sånt är kul.

Må säga att det är det bästa av två världar att köra från skiv-baserad spelare. Utmaningen att köra manuellt med ljus/ljud och högupplöst (i det här fallet iaf.) bild/ljud som reder sig själv efter man tryckt på play. Underbart kul. Restaurerar ju lite glädje i det här jobbet som på sista tiden bara består av ladda film/städa efter folk/ladda/städa/gå hem/återvända till jobb... etc...

Fantasin flödar... 2

Inte nog med förra omgångens lustiga affischsättning.

Strax därefter lyckades man med följande matchning.

Oh dear... My bad!

Why I love soundtracks

Hmmm... sånt kan vara roligt att pyssla med. Sagt och gjort, ska det göras ska det göras ordentligt. Pratar vi filmiskt ska det vara soundtrack. Jag har i nuläget 10582 låtar kategoriserade under Soundtracks i Winamp. Let's do this!

1. 1: "Togheter Forever", Conrad Pope - från filmen "Pavillion of Women" (2001).
2. 2: "Hands Full", Charlie Clouser - från "Saw II" (2006)
3. 3: "Protect Life", Eric Serra - från "The Fifth Element" (1997)
4. 4: "911, What's Your Emergency?", Cliff Martinez - från "The Lincoln Lawyer" (2011)
5. 5: "Fawkes the Phoenix", John Williams, från "Harry Potter and the Chamber of Secrets" (2002)
6. 6: "Corynorhinus", Hans Zimmer, från "Batman Begins" (2005)
7. 7: "RZA's Theme", The RZA, från "Ghost Dog - The Way of the Samurai" (1999)
8. 8: "Fate", Brian Tyler", från "Bankok Dangerous" (2008)

In one word... epic!

Aj

Inte kul att springa runt med tunga filmer samtidigt som man har en bruten tå...

Gissa filmerna...

Frågesport. Gissa filmerna utifrån slutsladdarna. Svar kanske kommer i en kommentar om ingen lyckas lista ut det innan.

1

 2

 3

 4

 5

 6

7

Fantasin flödar

...speciellt när det gäller filmaffischer ser jag. Så här såg det ut för ett tag sedan.

 Så... färgsprakande. Tre av fyra affischer äro monokroma med titeln i rött. Sen så blev det ny spelvecka och två nya filmer pockar på uppmärksamheten.

Det bidde två gubbar som glor på varandra. Så lustigt.


Och när vi ändå pratar affischer, är det någon annan som noterat likheten mellan det brittiska originalet för Järnladyn och Nobels testamente? No? Well...

Sportlovet i siffror

Nu är det ett par veckor efter sportlovet passerade, har ju glömt totalt att presentera lovet i siffror som vanligt... ojdå.

• 9 filmer
• 57 föreställningar (alla körda av undertecknad...)
• 1 liveföreställning från Metropolitan, New York (även den stod jag bakom fjärrkontrollen till satellitboxen)
• 24,81 besökare i snitt per föreställning
• 2 bildfönster som fastnade på vägen...
• 1 kopia som blev nr-repad halvägs. Opsie!

Lite lustigt med bildfönstret i tvåans maskin som vid starten av Alvin och gänget 3 en dag valde att fastna mellan CS och VF. Så det blev en väldigt märklig bild på duken vill jag lova. Bara att dra ut fjädern som drar bildfönstret och manuellt dra det rätt.

Och givetvis fastnade fönstret på efterföljande föreställning i ettan på likande sätt. Så det blev att lossa fjädern och vrida den rätt, verkar som den hamnat något snett och inte haft samma "kraft" när den drar. Därefter har den fungerat varje gång. Vilket iofs. inte säger mycket eftersom majoriteten av filmerna numera är i CS så där står ettans maskin kvar i CS och knappt gör annat än visar widescreen. Typ...

Värre var det med sista föreställningen av Prinsessan Lillifee 2 som inte ville som jag ville utan red på en vals på väg till stolpen, vilket jag ju givetvis inte upptäckte förrän efter halva filmen. Satan! Inte nog med det så stannade projektorn när jag snabbt petade rätt filmen igen eftersom klyvskyddet överreagerade. Suck! Det blev att provköra första akten igen innan den åkte ner i lådan för vidare transport och därefter skriva filmskaderapport. Ajaj...

Början till slutet?

Noterade redan förra våren en intressant sak, nämligen att bildskillnadsstrecken började försvinna från kopiorna. Först ut var Fast Five där alla bildrutor låg kloss intill varandra utan något svart streck mellan bilderna. Udda men det kom ett par kopior till med sådant.

