Normalisera mera

 Förra våren hade vi en kortfilmsfestival anordnad av kommunen.

Personligen såg jag tyvärr inte någon av filmerna mer än några enstaka då vi provkörde filmerna över konferens input, dvs HDMI från dator till projektorn. Det var ett färdigt paket som rullade i salong 2 samtidigt som salong 1 hade modererad verksamhet med filmvisning och intervjuer etc.

Något som blev smärtsamt uppenbart var bristen på normalisering av ljudnivåer i kortfilmspaketet. Från normalt till tystnaden själv... till Rammstein på koks. 🙉

Såå..... när man får jobbet att omkoda 11 färdiga kortfilmspaket till annan ort och går igenom dessa. Och skådar sådant här...

Instant -7,5 dB for you buster...

Dessutom har jag en kompressor på master bus med tröskel på -10 dB med 4:1 ratio för att hålla nere de där spikarna som annars kan trilla igenom.

Samt att allt stereoljud konverteras till 3.0 med prio på centern så att ljudbilden blir mer behaglig i salongen, stereoljudet bevaras och centern är klar och tydlig för dialog.

Sedda filmer på bio 2016

Oj. Det blev bara fyra blogginlägg i år. Och likaledes har antalet filmer jag sett rasat markant och ligger på absolut miniminivå.

• The Hateful Eight, 70mm UltraPanavision, Imperial Köpenhamn
• Zootropolis, originalversion
• Mad Max: Fury Road, IMAX 3D, otextad - fantastiskt ljud men skitdålig bild, usch! CinemaxX Köpenhamn
• Doctor Zhivago, 4K restaurering, Imperial Köpenhamn
• Borta med vinden, 4K DCP, Kino Lund 
• Star Trek: Beyond, 3D - Holy s*** vilken 3D! Mäkta imponerad på egen duk!
• You Only Live Twice, 4K klassiker, sista gången CinemaxX Köpenhamn visade James Bond på sommaren dock
• Sausage Party, #magont  😂
• Sully, IMAX, CinemaxX Köpenhamn 
• Miss Peregrines Home for Peculiar Children, 3D - fantastisk fantasy som slog an ackord då den delvis var inspelad på Blackpool Tower (som jag besökt)
  
• Raiders of the Lost Ark, Digital IMAX-restaurering, CinemaxX Köpenhamn
• Cosmic Voyage, 15/70mm IMAX Dome, på 27-årsjublierande Tycho Brahe Planetariet. Inkluderade en privat tur av maskinrummet efteråt. Äntligen fått klappa äkta IMAX-filmprojektor!
• Amélie från Montmartre, 35mm på Capitol Göteborg. En föreställning som verkligen förtjänar ett eget inlägg snart.

Jättekul att inleda och avsluta året med analoga föreställningar. Så fantastiskt att återse äkta film rulla genom en projektor med precis alla del fel och brister som ett levande bildmedium har.

I övrigt... att jag har blivit så trött att jag bara såg en enda fyra av våra 89 titlar som passerade mina egna servrar är lite skrämmande. Fast å andra sidan med 18 år på samma ställe och utan att det har hänt speciellt mycket är det inte så konstigt.

Men faktum är att det kommer bli ändring på det på det nya året - nej, pratar inte om den idiotiska momshöjningen - utan något helt annat. Wait and see...

Uppdatering: naturligtvis hade minnet sviket helt på tre punkter. Såg fyra filmer på egen duk, inte bara en. *host* Inte för att det gör mycket för statistiken dock...

Nog för att eftertexterna kan vara långa ibland...

En sak man lärt sig är att filmbolagens information om var eftertexterna börjar aldrig går att lita på. Tydligen räknas inte eftertexter som eftertexter förrän man ser den klassiska credits crawl. Så när man har ett papper med disken så ska man alltid dra av ett par minuter på tiden angiven när man provkör för att hitta rätt tidpunkt.

Men det här måste nog ta priset.

1:19:25 låter ju onekligen som en kort film.

Om det inte vore för att filmen faktiskt är 2:23:35 lång...

64 minuter eftertexter. Är det här något avantgardistiskt experiment? :)

(Självklart är det nog bara en felskriven 2:a som blivit en 1:a på disken. Men ändå...)

Rendera mera

Det går så fort på duken att man alltid glömmer bort hur lång tid det kan ta att få ut färdigt foto till filmer/vinjetter/trailers och vad man nu vill visa.

