Typiskt

Årets biohändelse i Malmö. Och vad gör jag?

Försover mig och missar allt. Fy fan säger jag bara.

Uppdatering: 416 besökare ger vid handen att det blir ett kalas även nästa år. Trevligt, men det får mig inte att må bättre just nu tyvärr.

West Side Story på 70mm!

Ett biotips kanske?



Garanterat årets biohändelse på den svenska sidan om Öresund. 70mm på Royal i Malmö. Årets film är musikalen West Side Story (1961), i regi av Robert Wise. Denna moderna Romeo och Julia-historia belönad med 10 Oscars innehåller i mitt tycke den absolut bästa musikallåt skriven för en scenmusikal, och för filmen i en ännu bättre version; America. Bara det stycket lär göra hela dagen till en fantastisk sådan.

Eftersom dessa 70mm-filmhändelser i Malmö alltid har arrangeras i privat regi finns tyvärr alltid risken att årets upplaga blir det sista. Vilket jag personligen tycker är synd, för ni som inte sett 70mm vet sannerligen inte vad ni går miste om. Så rör på påkarna, glöm dvd och era Blu-ray där hemma, det kan inte bli mer HD än 70mm på sveriges största duk. Så det så!

Söndag 22/3, kl. 11:00. Jag har min biljett klar (rad 4 mitten, givetvis), har du?

Lördagen den 14:e - Dagen efter...

Jojo, alltid är det något med fredagen den 13:e. Igår hände inget av intresse egentligen, mer än att film och affischer för Friday the 13th dök upp. Givetvis var det endast stora affischer med och inga mindre stolpaffischer, så det fick bli en total ommöblering av skyltfönstret. Detta eftersom jag knappt har någon plats att sätta upp affischer för och hade räknat med att få en stolpaffisch.

Filmen i sig var ju ingen höjdare heller. Kopian kom direkt ifrån Malmö där den dragit rätt bra med besök fick jag höra. Själv körde jag den för två stycken...

Men så kom den beryktade lördagen den 14:e. Dagen efter. Och vad händer då?

Jo, min automatik bryter av en av programpinnarna, givetvis den viktigaste av dem alla. V3. Vilket gör att jag måste märka om programmeringen på alla kopior och/eller komma ihåg att stega fram ett nummer manuellt efter varje filmstart. Men GUD så praktiskt.

Lägg därtill att jag inte haft fungerande digitalreklam i tre veckor, två slutsteg som har problem med jordningen, en kass ljudläsare i projektor 2 sedan två år tillbaka, kolven i projektor 1 tänder otroligt dåligt - går mer eller mindre bara och väntar på en kolvexplosion i väntan på att ett nytt kretskort till likriktaren ska installeras... och teknikerna är ju som bekant fullt upptagna med att installera allt på nya filmstaden i Malmö.

Hur svårt kan det vara?

Är verkligen instruktionerna på bilden svårtydda, och krångliga?

Nä, skulle inte tro det.

Eftersom vi har en rullduk som är såpass tung så drar den efter ett par gånger kablarna ur väggfästena, det har hänt förr. Dessutom blir duken snedvriden om den inte får hänga precis rakt ner från takfästet.

Men varför, varför, varför är det så jävla svårt att göra just detta? Nästan vareviga gång någon har använt scenen, gamla rävar som nykomlingar så är det alltid samma jävla sak. Kablarna dragna rakt under duken. Och duken rakt ner på sladdarna.

Eftersom den förste maskinisten för dagen har ett ansvar att se till att duk och högtalare är på plats så ser jag det här väldigt ofta när scenen gästas av andra, och måste alltid korrigera det.

Så här ska det se ut:


Se där, hur svårt kan det vara?

Ursäkta röran, vi bygger om! - Panorama

Ett tag sedan senaste inlägget, och egentligen har inte mycket hänt. Ombyggnaden går långsamt framåt, Vi har nu ett stort och fint hål i en bärande vägg med stödpelare och ingjutna balkar etc. Kassan är ännu inte påbörjad, däremot har man nu påbörjat arbetet med att iordningställa väggarna runt om kassan.

Bjuder härmed på två panoraman, fotograferade förra söndagen. Först yttre foajén med vad som nu ska bli den nya kassan.



Och så den inre foajén, eller den del som nu ska bli foajé snart. Än så länge får man gå snitslad bana runt för att komma in i salongen.



Detta panorama markerar även en nyhet för mig. Det är inte bara ett panorama, utan även en HDR-bild. Totalt tre exponeringar per vinkel, 15-bilder för att täcka 360 grader. Allt som allt 45 bilder som med hälften automatik, hälften manuellt finjusterande skapade ett redigt 32-bit, 58 Megapixel-panorama. Hela tre program var involverade i skapandet av detta 332 MB monster...

Adblock+ Cinema Edition

För Firefox finns ju det suveräna tillägget Adblock Plus, som faktiskt ytterligare kan förfinas till att även redigera bort textreklam med Adblock plus Element hiding helper.

Men hur blir man av med bioreklam? Jo, klipp nätverkssladden.

I ärlighetens namn vet jag inte var felet ligger, men den troliga orsaken är att nätverkssladden är skadad eller i värsta fall just helt av. Just nu går det inte så lätt att leta upp var alla sladdar går när det är dammigt, ormbo av alla sladdar och belysningen är helskum på sina hörn.

Så igår när reklamserven inte kunde matas med nytt program så slog standardläget till, och jag har ingen reklam att visa tills vi hittat vad felet är. En del publik lär nog jubla, men det är ju ett visst intäktsbortfall för oss. Dessutom fungerar reklamen perfekt som en buffert tidsmässigt när filmerna inte startar på exakt utsatt tid, utan alltid drar över lite. Ofta räcker det med ett par minuter för att alla besökare ska hitta fram till sina platser.

Men ur ett körtekniskt perspektiv är det kul att köra utan reklam. Det är ju sannerligen inte varje dag kan får trycka på den lilla gröna knappen som startar projektor 1 direkt, istället för en lilla illandes röda som annars pulsar igång reklamdatorn.

Ursäkta röran, vi bygger om! - Stora ingrepp

Elen håller på att flyttas, som synes i dessa tre bilder. Sladd efter sladd får sig sig flyttad till det nya hålet i golvet och flera av dem dessutom genom det nya hålet i väggen in i maskinrummet. Det som återstår nu är typ bara den feta matningen till teaterscenen. Fet, eftersom det på scenen sitter säkringar i storleksordningen 70-75 A om jag inte minns helt fel.





Samtidigt så ryker snart en av de bärande väggarna där foajen ska leda in besökare till salong 1. Först fick extra stöttor sättas upp på båda sidor om väggen (annars hade vi haft lägenheter i markplan vid det här laget...).




Och därefter kan gammalt tegel lyftas ut till förmån för en stålbalk som monteras in och gjuts på plats.

Sorry GiFF...

...men ert program för 2009 förblev hos oss ouppackat.

Mitt i ombyggnaden så fanns ingen plats i foajén att lägga ut det, och istället så förpassades det till en avskiljd hörna i maskinrummet där det snabbt försvann i allt annat som tillfälligt måste lagras där. Men nu så kom buntarna fram i samband med att jag håller på att rensa ut saker som inte behöver vara kvar.

Du milde vilka drivor med filmaffischer som vi har kvar. Underbart arkivmaterial, men skrymmande sådant.

Mera håltagning

Det är mera håltagning på gång i maskinrummet, så jag fick packa in alla filmer i ett snyggt litet paket för att skydda dem mot dammet.



Men nu när jag tittar på bilden inser jag att jag glömde Lilla spöket Laban. Fan. Men jag går inte ner på bion 2:30 på natten för att ordna med det. Det blir mjuka trasor och tryckluft på burk som fixar den biffen i morgon istället...

Ursäkta röran, vi bygger om! - Två veckor senare...

Ja, då så. Efter två veckor av stillastående ombyggnad så kom saker och ting igång igen. Givetvis blev det då exakt samtidigt som det nu är sportlov här nere i södern. Så det är riktigt trångt om härligheten när det byggs och bankas och samtidigt väller kidsen in för diverse matinéer...


Först började golvet till nya kassan att byggas.


Reglar, isolering och spånskivor. Trevligt.


Men idag när man dök upp till jobbet för lite Lilla spöket Laban 3 så möttes man av den här synen. Tre hål i väggen i maskinrummet. Och damm från teglet överallt. Men inte hade vi fått någon förvarning om detta så mina filmkopior var liksom täckta av rött damm. Mindre trevligt.


Hålet där all el passerar är nu öppet, och snart så får de flytta på kablaget. Nytt hål för elen 1,5 meter åt sidan är redan ordnat. Där nere skymtar ventilationsanläggningen för in-luft till foajén. Den man besöker ibland flera gånger i veckan för att starta om skiten när den återigen har valt att stanna av någon helt outgrundlig anledning...


Och kassan har fått lite förberedande ledningar för vatten till läskmaskinen.

Poltergeist?

