Jag var som sagt på semester i Skottland under jul och nyårshelgen, och passade givetvis på att gå på bio. Detta var för mig första gången utomlands för traditionell film. Tidigare har det ju mest varit IMAX-film i Köpenhamn.
Men så, fredag 29/12 2006 ordnade jag biljetten (£6.50) till 12:30-föreställningen av Night at the Museum på Odeon, Dunfermline.
För att vara helt byggt efter den nya amerikanska standarden för "shopping mall cinemas" var den helt ok, om än lite opersonlig. Tio salonger längs en lång korridor varav foajé (med café och spelhörna) mitt på. Från insläppet var det bara att leta upp salong 2 för min del och kliva in. En liten miss var att det var första föreställningen för dagen i just den här salongen så belysningen var satt på film-läget så det tog en liten stund innan man kunde se var jag skulle sätta mig. Tur i oturen var att det var fri sittning just på den föreställningen, och givetvis tog jag bästa möjliga plats. Längst fram och i mitten då salongen hade Stadium Seating.
Något som verkligen imponerade härefter var två saker: Ridån var av plissémodell, dvs. den drogs rakt upp, något som är väldigt ovanligt annars. Sedan var duken välvd, dvs. svagt svängd. Dock är det bara logiskt då salongen är ganska kort p.g.a. den kraftiga graderingen. Ju kortare avstånd du har mellan projektor och duk ju svårare är det att få till en bild med skärpa över hela duken.Såvida du inte gör duken just lite svängd.
Det som dock verkligen skiljde sig mest från en svensk föreställning var filmstart och reklam. Föreställningen började prick 12:30, normalt förfarande i Sverige är att starta ungefär fem minuter före annonserad filmstart. Och sedan var det det här med reklam. Hela 24 minuter gick åt till trailers, reklam och informationsfilmer - som Odeons egen film om hur man uppför sig på bio och att det är förbjudet att filma av duken.
Just "anti-pirat filmen" var av hel annan kaliber än de beskedliga små textskyltar vi ibland ser framför de svenska premiärerna. Här var det högljutt och animerat med tydligt budskap "Ignorance is no excuse". Jag vet att många irriterar sig på dessa men i ärlighetens namn gör inte jag det. Dessutom, skulle någon bli ertappad med att filma av duken efter den trailern så är man både blind och döv.
Dessvärre led föreställningen av ljudproblem 1A vad gäller volyminställningen. Volymen var satt till vad filmen låter bäst på, och eftersom trailers och reklam är högre mixade så fick trailern för The Pursuit of Happiness det tveksamma priset för högsta volympeak under föreställningen. Shit vad Dolby Digital på hög volym kan göra med mina öron...
Slutligen så, filmen. Jo, här blev det en stor överraskning. Istället för att släcka helt som är standard i Sverige (såvitt jag vet) så stannar takbelysningen på minimum så att det går att hitta ut vid behov, ingen golvbelysning i gångarna alltså, och det tog ett tag att vänja sig vid. Men att se film utan text på bio var både exotiskt, och hemtamt. Jag ser alltid film på dvd utan textning om jag kan språket som talas.
Men det bästa med hela besöket var att jag fick sett filmen hela två månader innan Sverigepremiären, vilket i sin tur fick föreställningarna hemma i Sverige att kännas väldigt avslagna på något sätt. Seen It, Done That! ungefär. Men det var kul att teasa min maskinistlärling via SMS, "Gissa vad jag såg idag? :D"...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar