Gränslöst repig

Från arkivet, det här var aktuellt i slutet av mars...

Det kom en film. I lådan fanns en lapp. Från Hässleholm. Om att filmen i fråga var reparerad efter bästa förmåga...


Oh shit....

Jomenvisst. Kopian av Gränsen var tappad i golvet någonstans norr om Skåne och resultatet var en sällan skådad röra av repor och damm. Jag fick göra om samtliga skarvar i akt 2, och det var minst 15 stycken, kunde inte hålla räkningen. Och att skarva om var självklart, jag har en viss aversion mot skarvar som dels ger glipor i SR-spåret så att när det ska köras analogt blir ett evigt knäppande i ljudet, samt att jag ogillar tejpskarvar som kan vikas 90 grader. En bra skarv ska ge en mjuk kurva av film när man testar den mellan händerna. Gör om således.

Och sen var det ju jätteroligt att köra världshistoriens repigaste film... inte. Faktum är att det var pinsamt att se och köra. Vad jag fick höra var att kopian skulle tillbaka till distributören efter våra fyra föreställningar. Jag hade kunnat spara dem besväret genom att dumpa den i min papperskorg men men...

Men i enlighet med principen What you see is what you get, så renderade jag om trailern för filmen till foajéskärmarna. Nu i förbättrad version med Digital Scratches^TM och DigiDust^TM.

Eller nja, Sony Film Effetcs var det nog det hette ja...