Sen började startsladdarna också gå på upphällningen. Normalt ska där finnas nedräkning så det ska gå att köra kopian manuellt akt för akt. Men Stig-Helmer Story hade bara siffran tre och sedan drog akten igång. Inget mer över huvud taget. Som gjort för non-rewindvisning med andra ord.

För att inte tala om skiftmärkena som trillat bort för flera år sedan. Dessa små prickar som ju är ledmärket för manuella visningar är det verkligen si och så med. Nuförtiden ser man dem sällan.

Så därför var det intressant att få en film som Safe House, som kombinerar saker och ting genom att ha startsladdar, men inga bildskillnadsstreck, och ha skiftmärken bara på vissa akter. OCH till råga på allt ha de klassiska små runda ringarna till märkning, de så kallade "cigarett burns" som så vackert demonstreras i Fight Club. Normala europeiska kopior har normalt stora svarta "blobbar" till märkning.

Kul var det i alla fall.

Ännu roligare var DTS-mixen på filmen. Shit... årets mix? Mina öron betackar sig och vill gärna ha lite semester nu...

Dagens lilla bit nördighet.

Inte ofta man lägger märke till en sådan obskyr miss i filmer...

Men i 50/50 förekommer en scen där karaktären Adam blir störd av ett telefonsamtal på kontoret, problemet är bara det att han använder en modell av hörlurar som är extremt bra på att stänga ute ljud utifrån.

Nämligen samma modell som jag själv använder till datorn. AKG, DJ-klassade lurar. Så jag borde ju veta... typ.

Nuff' said.

Mango Open Movie

Jo, så att eh... Nu ska man vara med i eftertexterna på en film också. Blender Foundations fjärde "open movie" projekt, efter Elephant's Dream, Big Buck Bunny och Sintel.

Rent tekniskt är crediten för förhandssupport via förbokning av dvd-boxen. Så medfinansiär är man alltså. Release om ca 7 månader. Ska bli så kul.

Bilderna är från pressmaterialet till filmen, som än så länge går under kodnamn Mango. Till skillnad från tidigare filmer som varit heldigitala ska den här använda Blenders nya förmåga med camera-tracking och därmed blanda live action med CGI. Vilket är ett koncept jag filar på att fixa in i en vinjett för mina egna dukar när de blir digitala. Så det här ska bli intressant att följa.

Censurera censuren!

Det gäller att vara vaksam på spolbordet. Annars missar man sånt här...

BBFC, dvs. den Brittiska censuren, har märkning som är obligatorisk att visa framför filmerna på bio där. Men det här är Sverige, och vi har inte sådant. Lite störigt också att den är från 7 år här, jämfört med 15 där borta. Så det blev saxen och snipp.... snipp...  Väck med den. Trevligt med återanvända brittiska kopior som textas och gör repris på svenska biografer. Men ändå. Så nu startar 50/50 med Lionsgate-logon som sig bör.

Därtill kom två DTS-skivor med filmen. Trevligt. Men roligare hade det varit om filmkopian hade haft tidskod också! Analogljud således.

Slutligen så är det ju klassikern, repad kopia från start till slut via non-rewind. Jomenvisst. För helvete...

Minnet bra men kort

Precis innanför dörren till maskinrummet har jag ettans non-rewind. Efter insläpp till Mästerkatten med en bra drös biljetter rivna så skulle jag snabbt in om och sätta in ny rulle toapapper på en av toaletterna, så jag bara öppnar dörren och lägger hela högen av rivna biljetthalvor på understa tallriken, i tanke om att sen slänga dem på rätt ställe - vilket är pappersinsamlingslådan längre in i maskinrummet.

Jojo... det gick ju sådär att komma ihåg det.

Så döm om min förvåning när jag senare mot kvällen skulle dra av täcket från den tallriken där just Järnladyn ligger och vilar sig. Och effektiv som man är åker täcket av fort...*poff* hade man ett helt moln av biljetter som far omkring som snö i maskinrummet.

Ay Caramba!

Men roligt var det, ändå. Lite.

Moi, Cinematographer!

Ledig, ledig och ledig... nästan. Mindre störningsmoment i ett satellittest från London inför torsdagens visning av en pjäs som hos mig säkerligen kommer besökas av Spöket Laban och närmast sörjande. Nåväl.

Förutom bevistandet av generalrepetitionen av Here comes the Sun på Malmö Stadsteater Intiman så fick jag se ombyggda Royal från insidan. Och lyssna på den unika ljudanläggningen. Och... Provköra egna DCP:er. Skapade från min egen kamera. Lycka!