Igår fick jag samtal från bion, det visade sig att ungefär tio minuter innan sista matinén var slut så hade reklamen startat och fullständigt vänt upp och ner på automatiken. Lätt kaos var ordet. Vi hittade inget fel och enligt supporten så hade reklamen startat av att någon tryckt på "run script" på den lokala datorn i maskinrummet, inte någon puls som kommit utifrån från t.ex. automatiken eller fjärrpanelen.

Men det var bara det att maskinisten inte hade fingrat på datorn eller tangentbordet till densamma. Märkligt.

Idag kom ett nytt samtal. Nu hade något larm gått och tjöt öronen av dem där nere. Först trodde vi att det var brandlarmet, men det visade sig faktiskt vara det vanliga inbrottslarmet. Som gått trots att ingen hade slagit på det, två gånger dessutom. Det hade först börjat tjuta, sedan varit tyst i 30 sekunder och sedan hade det fortsatt igen, tills vi fått tyst på det långt om länge. Jävligt irriterande, och än märkligare.

Man kan inte annat än undra om det inte spökar där nere...

Imse vimse spindel...

Som jag nämnde i en kommentar till förra inlägget, så har vi inte en, utan tre "spindlar", centrumenheter eller brains (som de nu kallas på engelska).



Samtliga nu rengjorda ordentligt.

En bil kommer lastad med...

...lite akustikplattor:



samt en styck Kinoton ST-200, eller mer känd som non-rewind stolpe:



Spindeln ligger i tryggt förvar i maskinrummet...



...samt tallrikarna.



Installation om cirkus tre veckor.

Ursäkta röran, vi bygger om! - Dag 8

...eller kanske inte just dag åtta men någon ordning måste man ju ha bland inläggen här.

Det går framåt, om än lite trögt emellanåt. Nu har man i alla fall öppnat upp det som ska bli nya ingången till salong 1.


Nu fattas bara att flytta typ all ström till maskinrummet liiiite åt sidan så ska man nog kunna passera här också.

En liten detalj är ju att i och med att det är öppet på det här viset ut till foajén så läcker ju ljud igenom som ett såll. Så under filmen gäller det att vara lite tystare än vanligt, och samtidigt är det rätt underhållande att höra filmen ut i foajén. Av någon anledning går basen rakt ut i bygget, och har man dörrarna öppna till salongen så får man just en basresonans i kassan. Så det var rätt lustigt att sitta och slösurfa sent på kvällen tillammans med basgången från diverse kossor som dundrade loss på duken där inne i Australia.


Snart dags för dörren att prydas med något i stil med "Maskinrum - endast behörig personal".





Det märks att nödutgången inte besöks ofta, av någon...


Och slutligen så har man påbörjat arbetet med att fixa till området kring nya kassan. Alltid något.

Improvisation

Vad händer om man har två tre-timmarsfilmer (eller ja, de är egentligen 2:45 respektive 2:47 långa) med föreställningsstart tre timmar isär?

Jo, det kör i hop sig. Den här gången har jag inte orkat klaga på filmsättningen, men det är lite tråkigt i och med ombyggnaden att kunder får vänta i den just nu väldigt ogästvänliga foajén på insläppet. I onsdags så tog jag av sista hjulet av Australia från projektor 1 ungefär 45 sekunder innan jag skulle starta reklamen till Benjamin Buttons otroliga liv. Det blir ju så när reklamen äter upp en hel del av bufferten emellan filmerna.

Så i torsdags valde jag - eftersom vi var två maskinister just i överlappet mellan föreställningarna - att göra en improviserad "exit music". Jag lät helt enkelt Australia rulla klart med stängd ridå och stängt ljus, men ljudet på. Så de sista minuterna av eftertexterna kunde nästa filmpublik avlyssna i lugn och ro istället för att stå och vänta i en kall, betongdoftande låda. Och strax efter att jag skiftat ur maskinen manuellt, så startade jag reklamen till nästa föreställning.

Och för de som inte har det historiska perspektivet: Exit Music är musik som helt enkelt spelas efter det att man dragit ridån efter eftertexterna om filmen nu ens hade det. Musiken fanns oftast bara på de riktigt stora Road-Show-filmerna, som Oliver! och dylikt. Som namnet antyder var det musik att vandra ut från salongen till. I fallet Oliver! är låten faktiskt en instrumental version av musikalnumret Be back soon! från samma film.

Men jag har faktiskt haft moderna filmer som haft mer musik än text, den danska Bornholms Stemme. Och jag kan även komma ihåg en svensk film, vars namn nu undflyr mig. Nåja, seden är inte helt död. Om inte annat så får man improvisera fram den helt enkelt.

