Cleanup on screen 1

12,5 minut städdille förkortat till dryga 3 minuter istället. Med prozac-happy-music ovanpå. Typ.

Dubbelgångare?

Har något av en singularitet här... Jag har Anne Hathaway på båda dukarna samtidigt, i två helt olika filmer.

I salong 2 vanlig visning av En dag. Och i salong 1 en av kvällens två hyrda visningar av Love and Other Drugs.

Riktigt kul.

What a shitty day.

Först startar en reklamdator upp mitt i filmen. Och tar över. Hoppsan. Vill minnas att jag programmerade rätt starttid för nästa föreställning men med det gränssnittet så vette fan. Kan vara my bad.

Sen så släpper tejpen på den smått enorma lilla kopian på Niceville. En himla tur att jag hade handen på rätt ställe så det inte fortsatte att rassla upp när jag skulle flytta kopian. Och att jag hade tejp inom räckhåll och kunde fixa situationen.

Och givetvis kan man inte göra bra filmkopior av svensk film. Svensson, Svensson - Piece of sh... öhm I nöd och lust ligger och läser på 7,5 - 8 på SR-D. No can do. Analogljud för resten av visningarna (och halva premiären).

The Static 35mm print from Hell

Jag hade jätterolig "kvalitetstid" med en film idag... Uppför dig Johnny English! *SUCK*

I'm all ears...

Ojojoj! En film som läser på 0 - 2,5 på SR-D! Jävlar! Vilken svart magi har använts här?

Annars har jag bara sett liknande siffror några enstaka gånger, första gången var med District 9 som fick bli testfilm för SR-D och sedan har det varit några enstaka filmer jag nu glömt vilka det var. Annars ligger allt numera och läser på 6-8(F), mest på just 6,5-7. Så jag är nöjd över att DTS finns på många kopior.

Som den senaste tiden har en och samma norrländska långkörare rullat på 7,5-8 varje gång. Och DTS räddat kvällen. Så döm om min förvåning när man kollar kommande helgs premiärfilm och ser sådant. Skitkul!

May I?

Hädanefter är detta soundtracket till när det ska städas efter matinéer...

Lite lustigt är att det rent generellt har varit mycket skitigare efter Smurfarna än det var efter Bilar 2. Hmmm, kan den subjektiva kvalitetsskillnaden (Pixar är ju ändå Pixar) ha en sådan positiv inverkad på kidzen, eller är det en tillfällighet?

Tanken slår mig, egentligen skulle man väga allt skräp som sopas upp från golvet och sätta det i korrelation till publikmängd och filmens snittbetyg av kritiker. Any takers på det projektet?