Det börjar med att man filmar lite. I mitt fall med en Canon EOS 5D Mk II kamera med olika objektiv. Allt filmas i 1080p (1.78:1) i IVTC-sync (dvs 23.976 fps). Detta läggs in i Sony Vegas och bearbetas i en specialprofil jag skapat för ändamålet att göra 2k CinemaScope-filer. Alltså output i 2048*858 pixlar.

Projekt "test2cs-b.veg" i Vegas Pro 11. Frame 7002 markerad.

Därefter var det lite tweaking och fixing och slutligen export till digitalt negativ. Det tog en halvtimme. Därefter konvertering till Jpeg2000-master filer. Det tog nästan fyra timmar(!). För 8 minuter film!!! Tänk då vad en hel jäkla långfilm tar i mastringtid...

Frame 7002 i det digitala negativet.

Ja, och slutligen mastra DCP-filer (som tog inte mer än 8 GB utrymme). Och mata in dem i en Dolby DSS200 server. Och ut på Sveriges Största Bioduk!

Frame 7002 på Royals duk i 2k!

Helt jävla underbart!

I paketet ingick även en vinjett för mina egna smalfilmsvisningar gjord exklusivt i Blender samt en special 2k-CS-version av min Requiem for 35mm video och alla fungerade ypperligt i 2k också. Jag är således väl förberedd för digitaltiden och ska fortsätta skapa eget material för digitalbio. Den saken är klar som korvspad!

Dagens citat: Hörselskadad much?

Gud vilket ljud där är...

Hört av äldre dam i kön till revyn som spelar i vår salong 1. Jag hade insläpp till salong 2 samtidigt och reklamen rullade för öppen dörr för tillfället. Vad säger man?

Pwnd, kanske... därför att 1) reklamen körde jag tystare än vanligt i fall jag inte skulle hinna upp till maskin i tid, eftersom första vinjetten på filmen är en högljudd liten sak. 2) Revyn du ska se tanten lilla spelar duktigt högre än så, faktiskt högre än standard volym på en film. Så det så...

Årets soundtrack! (2011)

Har ju glömt i all stress med annat att kora årets soundtrack, då för förra året.

Den titeln går oavkortat till Thomas Newmans fantastiska musikaliska sydstatsskildring i Niceville, eller The Help som den heter i original.

Just detta spår ska vara det sista i filmen, men tyvärr fick det stå tillbaka för en "vanlig" låt med sång. I mitt fall hade jag soundtracket långt innan jag sett filmen så därför tyckte jag att det skar sig med filmens slut. Det hade varit så underbart att höra detta på end credits i sin helhet.

Hur var det nu med bildformaten, Hollywood?

Kul med metafilm, alltså film om film eller filminspelningar. Men miljöskadad av jobbet som man är så ser man ju direkt när objektivet på projektorn i filmen är anamorfiskt men bilden på duken är vidfilm... Get it right movie makers!

Nåja, tror inte en kotte i premiärpubliken imorgon kommer se blundern. Bara vi branschfolk.

Filmmusik där den hör hemma

Elliot Goldenthals mästerliga orkestrering kommer verkligen till liv på en Dolby CP650 i format 75, med 10kW i salongen. På volym 10... *host* Kom ihåg att inte prova det hemma, lämna det till smågalna maskinister att prova sin teknik med.

Hittat en ny referenslåt nämligen. Adadgio and Transfiguration från Final Fantasy - The Spirits Within. Vilket till råga på allt är finalen i filmen. Och det drar på från finstämt till full orkan så det står härliga till. Givetvis med felfri återgivning. Splendid! Möjligen en aningens brummande bas, men det kan vara min Netbook som inte är helt top notch i ljudkretsarna. Ska gräva fram musiken på CD:n och prova igen.

Med det får man fira att man överlevt ännu en jul/nyårs-movie-madness som heter duga. Fy farao...

Amatörer

Från arkivet... Va? Tror ni man har tid att blogga om "nyheter", tsk tsk... :)

Vi har som en riktig biografteater en stor scen bakom duken också vilken hyrs ut då och då till olika teatersällskap av varierande nivå på engagemanget.

Som det här... snälla nån. 

Se där, det var väl lätt fixat?

Det lustiga var att just det här sättet att få upp repändar från golvet lärde jag mig av riksteatern som var på besök för rätt många år sedan nu.

Se där, man är inte bara maskinist utan även scentekniker ibland. Och på tal om det, då får man ibland också knyta upp tak. Tur man inte är dammallgergiker... eller vänta nu... Atjooo!