Ursäkta röran, vi bygger om! - Dag 7

Förrådsutrymmet är mera färdigt idag än det var igår. Trevligt.


Den forna entrén är nu helt igensatt.


Det är här, längst in i mörkret som nya ingången till salong 1 ska byggas. Historiskt är det eftersom teglet de river i här är faktiskt del av den gamla bakersta, välvda, salongsväggen. Till råga på allt är ju det en bärande vägg så att man måste...


...sätta in lite stödbalkar så småningom.

Ursäkta röran, vi bygger om! - Dag 6

Den här dagen markerade slutet för en era. Ända sedan Grand öppnade 1937 har samma portal i en vägg fungerat som in- och utgång, och fram till förra ombyggnaden 1996 så var det helt enkelt biografens huvudingång. Mot gatan fanns en passage in från trottoaren vilken ledde fram till dörren som i ovan bild nu är igensatt. Tanken svindlar på hur många miljoner besökare som gått igenom här genom alla dessa 72 år.




Eftersom den andra passagen in i foajén nu är enda in- och utgång så får vi "guida" besökarna rätt en tid framåt. Inom kort ska pilen på skylt nummer två ändra till att peka åt vänster istället.


Och i taket dyker det upp mer och mer roliga detaljer... ser t.ex. inte de här kablarna ut som en facehugger som kommer krypandes?

Men annars går här rätt mycket viktiga kablar också. Förutom belysning går här nätverkskabeln till maskinrummet i vilken all reklamfilm passerar till servern. Även vårt interna nätverk rymms i härvan.


I övrigt så påbörjades arbetet på hörnan där vår kassa ska hamna. Och först ut var stommen till ett förråd. En nyhet för mig. Och lite illa då det hamnar precis framför skyltfönstret. Men det ska nog gå att samordna skyltning med hämtning av fler popcornbägare... typ.


Och slutligen fick jag sätta dit lite lampor som jag tidigare haft i taket där hemma, sedermera förpassade till skyltfönstret för att lysa på vår gamla projektor. Och nu står de och lyser upp ett annars helt beckmörkt hörn av foajén sent på kvällen när sista filmen rullar.

Ursäkta röran, vi bygger om! - Dag 5

Det har varit lite lugnt ett tag, eftersom man väntar på att ventilationen ska rivas ut. Det skulle varit gjort redan förra fredagen. Lätt irriterande. Och vår nya kassadisk är heller inte helt hundra än, ritningen alltså.

Men idag kom lite temporär plast upp, för att skärma av ordentligt inför nästa vecka som kommer innebära lite rejäla ingrepp i en annars bärande vägg. Spännande.

Splice me up...

Igår hade jag kul med första nya filmen sedan veckan innan jul. Nu är det Benjamin Buttons otroliga liv som gästar maskinrummet. Men det var då helt otroligt vad kopian var proppfull med dessa förhatliga små cementskarvar.

Normalt brukar jag hitta och ta bort 1-3 stycken i en vanlig kopia, om ens det. Och längden spelar inte roll, jag hittade faktiskt inga cementskarvar i Australia. Men i Benjamin saxade jag bort hela åtta skarvar!



Varför jag gnäller är följande: Jag kör analogt ljud, Dolby SR för att vara exakt. Och en liten cementskarv är som synes på bilden ett kort avbrott i ljudspåret vilket yttrar sig som en ljudlig smäll. Och dessutom ser det för jävligt ut på duken också när en fet vit/grön linje blinkar förbi i en 1/24 sekund. Således gick tejpskarvaren varm igår.

Det är verkligen som P.T. Anderson har sagt, vi maskinister har verkligen "Final Cut" på filmerna ibland, speciellt när labben klantar sig...

Ursäkta röran, vi bygger om! - Dag 3 + 4

Städskrubben har nu flyttat in i en av de gamla herr-toaletterna. Och ska så förbli där, en ändring av planerna. Den passade ju helt utmärkt där.


Lamporna börjar plockas ner...


Och av garderoben återstår bara ett spöke...




Och dagen därpå försvann nästan all belysning. Spooky...


Tro det eller ej, men här ska nya ingången till salong 1 placeras. På andra sidan finns en nödutgång som blir huvudingång sen. Och lite el och vatten ska nog inte stoppa byggarna. Men vad som inte syns är strax utanför till höger, där går nämligen all el till maskinrummet. Även de till lamphusen (våra likriktare står i källaren nämligen).


Kontraster... men också rena rama lekplatsen. Numera kan man gå in till vänster i bild och komma ut genom den forna städsrkubben längst in i mörkret till höger. Gissa hur många varv jag gjorde igår under tristressen... många. Australia är en lååååång film.