Vid mindre projekt har jag färdiga mallar eller åtminstone s.k. "assets" att utgå ifrån i Sony Vegas Pro. På så sätt kan man snabbt göra färdiga textskyltar eller liknande, om man ibland behöver pusha ett premiärdatum mer än vad trailern själv gör, eller om filmen vunnit fina priser - där har jag en komplett mall för både Oscars och Golden Globes, och till nästa säsong även Guldbaggar.

Och i dessa sammanhang tar det ofta inte lång tid att omvandla idé till färdig exporterad bildsekvens. Några minuter till för color grading och XYZ-konvertering, några minuter utöver det för Jpeg2000-komprimeringen och slutlig DCP.

Men så ibland behöver man något helt annat. Fick en idé om att helt ändra presentationen på föreställningarna och behövde en snygg vinjett till detta. Och eftersom den ska visas i både 2D och 3D så behövdes den animeras från grunden i 3D.

Så det blev ett evigt testande fram och tillbaka, speciellt som det inte fanns en färdig vision om slutprodukten. Kanske inte det mest optimala sättet att arbeta, men så småningom började vissa saker sitta. Dessutom var det bara jag som väntade på slutresultatet så det fick ta den tiden det behövde.


Tre månader tog det. Hundratals test. Hundratals timmar med trial and error. Komponera för 2D och 3D samtidigt, justera 3D-kamera riggen fram och tillbaka etc. Animera rubb och stubb, som effekter, ljus, kamera...

Compositing i Blender - skitkul när det blir rätt, frustrerande när man inte hittar felen till varför alpha-kanalerna strular...

Men tidsåtgången är inte slut där... efter att ha satt alla reglage på maximal kvalitet och starta tuggandet kom det bara ut 36 bildrutor på en timme. Och det var i början där det knappt syns något... hmmm, den iden om att rendera i 4K "bara för att" tar vi och kastar för tillfället.

Men det är klassikern, sätt datorn på att rendera och gå och jobba och titta in på renderingen då och då på fjärranslutning. Men det tog ändå två arbetsdagar för datorn att rendera färdigt 2D versionen. Och därefter var det ännu mera redigering, pålagt en grain plate, justering av nivåer och color grading följt av export till DCP, för test, och vid det här laget var inte ljudet färdigt heller.

Sen blev det ännu roligare i 3D, då vänster och höger skulle renderas till layered EXR-format. Vilket visade sig smart eftersom första testet i 3D gav enorm ghosting p.g.a. för hög kontrast på svart bakgrund. Men eftersom renderingen bara behövdes göras om från EXR-filerna och inte från grunden så gick omrenderingen på bråkdelen av samma tid.

Och här upptäcker man en sak till, att Blender renderat fel i en av ljuskällorna i bilden. Fullt med buffer-fel på skuggningen. I alla tre renderingsomgångarna. Så det blev att ta fram traditionell bildbehandling och putsa upp dessa 30-talet bildrutor för hand, en och en.

Katt bland hermelinerna

Så... vilken hade du tagit bort?

På plastremsetiden gick det alltid att identifiera trailers kontra spelfilmer. Trailers var de där små gulliga rullarna man klippte in framför filmerna, som i sin tur var de många stora rullarna. Nåja.

Idag är det lite knivigare när distributörerna inte klarar av den enkla uppgiften att flagga trailers rätt. Alla DCP:er har en xml-flagga som identifierar om det är en reklamfilm, spelfilm, policy, psa, åldersgränstagg, kortfilm, teaser, trailer, test eller övergång. Att det står i namnet FTR eller TRL/TSR har inte med hur servern hanterar DCP:n, namnet är enbart för maskinisterna att identifiera, serven läser xml-filen och hanterar därefter.

Så om en trailer blir flaggad som spelfilm ser det ut som på bilden. Då är det också väldigt lätt att man tar bort fel DCP. Och bara sådär kan man stå utan film att visa om man inte har kvar distributionsdisken, eller om den finns på annan server i maskin.

Jag brukar av den här anledning låta trailers ligga kvar - oftast även om de är korrekt flaggade - tills filmen är färdigspelad för att undvika detta misstag. Än så länge har jag klarat mig... *phew*

D.I.Y. Filmlook

Mmm... graaaaiinnsss...

Eller rent tekniskt: en 2K grain plate applicerad på annars steril 3D renderad bild = något som påminner starkt om film. Det är inte första gången jag gör det heller, men här är det en äkta grain plate, scannad från 35mm negativ. Väl värd pengarna i min mening.

D.I.Y. Lågbas

Lördagmorgon... smuttar på kaffet och funderar. Kan det här vara för mycket lågbas måntro?

Tror det. Får nog dra ner kanalen en aning.

Det lät bra i hörlurarna i alla fall. Men med en dubbel-18" i den ena salongen och tillsammans med de andra frontkanalerna lär det där orsaka jordbävning. Men det börjar dra i hop sig till premiär av senaste DCP-projektet nu...

All-in-one

Nu när det mesta är digitalt är det lätt att glömma bort det historiska arvet. Alla bild- och ljudformat som passerat revy och som numera bara ligger i filmarkiv och samlar damm, eller på dvd och blu-ray skivor utan en publik som uppskattar varför det är olika mycket svart kring bilden på tv:n eller duken.

Och även om det är sant att länge regerade bara två bildformat på 35mm - vidfilm och cinemascope - så det fanns en uppsjö andra format och räknar vi in 70mm ännu flera. Vidfilm i sig kan ha flera olika format och det var upp till maskinisten att syna filmen för att avgöra vilken maskning man skulle använda.

Men att likställa digitalbio med att bara ha två eller tre bildformat är att göra det lätt för sig. Så jag påbörjade arbetet med att räkna ut alla pixeldimensioner för alla tänkbara och obskyra format jag kunde hitta. Det blev en rejäl lista med allt från Movietone till CineRama via båda IMAX-formaten. Idén var att skapa en komplett test DCP med alla format inkluderade så man vid behov kunde ställa zoom/maskning efter vilket format man än har behov av...

... men det blev en aningens rörigt med precis alla format i en och samma bild.

Så det får nog bli uppdelat i de format som ska ligga i en Full- respektive Scope-container. Med detaljerade DCP:er för varje format för finliret. Mer jobb, men ack så tydligare.

Koll på XML?

Nej. Uppenbarligen inte.

Och då menar jag de som kodar DCP:erna för diverse trailers. Det finns ju en liten flagga där du sätter typen av DCP du arbetar med, t.ex. långfilm, kortfilm, reklam, trailer, teaser, test, policy eller psa. Dessa blir ju sedan en guide för var på servern du hittar dem när du bygger föreställningar.

Därför blir det direkt irriterande när det uppenbarligen glöms bort innan vissa spikar trailern för distribution till biograferna.

Skarpögda noterar en viss kortfilm... Jupp. Jag har fått tag på "Tears of Steel" i 4K.

Det har hänt att jag tagit fel trailer mot vad jag hade tänkt mig när jag byggt föreställningar och i flykten bara tagit från trailer-sektionen på servern, när den trailer jag ville ha låg som "feature". Och det här med att trailers är felkodade har tidigare bara hänt då och då, men nu jäklar slarvas det duktigt. Bilden visar fyra av fem trailers som jag hade på servern häromdagen. *morr*

Och nej, det räcker inte att skriva TRL eller TSR i DCP-namnet eftersom namnet inte styr hur servern sorterar filerna, det är cpl-xmlen som gör det.

Nu har jag iofs. gjort samma misstag själv och glömt ändra den lilla punkten i OpenDCP, men så har jag ju alltid möjlighet att koda om dcp:n till dagen efter. Men å andra sidan skadar ju inte lite QC innan man zippar skiten och skickar ut den, eller hur?

Home made HFR!

Från det opublicerade arkivet:
 
Jag fick äran att titta närmare på en original 3D-fil till en befintlig policy-trailer som redan rullar på några dukar här i landet. Syftet var att ta fram en HFR (48fps) version av samma vinjett. Vilket nu när man fått digitalbio och på kuppen HFR installerat (för Hobbit givetvis) var en lätt match.

Själva arbetet med vinjetten var skitlätt. Att dubblera antalet bildrutor tog 2 sekunder. Typ. Speciellt när man pratar Blender 3D, det var bara att markera alla keyframes, sätta referenspunkten till första bildrutan och sedan köra kommandot scale x 2 och vips! Vinjetten var dubbelt så lång i antal bilder. Sen att det tog 18+ timmar att rendera alla bildrutor är en annan historia...

Testet i videon var efter att vänster öga var färdigrenderat. Och det fungerade! Senare fick jag även 3D-versionen att fungera, intressant nog i både MXF Interop och SMPTE. Riktigt kul. Och vad som är mera intressant är att det verkar som "videoeffekten" som Hobbit led av i 48fps försvinner när man tittar på datorgrafik. Det verkar som om man är så van att se grafik i upp till 60Hz/fps (på dator och spelkonsoler)  att man inte reagerar nämnvärt. Men när spelfilm spelas i något högre än 25fps så reagerar man direkt och det ser ut som video.

Nästa projekt blir att designa, animera, rendera, ljudlägga och mastra en egen HFR-vinjett tills nästa film i 48fps dyker upp.